Gunnar Lund

4 mars 2013 15:49

Mina iakttagelser är att utrop, betoningar och rubrik i allt högre grad försvinner. Istället används engelska i just de fallen. Det uppfattar inte jag som berikande, snarare tvärtom.

Hillo Nordström

4 mars 2013 16:11

Gunnar,

Du uttalar ordagrant min egen reflektion över det mycket märkliga sättet på vilket yngre(?) medarbetare på våra allmännyttiga kommunikationskanaler (public service) har börjat uttrycka sig. Precis som du har jag lagt märke till att detta ofog nu har spritt sig till Kulturnyheterna i P2, från att tidigare ha vidhäftat huvudsakligen nyhetsrapporteringen i TV.

Jag får starka obehagskänslor när jag hör den förskräckliga satsmelodin, som fullkomligt raserar det klingande svenska språket. Som naturaliserad svenska har jag en stark kärlek till mitt valhemlands språk, och det gör ont att uppleva den förstörelse som nu pågår.

Då menar jag faktiskt också den ständigt ökande dominansen av engelskan - jag anser inte att överdriven och onödig användning av engelska är en krydda i det svenska språket. Låt gå för ett och annat ord och uttryck (gärna försvenskat); men när exempelvis reklambudskap, som ska sälja svenska produkter till svenska människor, framförs på - ofta medioker - engelska, då talar vi inte om kryddor utan om utplåning av den ursprungliga smaken.

Tyvärr stannar anglifieringen inte inom reklam- och marknadsföringsbranschen, utan den är på väg att ta över allt fler samhälleliga funktioner, t ex undervisningssektorn och då inte bara inom de högre lärosätena.

Språkförsvaret har nyligen givit ut sin andra bok, som du kan läsa om här på hemsidan. Den ska släppas fri nu på onsdag den 6 mars. Du är välkommen att stifta närmare bekantskap med vårt nätverk då.

Avinor

4 mars 2013 17:10

Gunnar och Hillo:

Har ni några exempel? Kanske länkar till filmer, både med vad ni anser vara korrekt traditionell satsmelodi och med den nya variant som ni ogillar. Annars är det svårt att förstå vad ni menar.

Susanne L-A

4 mars 2013 17:11

Jag har också lagt märke till denna egenhet med underliga betoningar. Det är som om de som talar inte kan ha en naturligt flytande intonation utan liksom överbetonar nästan vartenda ord.

Anonym

4 mars 2013 18:14

Du får nog komma med lite forskning och exempel snarare än rena spekulationer. Jag har inte märkt något av detta.

Hillo

4 mars 2013 22:43

Som Gunnar Malmgård påpekar: Det går inte att förklara detta genom en skriven text. Det måste höras. Susanne L-A har en bra definition. Läs ovan.

Jag har hittills upplevt fenomenet i nyhetssändningar på SVT1 och 2, mindre i TV4, och nu senast även i radions P2:s korta kulturnyheter. Man får en känsla att reportern (som inte är i bild) läser texten utan att riktigt förstå vad han/hon berättar. Därav den märkliga betoningen.

Det ska också sägas, att det inte är frågan om personer med utländskt ursprung (som alltså inte skulle ha lärt sig svenska ordentligt), utan i de flesta fall har reportern ett genuint svenskt namn.

Jag har funderat på om detta är en talteknik som man lär ut till blivande radio- och TV-pratare. I så fall är det en ren katastrof.

För mig har det blivit så illa att uppmärksamheten flyttas från VAD reportern talar om till HUR vederbörande talar om det, ungefär som vid särskrivningar i skriven text ...

Gunnar Lund

5 mars 2013 07:20

Avinor, jag har inte uttalat mig om satsmelodi utan enbart om utrop, betoningar och rubriker. Och du ber mig komma med exempel.

Listan på utrop kan göras lång men här nöjer jag mig med shit och wow istället för skit och oj.

När det gäller listan på engelska i rubriker kan den också göras lång. Titta på färska inlägg i nätdagboken, som Allt för Sjöns engelska underrubrik och bilden från sportbutiken.

När det gäller inte så få program i teve och på radio är det som om allt ska betonas, vilket leder till att man skriker sig igenom programmen. De programmen ser eller lyssnar jag inte längre tid på än vad det tar att slå om till något annat eller stänga av.

språk

5 mars 2013 08:49

Jag vet inte om jag är ute och seglar, men jag har lagt märke till att medarbetare för kulturprogram ofta kommer från de södra delarna av landet, och här har vi inte den livfulla och sjungande språkmelodi som t.ex i Mälarområdet. Dessutom är det så att många ord, som har grav accent i Mellansverige, har akut accent i t.ex skånskan, och det kan nog låta som om vi sväljer slutleden av orden.

Nätverket Språkförsvaret

5 mars 2013 10:25

Nej detta har ingenting att göra med vilken landsända nyhetsuppläsaren/reportern kommer ifrån. Snarare har nog personer från södra Sverige en mer autentisk satsmelodi än den här kritiserade. Här är det inte fråga om monotont röstläge eller svalda slutled. Det är livfullt så det förslår, med fullkomligt vansinniga betoningar på fel ord.

Fenomenet är ganska nytt; som jag minns det började jag lägga märke till det för bara ett par år sedan. Det är därför jag undrar om det är en ny giv inom retorikutbildningen.

Hillo

Gunnar M

5 mars 2013 09:24

Det krävs förmodligen musikalitet och känsla för språk för att inte omedelbart reagera på fenomenet.
Hur skall man i en framtid kunna läsa hexameter eller alexandriner och blankvers på detta sätt?? För att inte tala om en prosatext.
Vissa bland mina fd kollegor (jag är 75 år och pensionär) har själva ondgjort sig över den ändrade satsmelodin andra förstår inte riktigt vad jag talar om. Det är väl därför det får fortgå utan reaktion.

Avinor

5 mars 2013 11:03

Gunnar Lund, förlåt, jag avsåg Gunnar Malmgård.

Gunnar M och Hillo, återigen, kan ni komma med specifika exempel? Jag vill gärna förstå vad ni menar, men måste få lyssna på ett exempel. Någon särskild person? Kanal, program, datum och tid? Gärna en länk till SVT Play, SR eller Youtube.

Nätverket Språkförsvaret

10 mars 2013 11:00

Jag lovar att nästa gång jag hör detta i en nyhetssändning ska jag komma ihåg kanal, dag och klockslag och tipsa om det.

Hillo

Nu har jag ett konkret exempel:

Igår 9/3 i Sportnytt kl 17:55; uppläsaren hette Daniel (eller David) Hjorter. Hans betoningar var typexempel på den nya satsmelodin som radio- och TV-pratare har lagt sig till med.

Hillo

Ola Radio

19 juni 2013 02:13

Jodå, jag har hört staccatosvenskan i uppläsning i radio och Tv sen några år, den tar på nerverna och jag har numera nästan slutat att lyssna på radio- och TVnyheter och tar in nyheter via tidningar och Internet.

Reportrar (mest yngre, som det verkar), betonar alldeles för många ord och inte de som har nån betydelse för sammanhanget. Ibland blir det rätt, men det verkar mest vara en slump.

Behövs egentligen inga exempel, det börjar bli legio och tyvärr märker mina vänner (varav några språklärare)ingenting. Själv bor jag utomlands halva året, det är kanske därför jag märker det bättre.

Några exempel bara:

Från sjörapporten:
Svenska Högarna (ordet Svenska betonas)
Reklam:
Ett varuhus för hela familjen (orden varuhus och familjen betonas)
Ekot idag:
Man får inte betala med kontanter (betoning på betala)
Korrespondent Daniel Alling:
Enligt tidningen New York Post (betoning på tidningen)

Osv osv, det blir helt olidligt till slut.

En ung reporter som heter Mattias Dellert verkar vara en tidig "trendsetter" när det gäller staccatosvenskan, han har funnits både i radio och TV.

Ingen aning om orsaker, kanske

- skolan, brist på högläsning
- konstig betoning i reklam på TV (programmet...... presenteras av......Byggmax
- i värsta fall: felskolning på radio och TV (gud bevare oss)

Ingen motsvarighet i engelska eller amerikanska TV-kanaler.