Igår publicerade Daniel Erlandsson en anmälan av ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” i sin språkspalt i Östgöta-Correspondenten. Han skriver avslutningsvis:

”Olle Käll skriver intressant om turerna kring filmtitlar, där engelskan dominerar stort, ibland på svårbegripliga grunder. Till exempel fick den danska filmen ’En kongelig affære’ i Sverige en engelsk titel, ’A Royal Affair’.

Det östgötska påhittet East Sweden får sig också en släng av sleven. Ett fånigt uttryck kan man förvisso tycka, men bokens antydningar om att det skulle ersätta begreppet Östergötland är lite långt drivna.

Bokens innehåll spretar en hel del, från det lättsamma till det renodlat akademiska. Det är svårt att se vilken läsare den egentligen vänder sig till. Men visst finns det åtskilligt att fundera över – och i alla fall en del att uppröras över – vad gäller det engelska inslaget i det svenska samhället.”

Tankesmedjan Magma i Finland publicerade idag också en recension. Olav S. Melin skriver:

”Antologins fokus ligger alltså på reklamen, där engelska, som de flesta av oss ofta har anledning att konstatera, används på många konstiga vis. Att det t ex står ’Sale’ på skyltfönstren när det är utförsäljning är ganska vanligt och är ett sätt försöka göra sig lite extra märkvärdig och internationaliserad.”

Han konstaterar också:

” Såld på engelska försvarar sin plats i bokhyllan för dem som i jobbet ställs inför språkval. Innehållsmässigt är den något ojämn och bitvis lite gnällig, men det hör så att säga till sakens natur.”

Samtliga recensioner och omnämnanden av boken läggs fortlöpande ut i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som den medlem i Språkförsvaret jag är, är jag ingalunda emot import av främmande ord. I enstaka fall håller jag fast vid den främmande stavningen till förmån för den försvenskade – doping istället för dopning. Men min huvudståndpunkt är, att om ett främmande ord låter sig appliceras till svenskans system för substantivering, verbalisering och böjningsmönster, och att det fyller ett tomrum i språket, så börja använda det då när det passar.

Men så var det då det där nya modeordet sale som jag här väljer att stava selj för fonetikens skull. Hur ska det böjas? Heter det sejlen eller seljet i bestämd form singularis? Och vad heter det i bestämd form pluralis sejlarna, seljerna eller sejlorna?

Sejlar eller sejler man? Har man sejlat eller sejlit? Seljade eller sejlde man?

Rea

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)  

Idag annonserade Flygbussarna i Metro för ett besök på Arlanda – för att titta på härligheten eller ta sig därifrån luftvägen, frågar man sig. Annonsens rubrik är som synes ”Visit Arlanda – pearl of Uplandia”.

Samma annons kan beskådas på Flygbussarnas svenskspråkiga webbplats tillsammans med annonser om Bromma och Landvetter. Den förra flygplatsen betecknas som en ”city airport of lights”. Finns det speciellt många ljus vid Bromma flygplats eller är det särskilt ljust där? Landvetter beskrivs som flygplatsen ”where the angels land”. Hur många icke-svenskar vet att ”änglarna” är ett smeknamn på IFK Göteborg? Eller syftar annonsen på änglarna i himlen och varför skulle de föredra Landvetter?

Men åter till Arlanda-annonsen. Det är märkligt att Flygbussarna publicerar en engelskspråkig annons i en svenskspråkig tidning, låt vara att det ibland dyker upp annonser på engelska i  Metro. Hur troligt är det att en turist, som inte behärskar svenska och som åker tunnelbana i Stockholm, kommer att grabba tag i en Metro, läsa tidningen och upptäcka Flygbussarnas annons och inse att Skavsta inte är den enda flygplatsen i närheten av Stockholm?

Det hör till saken att Arlanda ligger i Sigtuna kommun – ”where Sweden begins”. Tydligen räcker inte denna slogan utan Arlanda är dessutom ”Upplands pärla”! Men i annonsen heter Uppland ”Uplandia”! Det är troligt att reklamskribenterna upptäckte att Uppland också kallas Uppland på engelska, och att detta inte ansågs vara fint nog. Därför fick det bli Uplandia, som det heter på bl.a latin och spanska… Därmed finns det bara ett svenskt ord i annonsen: Flygbussarna.

Det är möjligt att Luftfartsverket på något sätt är inblandad i denna annons, men om enbart Flygbussarnas reklamavdelning är ansvarig, består reklamavdelningen antingen av kommunikativa genier eller av riktiga dumskallar. Medelmåttor är de i varje fall inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag talar man i första hand om second hand. Andra hand kommer först i tredje hand, efter begagnat. Vad är det som är så märkvärdigt med engelskan att en andrahandsbutik prompt måste kallas en second-hand-affär eller shop? Båda dessa uttryck står dock i SAOL så alldeles utdött är inte det svenska alternativet än.  Där finns till och med ett antal sammansättningar som ännu inte bytts ut mot engelska motsvarigheter – andrahandsalternativ, andrahandskontrakt, andrahandslägenhet, andrahandsuthyrning, andrahandsval och andrahandsvärde. Det ger vissa förhoppningar om att andrahandsmarknaden ännu inte är en förlorad domän för svenskan.

Begagnade Rut  http://www.youtube.com/watch?v=by2DeNpufNo

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

En kokbok går inte att sälja till dem som behöver, den kan bara säljas till dem som har hundra förut. Det är likadant med Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring. Jag har i alla fall försökt – med klent resultat får jag väl tillägga.

På hitta.se under rubriken reklambyråer har jag fått fram nästan tretusen företag. I marginalen anges de flestas webbadress. Dem har jag gått in på var och en för att leta fram alla befintliga mejladresser som anges. Ibland anges ingen och ibland kan det röra sig om flera tiotal. Så totalt har jag skickat mellan sex- och tiotusen mejl med erbjudande om köp av boken. Du kanske undrar varför jag inte köpt adresserna, men det är inte gratis och hade med säkerhet ätit upp den lilla avansen.

Förvånansvärt få har mejlat tillbaka om att de inte vill ha reklam den vägen. Alla så när som på tre har hållit en artig ton. Den näst värsta försökte ta stöd av Konsumentlagen, som gäller endast i kontakt med privatpersoner. Den har ingenting att göra med kontakter företag emellan. Vad jag störde mig på utan att nämna det var att ett företag, som lever på att ”dyvla på” andra budskap, som de inte bett om, ska vara så kitsliga för sin egen del. Värst var dock den som skrev Skit ner dig – spam hora. Det är ett språk som jag tycker är under en reklamares värdighet. Jag svarade att spamhora inte ska särskrivas och har inte hört mer ifrån den.

Den ena avsikten med försäljningsansträngningarna var naturligtvis rent affärsmässig, den andra att väcka branschen. Ingen reklamare i landet kan nu hävda att den inte känner till boken, vilket många fortfarande inte gör trots mina ansträngningar. Reklamare är nog som alla andra och skummar mejlen, men en viss andel har säkert tagit notis.

Efter det att jag blev klar med arbetet gjorde jag en enkel statistisk undersökning. Slumpmässigt gick jag in på hundra reklambyråers webbsidor för att se vilket språk de valde på förstasidan, svenska, svenska och engelska blandat eller enbart engelska. Det är ett mått på vilket språk de väljer att kommunicera med sina reklamköpare på, åtminstone initialt. Eftersom det var exakt hundra kan antalen även läsas som procentsatser. Här är de – svenska 60, svenska och engelska blandat 26 samt slutligen engelska 14. Tolkningen av dessa antal överlämnar jag åt dig, kära läsare.

Bokerian/Återförsäljare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

En talesperson för den brittiska regeringen tvingades härförleden rycka ut till apostrofens försvar. En lokal myndighet i Devon var nämligen i färd med att fatta ett beslut att inte använda sig av apostrofer på vägskyltar. Orsak: Apostrof används ofta fel i engelskan.  Ta ”Childrens´Garden” exempelvis (se nyhetsartikeln i The Guardian). Ett sätt att undvika problemet är självfallet därför att sluta använda apostrofer. Talespersonen för den brittiska regeringen använde däremot som sig bör apostroferna korrekt i sitt uttalande: “Ministers’ view is that England’s apostrophes should be cherished.”

Om fler myndigheter i Storbritannien följde Devonmyndighetens exempel, kanske det skulle få positiva effekter för svenskt vidkommande. Det finns ju en del inrättningar i Sverige som ståtar med helt onödiga apostrofer: Kålle´s verkstad, Ada´s frisörsalong och så vidare. Plötsligt skulle det vara ute med apostrof!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens DN intervjuar Maria Schottenius den kenyanske författaren  Ngugi wa Thiong´o, som är på besök i Sverige. Hon avslutar med frågan vad han ser som avgörande för de unga afrikanska författarna, och han tvekar inte.

-  De afrikanska språken, säger han högt och ljudligt. De måste ta ställning till frågan om de afrikanska språken, även om de nu skriver på engelska. Ska språken överleva måste de finnas i litteraturen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tanken slog mig, kära läsare, att du säkert har ett eget ord och ett eget uttryck, som du är ensam om. Konstigt vore det väl annars med tanke på hur många ord och uttryck du bär på. Då ligger det nära till hands att anta att var och en i din bekantskapskrets också bär på varsitt ord och varsitt uttryck. Det blir många ord och uttryck, det. Men jistanes, det är nog likadant för varenda svensk. Då kommer vi upp i nio miljoner ord och lika många uttryck. Det är femton till tjugo gånger fler ord än i Oxford Dictionary och Svenska Akademiens Ordbok.

Slutsatsen är enkel – Släng dig i väggen, du som påstår att svenskan är fattig på ord och uttryck! Det skulle ta dig flera år att uttala alla om du försökte.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)