Direktlänk till inlägg 4 mars 2013

Håller svenskan på att förlora sin språkmelodi?

Som gammal skådespelare är jag oroad över att den svenska språkmelodin är på väg att försvinna. Den ersätts av ett slags “staccato”-svenska där betoningarna har förskjutits på ibland rent absurt sätt.


Tyvärr är det inte möjligt att i skrift klargöra vad som avses; det måste höras. Nu har det kommit in även bland reportrarna i “Kulturnytt” och det markerar att loppet mer eller mindre är kört – utbredningen är oåterkallelig. 


Enligt skådespelare Stina Ekblad måste hon i svåra fall låta scenskoleeleverna sjunga replikerna för att eleverna skall komma bort från sitt invanda idiom. Detta finns att läsa i boken “Ämne: Scenisk gestaltning” redigerad av professor Karin Helander, Karlssons förlag. Är vi på väg att förlora vår vackra språkmelodi för alltid eller finns det fortfarande möjlighet till ett bevarande???


Jag har tyvärr inte hittat något forum som hittills visat intresse för denna, som jag tycker, viktiga språkfråga.


Förmodligen kommer även detta inlägg att bemötas med den tystnad jag mött på de håll jag försökt uppmärksamma problemet.


Engelska uttryck i tal eller text är kryddor i språket, som berikar, medan bevarandet av språkmelodin är en nödvändighet för att i framtiden kunna återge t ex en dikt eller prosatext på ett begripligt sätt.


Med hälsningar

Gunnar Malmgård


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Gunnar Lund

4 mars 2013 15:49

Mina iakttagelser är att utrop, betoningar och rubrik i allt högre grad försvinner. Istället används engelska i just de fallen. Det uppfattar inte jag som berikande, snarare tvärtom.

 
Ingen bild

Hillo Nordström

4 mars 2013 16:11

Gunnar,

Du uttalar ordagrant min egen reflektion över det mycket märkliga sättet på vilket yngre(?) medarbetare på våra allmännyttiga kommunikationskanaler (public service) har börjat uttrycka sig. Precis som du har jag lagt märke till att detta ofog nu har spritt sig till Kulturnyheterna i P2, från att tidigare ha vidhäftat huvudsakligen nyhetsrapporteringen i TV.

Jag får starka obehagskänslor när jag hör den förskräckliga satsmelodin, som fullkomligt raserar det klingande svenska språket. Som naturaliserad svenska har jag en stark kärlek till mitt valhemlands språk, och det gör ont att uppleva den förstörelse som nu pågår.

Då menar jag faktiskt också den ständigt ökande dominansen av engelskan - jag anser inte att överdriven och onödig användning av engelska är en krydda i det svenska språket. Låt gå för ett och annat ord och uttryck (gärna försvenskat); men när exempelvis reklambudskap, som ska sälja svenska produkter till svenska människor, framförs på - ofta medioker - engelska, då talar vi inte om kryddor utan om utplåning av den ursprungliga smaken.

Tyvärr stannar anglifieringen inte inom reklam- och marknadsföringsbranschen, utan den är på väg att ta över allt fler samhälleliga funktioner, t ex undervisningssektorn och då inte bara inom de högre lärosätena.

Språkförsvaret har nyligen givit ut sin andra bok, som du kan läsa om här på hemsidan. Den ska släppas fri nu på onsdag den 6 mars. Du är välkommen att stifta närmare bekantskap med vårt nätverk då.

 
Ingen bild

Avinor

4 mars 2013 17:10

Gunnar och Hillo:

Har ni några exempel? Kanske länkar till filmer, både med vad ni anser vara korrekt traditionell satsmelodi och med den nya variant som ni ogillar. Annars är det svårt att förstå vad ni menar.

 
Ingen bild

Susanne L-A

4 mars 2013 17:11

Jag har också lagt märke till denna egenhet med underliga betoningar. Det är som om de som talar inte kan ha en naturligt flytande intonation utan liksom överbetonar nästan vartenda ord.

 
Ingen bild

Anonym

4 mars 2013 18:14

Du får nog komma med lite forskning och exempel snarare än rena spekulationer. Jag har inte märkt något av detta.

 
Ingen bild

Hillo

4 mars 2013 22:43

Som Gunnar Malmgård påpekar: Det går inte att förklara detta genom en skriven text. Det måste höras. Susanne L-A har en bra definition. Läs ovan.

Jag har hittills upplevt fenomenet i nyhetssändningar på SVT1 och 2, mindre i TV4, och nu senast även i radions P2:s korta kulturnyheter. Man får en känsla att reportern (som inte är i bild) läser texten utan att riktigt förstå vad han/hon berättar. Därav den märkliga betoningen.

Det ska också sägas, att det inte är frågan om personer med utländskt ursprung (som alltså inte skulle ha lärt sig svenska ordentligt), utan i de flesta fall har reportern ett genuint svenskt namn.

Jag har funderat på om detta är en talteknik som man lär ut till blivande radio- och TV-pratare. I så fall är det en ren katastrof.

För mig har det blivit så illa att uppmärksamheten flyttas från VAD reportern talar om till HUR vederbörande talar om det, ungefär som vid särskrivningar i skriven text ...

 
Ingen bild

Gunnar Lund

5 mars 2013 07:20

Avinor, jag har inte uttalat mig om satsmelodi utan enbart om utrop, betoningar och rubriker. Och du ber mig komma med exempel.

Listan på utrop kan göras lång men här nöjer jag mig med shit och wow istället för skit och oj.

När det gäller listan på engelska i rubriker kan den också göras lång. Titta på färska inlägg i nätdagboken, som Allt för Sjöns engelska underrubrik och bilden från sportbutiken.

När det gäller inte så få program i teve och på radio är det som om allt ska betonas, vilket leder till att man skriker sig igenom programmen. De programmen ser eller lyssnar jag inte längre tid på än vad det tar att slå om till något annat eller stänga av.

 
Ingen bild

språk

5 mars 2013 08:49

Jag vet inte om jag är ute och seglar, men jag har lagt märke till att medarbetare för kulturprogram ofta kommer från de södra delarna av landet, och här har vi inte den livfulla och sjungande språkmelodi som t.ex i Mälarområdet. Dessutom är det så att många ord, som har grav accent i Mellansverige, har akut accent i t.ex skånskan, och det kan nog låta som om vi sväljer slutleden av orden.

Nätverket Språkförsvaret

5 mars 2013 10:25

Nej detta har ingenting att göra med vilken landsända nyhetsuppläsaren/reportern kommer ifrån. Snarare har nog personer från södra Sverige en mer autentisk satsmelodi än den här kritiserade. Här är det inte fråga om monotont röstläge eller svalda slutled. Det är livfullt så det förslår, med fullkomligt vansinniga betoningar på fel ord.

Fenomenet är ganska nytt; som jag minns det började jag lägga märke till det för bara ett par år sedan. Det är därför jag undrar om det är en ny giv inom retorikutbildningen.

Hillo

 
Ingen bild

Gunnar M

5 mars 2013 09:24

Det krävs förmodligen musikalitet och känsla för språk för att inte omedelbart reagera på fenomenet.
Hur skall man i en framtid kunna läsa hexameter eller alexandriner och blankvers på detta sätt?? För att inte tala om en prosatext.
Vissa bland mina fd kollegor (jag är 75 år och pensionär) har själva ondgjort sig över den ändrade satsmelodin andra förstår inte riktigt vad jag talar om. Det är väl därför det får fortgå utan reaktion.

 
Ingen bild

Avinor

5 mars 2013 11:03

Gunnar Lund, förlåt, jag avsåg Gunnar Malmgård.

Gunnar M och Hillo, återigen, kan ni komma med specifika exempel? Jag vill gärna förstå vad ni menar, men måste få lyssna på ett exempel. Någon särskild person? Kanal, program, datum och tid? Gärna en länk till SVT Play, SR eller Youtube.

Nätverket Språkförsvaret

10 mars 2013 11:00

Jag lovar att nästa gång jag hör detta i en nyhetssändning ska jag komma ihåg kanal, dag och klockslag och tipsa om det.

Hillo

Nu har jag ett konkret exempel:

Igår 9/3 i Sportnytt kl 17:55; uppläsaren hette Daniel (eller David) Hjorter. Hans betoningar var typexempel på den nya satsmelodin som radio- och TV-pratare har lagt sig till med.

Hillo

 
Ingen bild

Ola Radio

19 juni 2013 02:13

Jodå, jag har hört staccatosvenskan i uppläsning i radio och Tv sen några år, den tar på nerverna och jag har numera nästan slutat att lyssna på radio- och TVnyheter och tar in nyheter via tidningar och Internet.

Reportrar (mest yngre, som det verkar), betonar alldeles för många ord och inte de som har nån betydelse för sammanhanget. Ibland blir det rätt, men det verkar mest vara en slump.

Behövs egentligen inga exempel, det börjar bli legio och tyvärr märker mina vänner (varav några språklärare)ingenting. Själv bor jag utomlands halva året, det är kanske därför jag märker det bättre.

Några exempel bara:

Från sjörapporten:
Svenska Högarna (ordet Svenska betonas)
Reklam:
Ett varuhus för hela familjen (orden varuhus och familjen betonas)
Ekot idag:
Man får inte betala med kontanter (betoning på betala)
Korrespondent Daniel Alling:
Enligt tidningen New York Post (betoning på tidningen)

Osv osv, det blir helt olidligt till slut.

En ung reporter som heter Mattias Dellert verkar vara en tidig "trendsetter" när det gäller staccatosvenskan, han har funnits både i radio och TV.

Ingen aning om orsaker, kanske

- skolan, brist på högläsning
- konstig betoning i reklam på TV (programmet...... presenteras av......Byggmax
- i värsta fall: felskolning på radio och TV (gud bevare oss)

Ingen motsvarighet i engelska eller amerikanska TV-kanaler.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 aug 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Stiko Per Larsson och Peter LeMarc - Vi som finns & de som försvann    Söndagens svenskspråkiga dikt   Fäderna   Ej finns deras namn på hävdens blad – de levde i ringhet och frid – men j...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 aug 12:39

(Brev till Sveriges Radio)    Hej,  vad är poängen med att ekot uttalar den amerikanska vapenlobbyorganisationen "Ennarej" istället för NRA? Det sänker bara begripligheten för oss som lyssnar. Att några få sedan länge etablerade förkortningar u...

Mats Alvesson skriver i en artikel i dagens Göteborgs-Posten, som egentligen handlar om kunskapsläget bland högskolestuderande, apropå språkförmågan:   ”En mängd lärare från flera olika universitet har vittnat om att många studenter i human...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 aug 17:16

… eller en smäll på käften! I mer än 60 år har jag med växlande behållning lyssnat på programmet Sommar. Namnet får anses vara inarbetat. Men vad hör jag i dagens program? Kl. 13 sänds "Sommar talk-show"! Vad är det för sakramentskade dumheter...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 aug 14:09

Hej Patrik!   Jag har under snart fem års tid arbetat i omedelbar närhet till ett av era stockholmskontor. Under denna tid har jag förundrats över att brevbärarna kommunicerar med varandra på engelska, och inte på svenska som ju vore det naturlig...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se