Alla inlägg den 4 maj 2013

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet har nyligen publicerat rapporten ”Engelsk som undervisningssprog på nordiske universiteter – hvordan gør man?”. Rapporten är på danska, men med en sammanfattning på svenska. Nedan följer sammanfattningen:

 

Syftet med denna rapport är att redogöra för vad forskningen hittills kommit fram till om konsekvenserna av att lägga om undervisningsspråket på Nordens universitet från nationalspråk till engelska, samt att med dessa samlade forskningsresultat som grund ge ett antal rekommendationer om vilka överväganden man kan göra när man inför engelska som undervisningsspråk. Rapporten riktar sig till universitetslärare, prefekter och studierektorer och andra som fattar beslut om undervisningsspråk och är ansvariga för att realisera beslut om undervisningsspråk: dekaner, rektorer, universitetspolitiker.


Utvecklingen har medfört nya språkliga förhållanden

 

De senaste åren har Nordens universitet gått igenom en medveten internationalisering i form av ökad andel internationella studenter och anställda, liksom ett allt starkare fokus på internationell konkurrens. Detta har medfört nya språksituationer. Universitetslivet har alltid varit mångspråkigt, men under de senaste åren ser vi en allt mer ökande andel kurser, program och utbildningar på engelska. Det innebär att de studerande (både de som vuxit upp i Norden med ett nordiskt språk som modersmål, nordiska studerande med annat modersmål än ett nordiskt språk och inresande studenter med andra modersmål än nordiska språk) i ständigt ökande omfattning undervisas på ett främmande språk, nämligen engelska, på nordiska universitet. Det innebär också att allt fler universitetslärare (både de som har ett nordiskt modersmål och de med annat modersmål) lägger om sin undervisning till detta främmande språk.


Det ökade bruket av engelska medför nya komplikationer

 

Bytet av undervisningsspråk för med sig några nya utmaningar. Till exempel upplever en del studerande problem i mötet med engelska som undervisningsspråk, även om dessa problem ofta verkar lösa sig efter hand som man vänjer sig vid undervisningsspråket, i de flesta fall under det första året. Undervisningsstil och undervisningsformer förändras ofta. Det finns en tendens att lärarnas engelskspråkiga undervisning är mer formell och mindre dialogisk än deras undervisning på modersmålet. Likaså tyder studier på att studenternas aktiviteter förändras i mötet med undervisning på ett främmandespråk. De blir – allt annat lika – mer passiva och mindre benägna att ställa frågor och diskutera, och de lägger i högre grad sin energi på arbetet utanför undervisningstiden. Lärarnas förberedelsetid ökar dessutom när undervisningen övergår till engelska.


Dessa komplikationer kräver ett medvetet ställningstagande och en planlagd praktik

 

Vi vill inte dra slutsatsen att dessa tendenser i sig är dåliga, bara påpeka att också andra förändringar följer när undervisningsspråket ändras. Utbildningsinstitutioner, lärare och studenter behöver uppmärksamma komplikationerna och enas om en praxis för hur de kan hanteras och motverkas. Det är viktigt att alla deltar i denna diskussion. Tidigare erfarenheter har visat att vissa parter, ofta lärarna, har upplevt att förändringen i undervisningsspråk har införts från ledningsnivån på politiska grunder, utan tillräcklig insikt i de konkreta konsekvenserna av ett sådant beslut.


Rekommendationer

 

Sist i rapporten  ger Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet sina rekommendationer om de överväganden man kan göra i samband med ett beslut om engelskspråkig undervisning. I punktform är dessa råd:

  • Planera på lång sikt
  • Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter. Bryt inte kontraktet.
  • Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.
  • Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem
  • Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för språkkurser. Men   
  • Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.
  • Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens   
  • Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter
  • Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning
  • Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.   
  • Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för
  • Var inte rädd för språkblandning.   
  • Ge utrymme för att träna språk.
  • Gör språkskillnader relevanta.
  • Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket. Dessa rekommendationer utvecklas i rapportens kapitel 6.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se