Alla inlägg under april 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2013 18:55

Jag får reklam från Svenska Spel om Eurojackpot med följande rubrik:


Make this Friday fantastic!


Jag kontaktar Svenska Spels kundservice och undrar varför man skriver om Eurojackpot på engelska. Följande konversation utspann sig mellan mig och kundservice (hopklippt och något avkortad):


- Varför skriver ni plötsligt på engelska??


- Vi har valt att kommunicera på engelska då detta spel är internationellt.


- Ja, men det är ju bara rubriken som är på engelska och resten på svenska.


- Vi har valt att ha det så på grund av att spelet är internationellt. Jag lägger det som ett önskemål att all text skall stå på svenska.


- Ursäkta att jag tjatar, men varför är rubriken på engelska och resten på svenska?


- Det är helt enkelt för att göra det ännu tydligare att det är ett internationellt spel och inte bara spelas i Sverige.


- Okej, jag förstår. Men jag ser att spelet går i följande länder: Tyskland, Spanien, Italien, Holland, Slovenien, Finland, Estland, Danmark, Island, Norge, Lettland, Litauen, Kroatien och Sverige. Inget av dessa länder har engelska som modersmål och vad jag kan se är det bara Svenska Spel som använder sig av uttrycket ”Make this Friday fantastic!”. Är inte det märkligt?


- Kan man tycka, men så har vi valt att presentera det. Om det är rätt eller fel får tiden utvisa.


Jonas Borelius


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2013 14:29

(Pressmeddelande)


Statoil byter namn på sin blyfria bensin och diesel till ”miles”. Det ska föreställa ett nytt varumärke.  I fortsättningen kommer man att tanka 95 miles, 98 miles och D miles i stället för 95 blyfri, 98 blyfri och diesel på Statoils bensinstationer.  


Men varför ger Statoil dessa oljebaserade produkter namn som ofelbart associerar till längdmåttet en engelsk mil? I Norge, Statoils hemland, säljer företaget än så länge blyfri bensin och diesel. ”Miles” ger inte en enda träff på deras webbplats. Längdenheten mile, officiellt statute mile, motsvarar drygt 1,6 kilometer, eller exakt 1609,344 meter. Hur ska till exempel 95 miles tolkas? Att man kan åka 95 miles (95 x 1609,344), d.v.s drygt 152 kilometer på en liter blyfri och något längre med 98 miles?


Hur ska för övrigt miles uttalas? ”Majls” enligt engelskt uttalsmönster eller med ett svenskt uttal, som rättar sig efter stavningen?


Språkförsvaret har nyligen gett ut antologin ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, som granskar användningen av engelskan och som redan har recenserats i många tidningar och tidskrifter.  Det är uppenbart att det inte existerar någon vetenskaplig undersökning, som visar att konsumenterna i gemen föredrar reklam på engelska framför det egna modersmålet, inte ens i de icke-engelskspråkiga länder där kunskaperna i engelska är goda. Detta tycks dock inte bekymra vissa företrädare för reklambranschen i Sverige; de bryr sig heller inte om att inte alla förstår deras engelska texter och konstruerar t.o.m ord och uttryck, som engelsktalande aldrig har hört tidigare.  De verkar tillmäta engelskan rent magiska egenskaper.


I en intervju i antologin säger en reklamskribent att ”det finns därför som sagt många skäl varför engelska oftare blir vald av amatörer och halvamatörer som imiterar reklam”. Har Statoil valt det språk och de ord som bäst formar budskapet, för att använda samme skribents ordval?


Nätverket Språkförsvaret


http://www.språkförsvaret.se/sf/
http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se



Av Nätverket Språkförsvaret - 15 april 2013 19:33

Får ett reklamutskick från Statoil om att: ”Nu tankar du miles på Statoil”.


95 Blyfri  döps om till 95 miles,  98 blyfri döps om till 98 miles och D Diesel döps om till Dmiles.


Varför använder dom inte svenska? I den mån Statoil finns i engelsktalande länder, hur tänker dom göra där? Och hur ska stackars turister på besök i Sverige tolka informationen? Och varför använder dom ett begrepp som har en glasklar – men helt annan  - betydelse än det som säljs. En mile är ett avstånd, inte en oljebaserad produkt. En mile är drygt 1,6 kilometer. Räcker kanske bara en liter 95 miles i drygt 1,6 km istället för de 12 eller 14 kilometer som man får när man tankar hos Shell eller OK?


Alltså, man tar sig för pannan!


Nicoline Kinch,

som gärna talar både svenska, engelska, franska och esperanto.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 april 2013 18:51

Den frågan diskuterar tre skribenter i dagens Svenska Dagbladet och pläderar för att fler ungdomar skall välja att lära sig tyska:


I Sverige är det den amerikanska, inte den europeiska, kulturen som dominerar. Tv-utbud, musik, litteratur, världspolitik – våra blickar är ständigt riktade mot väster. Den vägen har vi anammat vanföreställningen att det räcker med engelska. Den vägen stiftar våra barn bekantskap med spanskan. Näringslivets behov är inget som motiverar en tonåring. Inte heller egen framtida konkurrensfördel och attraktion på arbetsmarknaden. Istället beror språkvalet i hög grad på språkets och landets image. Spanskan är ’cool’, tyskan är det inte. Fortfarande är det kriget och nazismen som präglar mångas bild av Tyskland. Tyskarnas intresse för och kärlek till Sverige möts allt för ofta av okunskap och ointresse på den svenska sidan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 april 2013 19:23



Sveriges olympiska kommitté arrangerar tillsammans med Riksidrottsförbundet just nu en turné i Sverige där barn i årskurs 2-5 får träffar svenska olympier och prova på olika idrotter. Ett trevligt initiativ, som tyvärr har fått namnet Olympic Day. Att ett evenemang i Sverige helt omotiverat får ett engelskt namn är illa nog, men speciellt illa är det när det riktar sig till barn! Hur tänkte SOK och Riksidrottsförbundet när de inte istället kallar det för ”Olympisk dag”, eller ännu hellre ”OS-dag”? Olympiska spel, eller i dagligt tal OS är ju den vedertagna termen i Sverige. Ansåg man måhända att Olympic Day låter häftigare? Att skulle locka fler besökare? Man blir så trött på den här underförstådda inställningen att svenska språket inte duger så fort det ska anordnas något evenemang, av vad slag det än gäller.

En skitsak om det heter Olympic Day eller Olympisk dag? Kan tyckas så, men många bäckar små gör som bekant en stor å. Vad ger det för signaler till barnen att evenemanget heter just Olympic Day? Även om man inte medvetet reflekterar över namnet blir det dolda budskapet att svenska inte är lika fint, utan sådana här saker måste heta något på engelska om det ska bli riktigt stort och häftigt.

I idrottssammanhang är det Sverige och svensk idrott som gäller för SOK och Riksidrottsförbundet. Förstås. Men det är tråkigt att det inte är svenska språket som gäller för dem när de riktar sig till barn i Sverige.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 april 2013 16:19

Lars Wittensten använder i sin recension av antologin "Såld på engelska?" i UNT ett uttryck som i varje fall jag inte var bekant med förut, men som jag framöver kommer att applicera flitigt på den företeelse som vi i Språkförsvaret ser som ett hot mot det svenska språket. Ordet är Anglomani och definieras i Svenska Akademiens ordbok som "(vanvettig) vurm för engelska". Wittensten undrar också om det inte är läge att ta bort parentestecknet.


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 13 april 2013 09:40

Lilian O. Montmar på Tidningen Kulturen har verkligen trängt in i Språkförsvarets nya antologi "Såld på engelska?" I sin mycket utförliga presentation ger hon de flesta av författarna ett eget utrymme, kompletterat med sina personliga synpunkter på deras åsikter om engelskans intrång i den svenska reklamen och i förlängningen kommunikationen människor emellan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 april 2013 21:37

I Borås Tidning av den 8 april har Lennart Hjelmstedt recenserat Språkförsvarets nya antologi "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring."


Som flera av de tidigare recensenterna har även han tagit intryck av vår medlems Jonathan Smith synpunkter på den anglifierade/amerikaniserade svenska reklamen.


Jonathan har ju, i egenskap av hitflyttad engelsman, tolkningsföreträde när det gäller autenticiteten i det som reklammakarna inbillar sig är god engelska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards