Alla inlägg under maj 2013

Med MyPack är det enkelt att skicka paket till privatpersoner i Norden meddelar posten.se.



Av det måste man rimligen förstå att försändelsen distribueras av några som karakteriseras som ”pack”, d.v.s slödder eller patrask, och att dessa måste vara mycket små. De grekiska bokstaven my, eller μ, används ju allmänt för förleden ”mikro”, som till exempel i μm (mikrometer) eller μP (mikroprocessor).



En organisation bestående av halvkriminella individer av en tusendels normalstorlek?



Fattar ingenting. Någon som begriper?


-cj


Enligt en artikel i Berlingske Tidende är det fullt möjligt att danskarna kommer att folkomrösta om en europeisk patentdomstol.  Justitieministeriet i Danmark har konstaterat att ett danskt deltagande i EU:s patentdomstol innebär ett suveränitetsavhändande enligt paragraf 20 i Grundloven. Om inte fem sjättedelars majoritet för en grundlagsändring uppnås i Folketinget, måste en folkomröstning genomföras. Just nu finns inte denna majoritet, eftersom såväl Dansk Folkeparti som Enhedslisten är emot dansk anslutning.  Dessa partier kommer säkert att utsättas för övertalningsförsök från de övriga partierna att avstå från kravet på en folkomröstning.


I Sverige har frågan om patentspråksfrågan inte alls fått samma uppmärksamhet som i Danmark. Det verkar inte som om ett enda riksdagsparti eller en enda riksdagsledamot har engagerat sig i frågan. Ingen ledarskribent har skrivit en kritisk artikel. I Patentspråksutredningens betänkande ”Nationella patent på engelska?”  föreslås att nationella patentansökningar ska kunna behandlas och beviljas helt på engelska. De s.k patentkraven ska översättas till svenska. Översättningen ska dock inte ha rättsverkan utan endast en informativ funktion.  Även om man fortfarande kan skriva patentansökningar på svenska, kommer andelen ansökningar helt på engelska att öka, varvid engelska i stället för svenska alltså kommer att bli juridiskt bindande i Sverige.


De flesta remissinstanser är positiva till utredarens förslag. Svenska Akademien formulerade dock ett mycket kritiskt remissvar.  Advokatsamfundet, Svenska Patentombudsföreningen och Språkförsvaret fokuserade i sina remissvar just på frågan att patentkrav på svenska inte längre kommer att vara juridiskt bindande i svensk domstol.  Medlemmar i Språkförsvaret har dessutom försökt skapa opinion i frågan; en artikel  av Lars Fredriksson och Per-Åke Lindblom publicerades i olika versioner i sex tidskrifter och tidningar strax efter årsskiftet.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Daniel Erlandsson intervjuade Ann Cederberg, Språkrådets nya chef, i Östgöta-Correspondenten den 2 maj. Han ställde bl.a följande fråga: Hur är det då med inflödet av engelska ord i svenskan?

 

"– Vanligtvis är det inga problem att låna in ord vi behöver. Var det länge sedan vi lånade in dem så är det inget problem. Men engelska ord bör man anpassa till svenska. Vi kanske borde skriva fejsbok. Ett problem är däremot om vi inte kan använda svenska i alla sammanhang. Det typiska exemplet är inom naturvetenskaplig forskning. Här finns en risk att ett område saknar svenska ord. En svensk sammanfattning på en engelsk avhandling kan avhjälpa det då den tvingar författaren att hitta svenska ord."


Läs hela intervjun här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 6 maj 2013 14:49

P1-programmet Stil har slagit till igen med mycket engelska. Denna gång om konstnären Keith Haring: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2794". Under de första sex minuterna av programmet förekommer tre röstinslag på engelska, varav inget översätts till svenska.


Det kanske inte är meningen att de som inte förstår talad engelska ska lyssna på programmet? Skyll er själva, bondlurkar!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 maj 2013 12:05

(Texten är hämtad från nummer.se:s webbplats)


Undrar du över ordet "korvköparkultur"? Eller vill du veta mer om "vampyreffekten" på teatrarna? Då är Teaterlexikon- uppföljaren boken för dig. I en uppdaterad version av Nummers tidigare utgåva har Ylva Lagercrantz Spindler och Jenny Aschenbrenner på nytt lustforskat i teaterns trender och kokat ned dem till ett åttiotal uppslagsord.


Läs vidare här!


(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta stycke är hämtat från ”Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter – hvordan gør man?”  - se också gårdagens inlägg i denna nätdagbok.


Findes der et særligt lingua franca-engelsk?


Flere studier i Norden har undersøgt studerendes interaktion når engelsk fungerer som fællessprog (lingua franca) for studerende som har forskellige modersmål. Overordnet set har disse studier fokuseret på at studerende der har engelsk som andetsprog og derfor ikke er ligeså formelt kompetente som modersmålstalende, sagtens kan være lige så effektive kommunikatorer. Den vigtigste pointe for studierne er således at man ikke skal drage forhastede konklusioner om at dårlige karakterer i en engelskprøve (hvor modersmålskompetence er det naturlige ideal) betyder at man er ude af stand til at forstå engelsk eller gøre sig forståelig for andre engelsktalende. Faktisk, viser nogle undersøgelser, kan det af og til være en fordel i lingua franca-sammenhænge hvis ens engelske ikke er for modersmålsnært. Et simpelt engelsk med tydelig accent vil ofte være lettere forstå for andre ikke-modersmålstalende end et kompliceret og hurtigt engelsk talt uden fremmedsproglig accent. Flere af studierne har fokuseret på hvordan lingua franca-engelsk er et engelsk der er forskelligt fra engelsk som det tales i fx England, og at man derfor begår en fejl hvis man bedømmer taleres kompetence efter hvor tæt de er på modersmålsnormer.


Engelskkompetence i en lingua franca-sammenhæng som fx engelsksproget undervisning på Nordens universiteter skal måles på hvor godt man gennemfører de opgaver der skal løses, ikke på hvor formfuldent ens engelsk er.


Kritikere af dette perspektiv, bl.a Robert Phillipson fra Copenhagen Business School, har påpeget at det er et skønmaleri af virkeligheden. Det ville muligvis være fordelagtigt hvis taleres engelskkompetencer udelukkende vurderedes på hvor effektivt de kommunikerede. Men i praksis  optræder der masser af situationer hvor de vurderes på om deres engelsk lyder som modersmålstalendes. Fx kan en taler kritiseres for at have dårligt engelsk hvis han taler med accent, eller hans faglige kompetence betvivles måske fordi han taler langsommere og mere tøvende end en modersmålstalende. Beviset på at vi stadig er underkastet modersmålsnormer er at lingua franca-talende ofte vender sig mod en modersmåltalende for at spørge hvordan et ord bruges eller udtales, mens en modersmålstalende aldrig på samme måde spørger en lingua franca-talende. Konklusionen er at modersmålstalende, briter, amerikanere osv., stadig har statusmæssige fordele når lingua franca-sproget er deres modersmål.


Kommentar: Jag delar Robert Phillipsons kritik i detta avseende. Jag har talat med flera forskare, som har deltagit på många internationella konferenser och som bekräftat att modersmålstalare av engelska  helt klart har ett övertag i diskussionerna. Modersmåltalare kan tala som andan faller på, medan en andraspråktalare av engelska måste söka efter orden. Horace Engdahl beskrev en gång vältaligt hur det var att debattera med en engelsman. Det var som att "slåss med ena handen bakbunden".


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet har nyligen publicerat rapporten ”Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter – hvordan gør man?”. Rapporten är på danska, men med en sammanfattning på svenska. Nedan följer sammanfattningen:

 

Syftet med denna rapport är att redogöra för vad forskningen hittills kommit fram till om konsekvenserna av att lägga om undervisningsspråket på Nordens universitet från nationalspråk till engelska, samt att med dessa samlade forskningsresultat som grund ge ett antal rekommendationer om vilka överväganden man kan göra när man inför engelska som undervisningsspråk. Rapporten riktar sig till universitetslärare, prefekter och studierektorer och andra som fattar beslut om undervisningsspråk och är ansvariga för att realisera beslut om undervisningsspråk: dekaner, rektorer, universitetspolitiker.


Utvecklingen har medfört nya språkliga förhållanden

 

De senaste åren har Nordens universitet gått igenom en medveten internationalisering i form av ökad andel internationella studenter och anställda, liksom ett allt starkare fokus på internationell konkurrens. Detta har medfört nya språksituationer. Universitetslivet har alltid varit mångspråkigt, men under de senaste åren ser vi en allt mer ökande andel kurser, program och utbildningar på engelska. Det innebär att de studerande (både de som vuxit upp i Norden med ett nordiskt språk som modersmål, nordiska studerande med annat modersmål än ett nordiskt språk och inresande studenter med andra modersmål än nordiska språk) i ständigt ökande omfattning undervisas på ett främmande språk, nämligen engelska, på nordiska universitet. Det innebär också att allt fler universitetslärare (både de som har ett nordiskt modersmål och de med annat modersmål) lägger om sin undervisning till detta främmande språk.


Det ökade bruket av engelska medför nya komplikationer

 

Bytet av undervisningsspråk för med sig några nya utmaningar. Till exempel upplever en del studerande problem i mötet med engelska som undervisningsspråk, även om dessa problem ofta verkar lösa sig efter hand som man vänjer sig vid undervisningsspråket, i de flesta fall under det första året. Undervisningsstil och undervisningsformer förändras ofta. Det finns en tendens att lärarnas engelskspråkiga undervisning är mer formell och mindre dialogisk än deras undervisning på modersmålet. Likaså tyder studier på att studenternas aktiviteter förändras i mötet med undervisning på ett främmandespråk. De blir – allt annat lika – mer passiva och mindre benägna att ställa frågor och diskutera, och de lägger i högre grad sin energi på arbetet utanför undervisningstiden. Lärarnas förberedelsetid ökar dessutom när undervisningen övergår till engelska.


Dessa komplikationer kräver ett medvetet ställningstagande och en planlagd praktik

 

Vi vill inte dra slutsatsen att dessa tendenser i sig är dåliga, bara påpeka att också andra förändringar följer när undervisningsspråket ändras. Utbildningsinstitutioner, lärare och studenter behöver uppmärksamma komplikationerna och enas om en praxis för hur de kan hanteras och motverkas. Det är viktigt att alla deltar i denna diskussion. Tidigare erfarenheter har visat att vissa parter, ofta lärarna, har upplevt att förändringen i undervisningsspråk har införts från ledningsnivån på politiska grunder, utan tillräcklig insikt i de konkreta konsekvenserna av ett sådant beslut.


Rekommendationer

 

Sist i rapporten  ger Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet sina rekommendationer om de överväganden man kan göra i samband med ett beslut om engelskspråkig undervisning. I punktform är dessa råd:

  • Planera på lång sikt
  • Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter. Bryt inte kontraktet.
  • Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.
  • Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem
  • Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för språkkurser. Men   
  • Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.
  • Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens   
  • Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter
  • Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning
  • Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.   
  • Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för
  • Var inte rädd för språkblandning.   
  • Ge utrymme för att träna språk.
  • Gör språkskillnader relevanta.
  • Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket. Dessa rekommendationer utvecklas i rapportens kapitel 6.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - 3 maj 2013 13:10

Båda dessa arrangemang sänds i Kunskapskanalen, men kommer inom kort också att kunna ses genom UR Play. Sändningarna börjar torsdagen den 9 maj klockan 16 med programpunkter från Grammatikdagen. Läs vidare på Språktidningens blogg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se