Välkommen till Språkförsvarets boksläpp av ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”. För första gången publiceras en bok på svenska, som analyserar engelskans roll i reklam och marknadsföring i Sverige och andra länder, där engelska inte är officiellt språk. Ett flertal skribenter, kulturpersonligheter och forskare från Sverige, Nederländerna, Norge och Tyskland belyser frågor om språk och marknadsföring från olika utgångspunkter.

Uppläsning: Leif Stålhammer. Förtäring ingår. Fritt inträde, men förhandsanmälan till sprakforsvaret@yahoo.se . Bokförsäljning. Kl. 18.00 – 20.00 i Per Albinrummet, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, "Tung utmaning mot ANC:s maktmonopol",  i Svenska Dagbladet den 26/2 berättas om den sydafrikanska politikern Mamphele Ramphele. Det som är intressant i detta sammanhang är hennes uppfattning om språkpolitiken i Sydafrika:

'"Hon pläderar för Sydafrikas elva officiella språk och vikten av att bemästra sitt modersmål innan man börjar med engelskan.' Som jag längtar efter att få höra vår president att tala välformulerad zulu i FN', skriver hon."

Vad som hänt på språkpolitikens område i Sydafrika efter apartheidregimens störtande är i korthet att Sydafrika fått elva officiella språk, att engelskan är det sominerande språket inom handel och vetenskap, medan afrikaans ställning har försvagats fr.a på grund av politiska skäl och därigenom förlorat mark till engelskan. De fyra största språken i fråga om modersmålstalare enligt 2011 års folkräkning är zulu (22,7 %), xhosa (16,0 %), afrikaans (13,5 %) och engelska (9,6 %). De inhemska afrikanska språken används förmodligen i allt större utsträckning i radio och tv, men har fortfarande en svag ställning inom undervisningsväsendet, fr.a den högre utbildningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I SVT:s Gomorron Sverige den 27 februari diskuterade  Jan-Olof Andersson från Aftonbladet och Roger Wilson från Kino P1 tillsammans med två programledare ”töntiga filmtitlar”. Den förre ansåg att i princip alla engelskspråkiga filmtitlar borde översättas till svenska, medan Roger Wilson däremot menade att på sin höjd kunde filmtitlar som "Quantum of solace" översättas till svenska.

Diskussionen utgick från filmen ”Du gör mig galen” med den engelska originaltiteln ”Silver Linings Playbook”. Jag har i och för sig varken sett filmen eller läst boken, men detta har egentligen ingen betydelse för principfrågan.

Jag har lyssnat närmare på framför allt Roger Wilsons argumentation. Men först måste jag påpeka att den manlige programledaren förmodligen bara avslöjade sin egen uppfattning i sakfrågan, när han inledningsvis beskrev inställningen till filmtiteln som att ”alla, eller väldigt många i varje fall, verkar också hata titeln”.  ”Alla, eller  väldigt många” i detta fall påminner om tonåringars generaliseringar, när de dividerar med sina föräldrar om hur länge de får vara ute en lördagkväll: ”alla mina kompisar får vara ute till klockan ett”.

Enligt Roger Wilson är den svenska titeln ”ganska töntig och ganska vedervärdig”. Titeln låter som en schlager från 1985 eller en ”springer-i-dörrarna-fars”. Det finns t.o.m en namninsamling på nätet. Folk kommer upp till honom och säger ”du gör mig galen” och då menar de inte att Roger Wilson gör dem galna utan filmtiteln.

Roger Wilson trodde att titeln syftade på någon slags egenhändig taktikbok, eller instruktionsbok, som huvudpersonen hade utarbetat för att lyckas i livet. Han ansåg att titeln inte borde ha översatts till svenska. ”Den är så dålig att den gått över gränsen.” I Danmark hade man nämligen behållit originaltiteln. ”Det fungerar i Danmark, så om danskarna kan, kan väl vi.” Använde månne Roger Wilson samma hänvisning i fråga om den danska filmen ”En kongelig affære”, som i Sverige fick heta ”A Royal Affair”?  Roger Wilson ställde frågan: ”Öppnar du inte bara upp för en massa missförstånd, om det går upp en film som heter ’Du gör mig galen’, som ingen känner till. ” Han sade också att svenska titlar faller ifrån. ”De funkar bara just under den här reklamkampanjen; sedan kommer alla att glömma dem.”

I.

Vad betyder originaltiteln?

Det är sant som Roger Wilson säger att ”playbook” kan översättas med taktikbok, handbok, instruktionsbok eller övningsbok.  Merriam-Webster online anger tre betydelser: 1) one or more plays in book form; 2) a notebook containing diagrammed football plays; och 3) a stock of usual tactics or methods playbook>.  Men titeln innehåller fler associationer.  Det finns nämligen ett engelskt ordstäv, som lyder ”every cloud has a silver lining”, som kan översättas med ”ingenting ont som inte har något gott med sig”, ”efter regn kommer solsken” eller ”ovan molnen är himlen alltid blå”. Det finns också en engelsk slagdänga, inte från 1985 men väl från 1914, som går så här:

"There's a silver lining/in the dark clouds shining/Keep the home fires burning till the boys come home".

Det är högst tvivelaktigt om den genomsnittlige biobesökaren i Sverige har alla dessa associationer klart för sig.

II.

Varför bör filmtitlar översättas?

Det finns flera skäl: Ett är att annars förlorar svenska språket ett användningsområde, en domän. Vad är nästa steg – att romantitlar på engelska heller inte ska översättas till svenska? Det överväldigande flertalet svenska medborgare förstår också svenska bättre än engelska. Dessutom är vurmen för engelska filmtitlar delvis ett resultat av påtryckningar från angloamerikanska produktionsbolag på svenska distributörer.  Som alla vet, så är det inte filmer på spanska, franska, tyska, ryska, kinesiska, arabiska etcetera, som behåller sina originaltitlar i Sverige utan nästan uteslutande engelska.  Detta beror på att uppskattningsvis  80 procent av alla filmer som visas på svenska biografer är engelskspråkiga.

I princip bör alla filmer som visas i Sverige förses med svenska titlar, men med angivande av den utländska titeln, på vilket språk det än månde vara, under eller i parentes.  Visst kan undantag göras, exempelvis för titlar som samtidigt är ett egennamn.

III.

Titeln ”Silver Lining Playbook” har översatts till många språk

Roger Wilson hade bara kontrollerat om filmtiteln hade översatts till danska, men det finns som bekant fler språk i världen än engelska, svenska och danska. Här är några exempel på översättningar:

Spanska: El lado bueno de las cosas (ung. Sakernas goda sida) i Spanien, El lado luminoso de la vida  (ung. Livets upplysta sida) i Argentina och Uruguay samt Los juegos del destino (ung. Ödets lekar/spel) i det övriga spansktalande Sydamerika. 

Portugisiska: O Lado Bom da Vida (ung. Livets goda sida) i Portugal, Guia para um Final Feliz (ung. Handledning för ett lyckligt slut) i Brasilien

Franska: Happiness Therapy ( !!) i Frankrike och Le Bon Côté des choses (ung. Sakernas goda sida) i Québec.

Polska:  Poradnik pozytywnego myślenia (ung. Handbok i positivt tänkande).

Ryska: Мой парень — псих (ung. Min kille är ett psykfall).

Bokmål: Kjærlighetens galskap.

Och här ytterligare ett antal översättningar, som jag inte bryr mig om att översätta till svenska:

U dobru i u zlu (kroatiska), Наръчник на оптимиста (bulgariska), Õnneteraapia (estniska), Il lato positivo (italienska), Napos oldal (ungerska), Odigos aisiodoxias (grekiska), Optimisto istorija (litauiska), Optimiut hi shem ha'mis'hak (hebreiska), Scenariu pentru happy-end (rumänska), Umut Isigim (turkiska), Unelmien pelikirja (finska) och Terapie láskou (tjeckiska).

Silver Linings Playbook har alltså översatts till de flesta europeiska språk; jag kan inte se om detta i samtliga fall innebär att den översatta titeln kommer överst eller ges en mer framträdande placering än den engelska originaltiteln. Originaltiteln har behållits i Danmark och Nederländerna och i Tyskland har den kapats till Silver Linings.

Som synes är det också stor spridning i fråga om hur den engelska titeln har tolkats.

IV.

Får man översätta en filmtitel på engelska?

Den svenska titeln bygger på ett replikskifte i filmen. Frasen ”du gör mig galen” behöver inte tolkas alltför bokstavligt; det kan också vara fråga om en kärvänlig förebråelse, eller t.o.m en form av uppskattning. Det är märkligt att vissa människor går i taket för att titeln har översatts till svenska. Roger Wilson tycker att den svenska titeln är både töntig och vedervärdig och anser alltså inte att den ska översättas.

Vad kan det bero på? Det kan bero på att man anser att översättningen är felaktig.  Men problemet vad gäller ”Silver Linings Playbook” är ju titelns mångtydighet, som säkert undgår de flesta svenskar. Det problemet undkommer man vid en kreativ översättning; det är uppenbart att översättningarna ovan tar fasta på olika aspekter i filmen. Det kan också bero att man anser att engelskan, när det riktigt kniper, egentligen är oöversättlig och att en engelsk titel därför inte ska översättas. Denna inställning liknar vissa fundamentalistiska muslimers uppfattning att Koranen egentligen inte kan översättas till andra språk. Men alla språk kan översättas till andra språk; problemet är bara att vissa nyanser, ordlekar och mångtydigheter kan gå förlorade vid översättning. Förmodligen kommer också vissa cineaster tack vare internet i ett tidigt skede i kontakt med nya amerikanska filmer och vänjer sig vid originaltitlarna så till den milda grad att det inte finns plats för en alternativ titel i deras hjärnor. Det påminner om dem som har svårt att tänka och tugga tuggummi samtidigt.

I vissa fall kan en översatt filmtitel vara slagkraftigare än originaltiteln. Mel Brooks lär ha varit mycket nöjd med ”Det våras för…”-titlarna. Jan-Olof Andersson berättade i programmet om den franska filmen Romuald et Juliette. På svenska fick den titeln Det ligger en vit man i din säng, mamma. Denna titel slog också igenom i andra länder utanför Frankrike.

IV.

Vart tog folkstormen vägen?

I programmet berättade Roger Wilson om ”anstormningen ”på hans kontor och om en namninsamling på nätet. När jag för några dagar sedan gick in på denna namninsamling, som också har omnämnts i Aftonbladet , visade det sig att endast sju (7) personer hade signerat uppropet. Idag är den  nedlagd.

Roger Wilson menade också att man öppnade upp för en massa  missförstånd, om det fanns en inhemsk filmtitel, som ingen kände till,  och en engelsk originaltitel. Dessutom faller svenska titlar ifrån, när den aktuella reklamkampanjen är avslutad.  Resonemanget innebär att det finns en massa korkade filmdistributörer i Europa och annorstädes, eftersom den engelska filmtiteln faktiskt översätts i de flesta fall. Jag kommer i varje fall ihåg en massa amerikanska filmer med svenska titlar; jag tänker i första hand på ”Borta med vinden” och inte på ”Gone with the Wind”. I och med att amerikanska filmer dominerar filmutbudet i Sverige och att man snabbt kan ta del av recensioner och olika reklamkampanjer på nätet, när en film har haft premiär i USA, är det lätt att få för sig att detta är en oemotståndlig utveckling, som kräver att man köper det engelska språket med hull och hår. Detta är en sen utveckling; internet har bara funnits sedan 90-talet. Dessutom har filmdistributörer och –recensenter, för att inte tala om den filmintresserade allmänheten, i icke-engelskspråkiga länder fortfarande möjlighet att aktivt värna om det egna språket; gör man inte det, så är man faktiskt en del av problemet som Roger Wilson.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som gillar ”public service” får sitt lystmäte på debattsidan i dagens utgåva av Dagens Kontext:

http://www.dn.se/debatt/lat-bildningen-fa-storre-utrymme-i-public-service

Man kan fundera på vad som skulle hända om bildningen finge större utrymme i det sammanhanget. Skulle begreppet ”public service” i artiklar skrivna på svenska i Sverige månne försvinna då?

Alltnog, debattartikeln frossar i ”public service” –- 18 förekomster. Dessutom ett omnämnande av ”de tre PS-bolagen”.

Ett lustigt citat ur artikeln är ”...rätten till sitt eget språk... ...ska vara en del av programuppdraget till public service”.

Tablå.

-cj

Många hade nog räknat ut marknadsavdelningen vid  Luleå tekniska universitet, eller Luleå University of Technology som de gärna kallar sig, efter allt storstryk som de fått efter sina annonskampanjer på blandad svenska och engelska för att skaffa personal och studenter.

Men icke! I gårdagens nummer av den stora svenska dagstidning som borde heta Dagens Kontext efter medarbetarstabens älsklingsord, går luleborna ut igen med en helsida med slagordet "Great ideas grow Better below zero". I motsvarande helsidesannons i det senaste numret av Ny Teknik står det däremot "Great ideas grow better below zero". Skrivsättet av engelskans "better" ligger uppenbarligen och oscillerar mellan versalt B och gement b där uppe i Norrbotten.

The number of good ideas is below zero?