Direktlänk till inlägg 16 april 2013

Pressmeddelande: Statoil säljer "miles" i stället för blyfri bensin och diesel

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2013 14:29

(Pressmeddelande)


Statoil byter namn på sin blyfria bensin och diesel till ”miles”. Det ska föreställa ett nytt varumärke.  I fortsättningen kommer man att tanka 95 miles, 98 miles och D miles i stället för 95 blyfri, 98 blyfri och diesel på Statoils bensinstationer.  


Men varför ger Statoil dessa oljebaserade produkter namn som ofelbart associerar till längdmåttet en engelsk mil? I Norge, Statoils hemland, säljer företaget än så länge blyfri bensin och diesel. ”Miles” ger inte en enda träff på deras webbplats. Längdenheten mile, officiellt statute mile, motsvarar drygt 1,6 kilometer, eller exakt 1609,344 meter. Hur ska till exempel 95 miles tolkas? Att man kan åka 95 miles (95 x 1609,344), d.v.s drygt 152 kilometer på en liter blyfri och något längre med 98 miles?


Hur ska för övrigt miles uttalas? ”Majls” enligt engelskt uttalsmönster eller med ett svenskt uttal, som rättar sig efter stavningen?


Språkförsvaret har nyligen gett ut antologin ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, som granskar användningen av engelskan och som redan har recenserats i många tidningar och tidskrifter.  Det är uppenbart att det inte existerar någon vetenskaplig undersökning, som visar att konsumenterna i gemen föredrar reklam på engelska framför det egna modersmålet, inte ens i de icke-engelskspråkiga länder där kunskaperna i engelska är goda. Detta tycks dock inte bekymra vissa företrädare för reklambranschen i Sverige; de bryr sig heller inte om att inte alla förstår deras engelska texter och konstruerar t.o.m ord och uttryck, som engelsktalande aldrig har hört tidigare.  De verkar tillmäta engelskan rent magiska egenskaper.


I en intervju i antologin säger en reklamskribent att ”det finns därför som sagt många skäl varför engelska oftare blir vald av amatörer och halvamatörer som imiterar reklam”. Har Statoil valt det språk och de ord som bäst formar budskapet, för att använda samme skribents ordval?


Nätverket Språkförsvaret


http://www.språkförsvaret.se/sf/
http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se



 
 
Ingen bild

inga johanson

16 april 2013 20:08

Det var som tusan!
Mil = 1 000
estis = det var
Kanske tänker de internationellt, alltså inte engelskt!

 
Ingen bild

Observatör

16 april 2013 22:20

Så här skriver Statoil i sektionen "Frågor och svar" på sin webbplats - http://www.statoil.se/sv_SE/pg1334076696073/privat/Drivmedel/Vagen-framat/Miles/MilesFAQ.html:

"Varför har ni valt det engelska namnet miles?

Statoil Fuel & Retail finns just nu i 8 länder i Europa och miles är vårt gemensamma varumärke för bensin och diesel. miles kommer framöver att finnas på alla våra fullservicestationer i Europa. För oss är det viktigt att du som kund känner igen dig på våra stationer, oavsett var du befinner dig. Bakgrunden till namnet miles kommer från Statoil Fuel & Retails företagshistoria. Vår verksamhet hade sin start i Oslo 1920 och då annonserades första klassens bensin under namnet ”MIL”.

Varför inbillar sig Statoil att kunderna ute i Europa skulle föredra en engelsk beteckning framför en beteckning på det inhemska språket? Om nu bensin annonserades under namnet "MIL" i Oslo 1920 och detta syftade på längdenheten, var det ju fortfarande inte en engelska mil à 1,6 km som åsyftades.

 
Ingen bild

Leif Johansson

16 april 2013 22:24

Statoil har också en Facebooksida, där man kan skriva kommentarer om "miles". Det har många redan gjort!

 
Ingen bild

Bengt

17 april 2013 19:56

Vill bara berätta att i USA betyder "mil" tusendels tum. På en svensk mil går det alltså 393700787 amerikanska.

 
Ingen bild

Bengt Göransson

17 april 2013 20:06

Brev till Statoils marknadsavdelning om ”miles”

Hej igen Marknadsavdelningen!

Man tar sig för pannan: Jag kontaktade er nyss med synpunkter på era nyligen publicerade s k "miles"-produkter. Jag radade då upp flera skäl till varför det är ett olämpligt produktnamn.
Då (nyss) trodde jag att hela den internationella Statoil-koncernen hade bytt till detta produktnamn, och den svenska bara "hängt på". Men, så är det ju icke alls! Det hela verkar ju i högsta grad vara ett befängt svenskt påhitt. I Norge och Danmark heter ju produkterna fortfarande Blyfri 95, Blyfri 98 och Diesel!

Om ni nu tvunget ska ändra, så kommer här istället på nytt mitt förslag:

MYCKET SMARTARE TANKA MIL ÄN MILES!

Här är flera skäl till varför:
- Mil är kortare och lättare att uttala än Miles: Mil Diesel t ex!
- Miles låter i mångas öron löjligt.
- Mil finns och används på både norska och svenska!
- En mil är bevisligen längre än en mile, nästan 7 gånger!
(Det är ju detta som är kärnan i ert budskap, eller ...?)
- Ikea har förstått försäljningsvärdet av produktnamn på svenska. De har decennier av erfarenhet. Och håller framgångsrikt fast vid det!

Men Statoil, dåliga beslut kan alltid ändras! (Om det däremot vore ert biobränsle som ni kallade "majs", vore det förstås en annan sak ...)

Tacksam för kommentar!

Vänliga hälsningar
Bertil Göransson, Västerås

Nätverket Språkförsvaret

17 april 2013 20:11

Anmärkning: Ovanför dag och klockslag i detta inlägg ska det naturligtvis stå Bertil Göransson.

 
Ingen bild

Henry Thorson

18 april 2013 20:56

Hej!

Ja, vad skall man göra åt eländet? Min reaktion när vi häromdagen skulle fylla på bensin på Statoil, var först mer eller mindre vanmakt
och sedan frågade vi oss, varifrån man hade fått denna fullkomligt meningslösa och i ordets ursprungliga betydelse förtvivlat intetstägande
reklamidé! De som sysslar med reklam borde i första hand rådfråga språkexperter till råds om semantik och i andra hand kvalificerade psykologer om nyttan av att helt plötsligt ställa kunder inför reklam med främmande språkinslag av fullkomligt värdelöst innehåll, isynnerhet som man i England sedan länge har börjat använda framför allt europeiska längdmått som kilometer och meter etc.

Bästa hälsningar,
Henry Thorson

 
Ingen bild

Lennart H.

22 april 2013 11:15

Bästa språkförsvarare!
Jag håller med om detta och alla tidigare exempel på huvudlös och idiotisk användning av engelska. Argumentet att språket förändras håller inte när man ser mängden med reklamtext, butiksnamn etc. på engelska. Vi borde vara stolta över vårt modersmål – det är ju en mycket stor del av vår identitet! – och inte prostituera oss med engelska för förment bättre försäljningsreultat.

Lycka till i det fortsatta arbetet!

 
Ingen bild

Hemlis

28 april 2013 17:42

Tyvärr har Statoil en poäng, även om deras "lösning" mestadels bara gör det sämre.

Vad är t.ex "Super" och "Super Plus" för produkter?
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tankstelle_HEM.jpg

Vad är "95E"?
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hinnan_muutos_huoltoasemalla.jpg

Vad är "A80", "A95" o.s.v.?
http://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A4%D0%B0%D0%B9%D0%BB:%D0%90%D0%97%D0%A1_%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%B8%D1%81%D1%82%D0%B0%D0%BD.jpg

Ska man tanka "City Diesel" även om man ska köra på landet?
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Central_Garage,_High_Street,_Boston_Spa.jpg

Diesel, Super-blyfritt, V-power, V-power-racing eller V-power-diesel?
http://www.boulevard-baden.de/wp-content/uploads/2011/01/Tankstelle.jpg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 dec 08:00

PressmeddelandeSnart är 2018 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive S...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 dec 21:27

Vi gjorde nyligen ett besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska-amerikanska ("svengelska") reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamt...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 dec 20:45


  Tröjan går att beställa från sprakforsvaret@yahoo.se.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 dec 15:43

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Tema juridiskt språk   Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.   Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regering...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 dec 08:00

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:   ”TNC:s kompetens har alltså sk...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se