Alla inlägg under maj 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 maj 2013 11:42

(Texten är hämtad från förlaget Ordalagets webbplats)


Många svenska uttryck har en spännande historia.

- Varför lägger man rabarber på något? Vad har "rabarber" med saken att göra? Inget, eftersom det egentligen ska vara embargo, dvs att lägga embargo / beslag på något.

- Ana ugglor i mossen kommer från det danska uttrycket Der er ulver i mosen. Så egentligen är det vargar som lurar där.

- Det var en annan femma kommer från ordstävet "Det var en annan femma, sa bonden, skrev en sjua".

Många av uttrycken som vi använder i vårt vardagsspråk har sitt ursprung i Bibeln. Ramaskri kommer från ”Det hördes ett skri i Rama”. Detta syftar tillbaka på händelsen när Herodes dödade alla gossebarn i landet.

Den här boken tar upp närmare 200 av våra vanligaste svenska uttryck med dess betydelse och ursprung. Uttrycken ligger i bokstavsordning, så att de ska vara lätta att hitta. Här ges också exempel på motsvarande uttryck i andra språk. Följ med på en en spännande upptäcksresa i vårt språk.

Kerstin Johanson har tidigare gett ut Engelska uttryck och tillsammans med illustratören Mia Carlstedt idiomböck­erna You lucky dog, Holy smoke och Kosta skjortan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 maj 2013 15:01

I en artikel på Talarforum refereras en amerikansk undersökning om att det finns en visst samband mellan antalet grammatiska fel och yrkeskarriären:


"Att vara noggrann med grammatiken är inte längre något som bara petiga svensklärare lägger vikt vid. Det visar en undersökning som nyligen publicerades på Harvard Business Reviews hemsida. Undersökningen baseras på hur karriärerna förlupit under en tioårsperiod för 100 LinkedIn-profiler med liknande bakgrund. Undersökningen visade att de som inte lyckats nå någon chefsposition hade två och en halv gånger fler grammatiska fel än de som avancerat till chefspositioner."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I mars blev årets svenska Melodifestival, även kallad Mello, avgjord. En segrare, Robin Stjernberg, har till slut utsetts med ett engelskt bidrag (!) och därmed har mängden av medieskvaller om och kring årets Melodifestival äntligen ebbat ut i pressen. I månader har annars både gratistidningar, kvällstidningar, veckotidningar och dagstidningar skrivit spaltmetrar om detta svenska fenomen. Ingen i presskåren tycks ens haft en tanke på en kritisk granskning av Melodifestivalen.


När jag de senaste åren har slagit över till Melodifestivalen på SVT har jag alltid frapperats av att de flesta bidragen sjungs på engelska. Har jag råkat hamna på BBC? Artisterna tror uppenbarligen inte att de kan vinna Eurovision på svenska.


Skäms vi svenskar för vårt modersmål och vår musikkultur?


Eftersom språkvalet är fritt, så kunde det ju också vara intressant att sjunga på något av våra större invandrarspråk som bosniska eller polska.


Låtarna ackompanjeras numera alltid av den lika usla som plastiska playbackmusiken och man har till och med de senaste åren infört möjligheten att sjunga så kallad singback. Festivalen blir då plastisk och identitetslös, ja rent ut sagt oseriös och komisk!


Ett råd till SVT: Återinför svenska som obligatoriskt språk och återinför också stor orkester med dirigent och musikarrangör! Bra orkesterarrangemang höjer dessutom kvalitén på melodierna.


Sverige hör idag till de få länder i Europa som fortfarande tar Eurovision på ”blodigt allvar”. Det utbryter nästan en nationell eufori, ja yra, i samband med varje års Melodifestival och Eurovision. Som en journalist nyligen euforiskt uttryckte det i en av våra kvällstidningar: ”Malmö arena ska koka när vi tar Europa.” Vad han nu kan mena med det…?


Avslutningsvis en fråga: På första sidan i Sydsvenskan den 18 april publicerades ett stort foto av Malmö arena med texten: ”Eurovision Song Contest har flyttat in på Malmö Arena”.


Varför använder man i Sverige alltid det engelska namnet på musiktävlingen? I de flesta länder i Europa, inklusive Danmark, användes än idag det franska namnet, Grand Prix Eurovision (de la Chanson).


Franska är väl fortfarande det officiella språket?


Carl-Gustav Pernbring

 

(Publicerad i Sydsvenska Dagbladet 24/4 2013 – här med författarens tillåtelse)


(Denna nätdasgbok är klnuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 maj 2013 19:08

 


Louise Thurén observerade tidigare i denna nätdagbok att Dramaten hade valt att behålla den engelska pjästiteln "Other Desert Cities". Se också denna kommentar liksom brevväxlingen med Dramaten i brevarkivet. I varje fall kan vi nu - tack vare en medlem bosatt i Kalifornien - publicera den vägskylt, som inspirerade till pjästiteln.


Vi tippar att inte särskilt många amerikaner har sett skylten i levande livet, för att inte tala om de kommande dramatenbesökarna.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 1 maj 2013 15:07

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Nordiska ministerrådet har beslutat att lägga ner Samarbetsnämnden för Nordenundervisning i utlandet.

Samarbetsnämnden för Nordenundervisning i utlandet har haft till uppgift att främja undervisningen i nordiska språk och nordisk kultur, liksom att öka omvärldens intresse för språk och kultur i Norden. Motiveringen till Nordiska ministerrådets beslut är att nordiskt språksamarbete ska fokusera på barn och unga, och bara inom Norden.


Nedläggningen innebär bland annat att en viktig källa till stöd för samnordiska projekt, konferenser, gästföreläsningar och författarbesök försvinner. Beslutet har väckt starka reaktioner, och många menar att nedläggningen riskerar att underminera hela det nordiska språksamarbetet. En namninsamling i protest mot beslutet pågår.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se