Alla inlägg under april 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2013 08:16

I går recenserades "Other desert cities" (varför inte "Other Desert Cities"?) i kulturdelen i "Dagens Kontext".
 
För recensenten, en Kristina Lindquist, räckte det tydligen inte med en engelsk titel på ett stycke som spelas på svenska. Hör här: "...För trots fin översättning står den engelska originaltexten där och pockar, som ett outtalat löfte." och "...Att jag lämnar salongen med en vag känsla av otillfredsställelse kan egentligen bara skyllas på vårt skandinaviska språk. Jag tvivlar på att svenskan till sin natur över huvud taget kan rymma en sådan ström av flyende kvicksilver som är Baitz glittrande teaterprosa."
 

Synd för henne att hon skall behöva skriva på svenska för att kunna uttrycka sig!

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2013 19:16

(Ett likalydande brev har skickats till Kulturdepartemenetet och SVT:s styrelse)


25 april 2013

Till Kulturutskottets ledamöter
100 12 Stockholm


Fråga till Kulturutskottets ledamöter p.g.a underlåtenhet från Granskningsnämnden
att besvara en fråga av principiell natur

Vi sände den 3 december en anmälan 2012 till Granskningsnämnden. Den avfärdades med ett ”icke-svar” i ett oredigerat standardbrev från myndigheten, med diarienummer 12/02645. Vår anmälan gällde följande:

Den 25 november började SVT sända programserien ”Why poverty?, som ingick i ett världsomspännande projekt. SVT sände åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Språkförsvaret har i brev till Granskningsnämnden frågat om det är i överensstämmelse med sändningsavtalet att behålla den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med ”Varför fattigdom?”. Språkförsvaret har i brev tidigare ifrågasatt oöversatt engelska i två radioprogram, dels ”Veckomagasinet” som sändes i P2 den 16 november, dels programmet "Amerikanska gränser" i P1. Dessa är bara exempel på en snabbt ökande förekomst av oöversatta engelska inslag i svensk radio och tv, såväl i titlar, intervjuer som andra programdelar.

I sändningstillstånden § 10 för SR, SVT och UR sägs att företagen ”har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.”

Av programbolaget NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" samma söndag, liksom motsvarande också skedde i Danmark, Finland och Island.
 
I svaren från Granskningsnämnden finns två meningar som ger Språkförsvaret anledning att ifrågasätta nämndens och ordförandens myndighetsutövning i detta fall:
 
Nämnden skriver i sitt standardsvar: " (...) nämndens granskning ska främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till en effektiv kontroll och god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse (...) ska dock alltid prövas." Språkförsvarets menar att frågan om språkval enligt sändningstillståndets § 10 måste ses som en högst principiell fråga.
 
Nämnden skriver vidare: ”Vad du [sic] tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” Språkförsvaret finner det märkligt att Granskningsnämndens avslag inte innehåller någon motivering, utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare.
 
Språkförsvaret önskar förtydliganden om vad som menas med § 10 i sändningsavtalet med staten. Om regering och riksdag skulle anse att någon paragraf i regelverket är obsolet har man rätt att ändra den. Granskningsnämnden har däremot inte rätt att strunta i paragrafer i sändningsavtalet.

Engelska är varken huvudspråk eller nationellt minoritetsspråk i Sverige. Vi har sedan juli 2009 en språklag i Sverige om svenskans roll i offentliga sammanhang. Frågan om programtitlar har ett betydande signalvärde. Konsekvensen av engelska titlar är att vi skall vänja oss vid att engelska inte längre behöver översättas. Betyder detta att Granskningsnämnden anser att alla i Sverige behärskar engelska fullt ut eller att det inte spelar någon roll om en betydande minoritet inte längre kan följa utbudet i radio och tv?

Vi önskar att Granskningsnämnden genomför en prövning av vår ursprungliga anmälan och motiverar ett eventuellt avslag så att vi kan förstå vad som ligger till grund för avslaget. Vi vill dessutom att titelvalet i detta fall, på grund av sin stora principiella vikt, tas upp i Kulturutskottet, och att man för en principdebatt om hur mycket man kan avstå från svenska språket i sin programverksamhet.

Myndigheten för radio och tv skall enligt sin förordning ”verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde och främja möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom radio och tv”. Det är lätt att motivera önskan om ett sådant svar mot bakgrund av såväl SVT:s uppdrag som portalparagraferna i språklagen om svenskan som samhällsbärande språk.

För Språkförsvarets styrelse

Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 april 2013 18:50

Reklambyrån Endmark i Köln har publicerat sin fjärde studie angående förståelsen av engelska reklambudskap. Denna gång skulle studiens drygt tusen deltagare ge en vettig översättning av budskap på engelska från 12 utländska biltillverkare. ”Studien visar än en gång att satsningen på engelska i tyska reklambudskap är något som tål att fundera över”. Exempelvis kunde ingen av de tillfrågade översätta ”Drive@earth“ tillnärmelsevis rätt; majoriteten tydde slagordet som en ofullständig e-postadress eller som en uppmaning att ”köra jordnära”.  ”Drive@earth“ har enligt Mitsubishi två uttolkningar: ”förhållandet mellan bilkörning och omvärldsteman” och en ”referens till jordens stora mångfald, vilken det (fortfarande) gäller att upptäcka”. Lika svår att översätta var Mazdas ”Defy Convention” (”trotsa konventionen”), som endast 5 procent kunde översätta tillfredsställande. En feltolkning var exempelvis ”försvara dina vanor”. Skodas slogan ”Simply clever” (”helt enkelt fiffig”) var lättförståeligast och förstods av 81 procent.


Alla stora tyska tillverkare annonserar på tyska i Tyskland; Volkswagen-koncernen använder sitt slagord ”Das Auto” i hela världen.  För den intresserade finns det en utförlig sammanställning  liksom ett pressmeddelande.


I den enkätundersökning om gymnasieelevers attityder till engelska i reklamen, som Språkförsvarets redaktionskommitté lät genomföra oktober 2012 och vars resultat publicerades i ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” ställdes också frågor kring förståelsen av slagord/filmtitlar på engelska. Hela 60,5 procent av de tillfrågade försökte inte ens översätta filmtiteln ”Quantum of solace”. Bara 9 procent av eleverna visste vad titeln betydde. Mer förvånande var egentligen att en fjärdedel av eleverna inte kunde ge någon översättning av ”Powered by emotions” och ”Driven by instinct”.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 april 2013 13:23

Hej!


Dramaten, Kungliga Dramatiska Teatern, Sveriges nationalscen, har i dag, lördag den 27 april, premiär på en pjäs med titeln Other Desert Cities. Med underrubrik Andra ökenstäder. Borde inte en teater, i synnerhet vår nationalscen, översätta pjästitlar? Vad kan de ha för motivering för att behålla den engelska titeln, tro? Jag har sett ett genrep, så jag vet att inget i själva föreställningen föranleder oöversatt titel.


Vad tycker ni?


Med vänlig hälsning
Louise Thurén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2013 15:13

Föregående debattör ställer frågan: Vad ska man kalla den där oftast fyrkantiga stafettpinneliknande saken, som kunderna lägger mellan varandras varor på bandet?

 

För att ta reda på detta, initieras en ny webbomröstning. Fyra alternativ har angetts, men det kan finnas flera. Om du skriver en kommentar med ytterligare förslag i anslutning till denna text, så kompletteras listan successivt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2013 15:03

Frågan löd: Vilket av följande nyord från 2012 har störst chans att överleva fram till 2018?


Resultatet av omröstningen blev följande:


inget - 29,5 %
järnrörspolitik -   28,8 %
zlatanera - 13 %
henifiera - 6,8 %
drinkorexi - 4,8 %
blingon - 3,4 %
gubbploga - 3,4 %
läshund - 3,4 %
grexit - 2,7 %
memil - 2,1 %
skuldpingis - 2,1 %


Totalt röstade 146 personer och omröstningen pågick den 24/2 - 26/4 2013.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)












Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2013 07:44

För några år sedan läste jag en artikel som sökte svar på en egentligen ganska enkelt fråga, som ännu inte har fått sitt svar. Denna fråga håller mig ibland sysselsatt när jag står i kassakön i livsmedelsbutiken.


Vad ska man kalla den där oftast fyrkantiga stafettpinneliknande saken, som kunderna lägger mellan varandras varor på bandet?


Ingen jag har frågat har kommit med något bra förslag och jag har inte kommit på något heller. Har du något bra förslag?


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 april 2013 18:57

”Stockholm Science & Innovation School är en ny kommunal gymnasieskola med fokus på vetenskap, entreprenörskap och innovation. Skolans första elever börjar höstterminen 2013 och undervisningen kommer att ske i toppmoderna lokaler utformade speciellt för ändamålet som ligger i Kista Science City, Sveriges största IT-kluster.” Läs vidare på http://stockholmscience.se/.


Men varför måste skolan ha ett namn på engelska? Vänder sig skolan i första hand till elever med engelska som modersmål? Kommer engelska att fungera som det huvudsakliga undervisningsspråket? Eller tror de ansvariga på Utbildningsförvaltningen att ett engelskt namn på skolan kommer att locka fler elever än om skolan hade ett svenskt namn?


Stockholms kommunala skolor är skattefinansierade och ytterst underställda medborgarna. Det betyder att Stockholms kommunfullmäktige via sina underorgan borde förhålla sig till språklagen och värna det svenska språket:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.
6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


På vad sätt tar Stockholm stad sitt ansvar för att ”svenskan används och utvecklas” genom att ge en nyinrättad gymnasieskola ett engelskt namn? Har medborgarna i Stockholm vid något tillfälle sanktionerat  denna slags namngivning?


Den som har synpunkter på namnvalet kan kontakta:


1. Utbildningsnämnden

E-post- och postadresser till alla ledamöter: https://evald.stockholm.se/extern/Organ/1104


2. Utbildningsförvaltningen

Box 22049
104 22 Stockholm

Telefon: 08-508 33 000
Fax: 08-508 33 662
E-post: registrator.utbildning@stockholm.se


3. Skolans ledningspersonal

Patrick Vestberg, rektor - 076 129 13 99
Lennart Kågestam, omvärldsstrateg  - 070 771 76 68


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se