Alla inlägg under juni 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juni 2013 15:25

 


Visst förekommer det också en reklamkampanj med säljfrasen "Born to be free"?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juni 2013 15:03

Vi har redan tidigare i denna nätdagbok berättat om "Open Streets" på Södermalm i Stockholm. I lokaltidningen "Södermalmsnytt" tonas namnet ner:


"Nästa helg, 6 - 7 juli, blir det första av två tillfällen under sommaren som konceptet "open streets" testas på Söder."


Men "open streets" kan tydligen stå för vad som helst. Här tar heller inte arrangörerna något ansvar för att ordna några aktiviteter utan det är "upp till invånarna själva att söka tillstånd hos polisen för evenemang som de vill ordna på gatorna".


Varför inte lika gärna kalla evenemanget på Söder för en gatufest? Det tycks inte vara något nytt eller speciellt med "Open Streets".


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juni 2013 13:34

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


Språkrådet lanserar nu en en särskild ordlista för svenskt teckenspråk inom områdena socialförsäkring och arbetsmarknad.


Språkrådet har tagit fram en ordlista med filmer som visar tecken för ord inom områdena socialförsäkring och arbetsmarknad. Det gäller till exempel ord som adoptionsbidrag, deltidsarbetslös, föräldraförsäkring, provanställning och årsinkomst.


Ordlistorna har tagits fram genom kontakter med teckenspråkiga som är verksamma inom respektive sakområde. Webbsidan kommer i framtiden att uppdateras med fler tecken och sakområden. Den ska också få en sökfunktion så att man kan dels välja sakområde, dels söka direkt efter ett svenskt ord som man vill få översatt till svenskt teckenspråk.


Gå till ordlistan för samhällstecken.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2013 21:08

Posten Logistics Award istället för Postens Logistikpris delas ut till den av Postens svenska kunder som anses ha den bästa logistiken. Anglomanin breder ut sig.


Jag blir så trött.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 juni 2013 20:09

Liksom Gunnar Lund (se föregående inlägg) har jag korresponderat med Ulla Hamilton, trafikborgarråd i Stockholm, om evenemanget ”Open Streets”.


Jag skickade följande mejl till henne:


”Bästa Ulla Hamilton,


jag läste en intervju med dig i Metro den 25 juni. Med anledning av intervjun har jag några enkla frågor:


1. Vem/vilka har beslutat att genomföra arrangemanget ”Open Streets”?

2. Vem/vilka har bestämt att det ska heta "Open Streets"?”


Ulla Hamilton svarade:


”1. Kommunfullmäktige - uppdrag i budgeten till trafikkontoret.

  2. Det är ett generellt internationellt begrepp som många känner igen - det är ingen som bestämt att det ska heta något speciellt.”


Tillåt mig att tvivla på att ”Open Streets” skulle vara ett ”ett generellt internationellt begrepp”. Det är ett namn på ett nordamerikanskt projekt, som startade 2005 och som genomförs i 90 nordamerikanska städer, d.v.s en bråkdel av alla städer i USA och Kanada. I många delstater i USA genomförs inget ”Open Streets”-projekt. Utanför USA och Kanada förekommer ett arrangemang under detta namn i Kapstaden vad jag kan se.


Initiativet är inte ens nordamerikanskt utan togs 1976 i Bogota, Colombia, där tillställningen kallades Ciclovía. Detta namn har också använts utanför Colombia.


Det som alltså avses är att vissa gator i stadskärnorna under vissa bestämda perioder stängs av för biltrafik, samtidigt som detta kombineras med vissa aktiviteter. Stänger man av en gata i en svensk stad permanent för biltrafik, så förvandlas gatan till en bilfri gata, gågata eller strög. Att några centrala gator, som temporärt stängs för biltrafik, skulle behöva benämnas med ett engelskt uttryck i Sverige, är fånigt och fantasilöst.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 juni 2013 13:55

Min mejlkorrespondens med Stockholms stads borgarråd Ulla Hamilton tar för stor plats som kommentar till tidigare inlägg, varför jag väljer göra ett separat inlägg.


Gunnar Lund: Jag läste just att ni är på gång med en mikrostadsfest som ni tänker kalla Open Streets. Som du säkert känner till finns två svenska ord som passar in så mycket bättre – Öppna gator. Att göra reklam för sig på engelska i Sveriges huvudstad till svensktalande svenskar är förlegat. Låt dem som säljer chips och tuggummi och andra onyttigheter hålla på med sånt. Ni behöver komma ifatt er tid och inse att i Sverige är det svenska som gäller.


Ulla Hamilton: Det är ingen mikrostadsfest. Det handlar om att gator ska stängas av för biltrafik under två helger i sommar. Hur detta sedan används har staden ingen uppfattning om – förutom givetvis att gängse lokala regler gäller i övrigt.


Gunnar Lund: Mikrostadsfest är inget ord jag har hittat på. Det stod i artikeln. Men du kommenterar inte det som är mitt budskap. Kalla evenemanget Öppna gator istället för Open Streets.


Ulla Hamilton: Jag har inte heller hittat på det ordet – du får tala med journalisten.


Gunnar Lund: Du ignorerar fullständigt det viktiga. Öppna gator – inte Open Streets.


Något svar på mitt sista mejl har inte kommit och lär inte komma heller. Det kan naturligtvis bero på att människan är svarslös.  En sådan strategi kanske håller i interna diskussioner, men den är förkastlig gentemot engagerade medborgare. Hon är så tydligt på reträtt att det är läge för fler att höra sig till henne, så att hon och hennes kollegor kanske äntligen börjar överge sin anglomani.


Ulla Hamiltons adress är ulla.hamilton@stockholm.se


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)







Igår intervjuades Ulla Hamilton, trafikborgarråd i Stockholm, om "mikrostadsfestivalen Open Streets" i Metro (se sid. 4 i PDF-versionen).


Det tycks som om Stockholms stad har dammat av arrangemanget "Open Streets Stockholm" från 2012. Detta har redan sågats en gång av Språkförsvaret och närstående, se bland annat:


Björn I. Ohlson: Nu igen: ”Open Streets Stockholm” – 12/4 2012


Markus Berensson svarar Björn I. Ohlson om ”Open Streets Stockholm” – 13/4 2012


Ge ”Open Streets Stockholm” ett svenskt namn! – pressmeddelande från Språkförsvaret 18/4 2012


Sven Halldin: Tack för initiativet ”Open Streets Stockholm!” – 19/4 2012


Per-Åke Lindblom: Varför används engelska vid namngivning av varumärken, slagord och projekt? – 19/4 2012


Den enda skillnaden är att det då gällde Kungsgatan och att det nu gäller delar av Skånegatan och Götgatan på Södermalm.


Ulla Hamilton har e-postadressen ulla.hamilton@stockholm.se - skriv till henne och skriv gärna också insändare till Metro!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 juni 2013 15:10

(Anmälan var ursprungligen avsedd för "Sprog & Samfund" nr 2/2013, men läggs i stället ut här)

 

SÅLD PÅ ENGELSKA

OM SPRÅKVAL I REKLAM OCH MARNADSFÖRING

Udgivet af Språkförsvaret

 

Språkförsvaret, vores svenske søsterorganisation, som tidligere har stået for bogen

”Svensk, et språk att äge, älska och ärva”, har nu udgivet en ny bog, som beskæftiger sig med anvendelsen af det engelske sprog indenfor reklameverdenen.Tre redaktører (forfatterne ) står bag denne bog.


De kommer godt og grundigt gennem en lang række områder indenfor reklamens verden og giver undervejs gennem en lang række eksempler en vurdering af det engelske sprogs indtrængen og betydning indenfor dette område.  Som dansker kan man nikke genkendende til de fleste af disse. Da eksemplerne er så utallige indenfor de forskellige områder, man belyser, vil det være helt uoverkommelig i en anmeldelse at opremse disse.  Naturligvis gives der forklaringer på brugen af visse engelske ord, men man må give forfatterne ret i, at anvendelsen af de fleste er fuldstændigt overflødige. ”Anglificeringen har nått löjets gräns ”, siges der. I Stockholm har man et Swedish Music Hall of Fame  - et koncerthus for svensk populærmusik.  Östergötland skal nu hedde East Sweden.  Og man kan blive ved med eksempler.


Det er især indenfor visse brancher, at de engelske ord tages i anvendelse. Personlig hygiejne, kosmetikprodukter, elektronik, morgenmad, slik, mundgodt (snacks?) m.v.  Eksemplerne findes i tusindvis. Vi kender alle ord som Sale  i stedet for udsalg, lagersalg eller fabrikssalg er blevet til Outlet.  Begrundelse for at anvende engelske betegnelser er, at så er man international, eller man kan holde omkostningerne nede ved at bruge det samme budskab (engelsk) overalt.  Også i stillingsannoncerne har de engelske betegnelser sneget sig ind.  Det er åbenbart finere at arbejde i afdelingen for Human resources end i personaleafdelingen, og Key Account Manager eller Sales Representative er bedre end betegnelsen sælger.


Spørger man forbrugerne, hvorvidt det engelske sprog har nogen betydning for deres valg af produkter, svarer langt de fleste, at det ingen betydning har.  Et flertal foretrækker det nationale sprog.  I Tyskland betegnes sammenblandingen af engelsk og tysk som Denglish.  Lige efter genforeningen af de to tyske stater var man helt vild med engelske ord i markedsføringen, men i de seneste år er man i højere grad vendt tilbage til tysk.  Hos McDonalds blev Im loving it til Ich liebe es, og hos King blev  Have your way it til Geschmack der King.


Der er ingen tvivl om, at reklamebranchen er stærkt medvirkende til udbredelsen af engelsk, især indenfor reklame samt navne på produkter.  Man synes åbenbart, det er smart.  Forbrugerundersøgelser viser imidlertid, at effekten heraf er langt mindre end formodet, og at forbrugerne i stor udstrækning foretrækker deres nationale sprog.


Tankevækkende er det, at IKEA, som nok må betegnes som noget af det mest succesfulde verdensomspændende foretagende, udelukkende arbejder på det nationale sprog i de lande, hvor de befinder sig.  Thi det er det sprog, som deres kunder taler.  Ingen smarte engelske ord, undtagen naturligvis i engelsktalende lande. Et godt eksempel til efterfølgelse.


Selvom bogen er på svensk er den letlæst og der er megen inspiration og argumentation at hente når det drejer sig om at værne om det danske sprog, vort modersmål.  Absolut anbefalelsesværdig.


Frans Jacobsen, medlem af bestyrelsen for Modersmål-Selskabet


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards