Alla inlägg under mars 2013


Säljaren har lagt ut information om ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” i avdelningen ”Nya böcker”  på sin webbplats:

 

”Av: Lindblom, Kirsch, Rubensson (red) Förlag: Språkförsvaret

 

Engelska används allt som oftast i reklam och marknadsföring. Anglifieringen verkar inte känna några gränser. Men säljer engelska bättre än svenska i Sverige, än tyska i Tyskland, än norska i Norge? Finns det några vetenskapliga rön som motiverar användningen av engelska i reklam och marknadsföring i länder där engelska inte är huvudspråk? Vilka föreställningar och myter finns det om det engelska språket inom marknadsföring?”


Säljaren ges ut av yrkesförbundet Säljarnas. Tidskriften vänder sig till den som jobbar med, eller är intresserad av, försäljning och marknadsföring. Målgruppen är definitivt intressant för denna bok.


För Språkförsvaret är alla recensioner och omnämnanden viktiga, eftersom vi har begränsade resurser att bedriva marknadsföring via betalannonser.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 mars 2013 18:31

Jesper Sundén intervjuade den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong´o i Svenska Dagbladet den 28 mars. Denne är en varm anhängare av mångspråkighet:


”–I Afrika, inte bara i Kenya, skriver de flesta författare på europeiska språk. Det är maktens språk – administrationens, utbildningens och rättsväsendets språk. Samtidigt talar de flesta afrikaner inte europeiska språk, förklarar han.

Kikuyu-litteraturen växer, men är fortfarande liten. Så är det också bara ett av omkring 40 språk i Kenya. Men Ngugi wa Thiong’o tycker inte att det spelar någon roll om språk talas av fem miljoner eller fem personer. Han ser dem ändå som jämlika kulturella uttryck.

– Alla språk, oavsett om det är kikuyu, engelska eller svenska, har sin egen musikalitet. Det är oerhört fascinerade med de individuella uttryck som finns i språken. Det finns saker som kan sägas på svenska, som inte kan sägas lika bra på engelska. Monolinguism är dåligt för världen, säger han och jämför med hur det skulle vara om alla världens fåglar sjöng exakt samma sång. ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 mars 2013 08:05

The Bible heter den nya serien i fem avsnitt som SVT sänder med start igår. Kritik har riktas från bland andra medlemmar i Språkförsvaret för att SVT valt att inte översätta seriens namn till Bibeln. Trots att jag instämmer i den kritiken bestämde jag mig för att försöka följa serien. Det höll i tjugo minuter innan jag tröttnade. Bibeln åskådliggjord och dramatiserad med brett amerikanskt tal går inte ihop. Det känns mer kommersiellt än kristligt.


The Bible är faktiskt en mer passande titel än Bibeln, tyvärr.


Adamsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret


 

I Effectbloggen läser vi att


”…nästa intressanta bokköp kommer inte helt osannolikt falla på "Såld på engelska - om språkval i reklam och marknadsföring", som hade release (eller ska jag säga boksläpp?) för någon vecka sedan. Det är ett antal namnkunniga författare som i en samling artiklar behandlar just vad titeln berättar. Är det då som en av artikelförfattarna skriver, att anglifieringen av typen 'Swedish music hall of fame' bara beror på dåliga copywriter?”


Om författaren till ovanstående rader har gjort slag i saken, vet vi inte. Men denne kommer i så fall inte vara ensam reklamare om ett inköp, eftersom vi tack vare en underhandsrapport från Bokerian vet att ett antal exemplar av ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” har sålts direkt till reklambyråer. Det exakta antalet är en affärshemlighet.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2013 19:31

Igår kom jag för första gången i kontakt med det nya ordet ogooglebar, då i denna nätdagbok. Idag läser jag om ärendet i Svenska Dagbladet. Ogooglebar betyder ”som inte går att hitta på webben med en sökmotor”. Oträffbar skulle naturligtvis innebära samma sak, men tillräckligt många tänker google för att ge ordet spridning.


Självklart gillar inte Google ordet, men från ogillande till juridiska processer är ändå ett stort steg. De vann den enkla processen över Språkrådet, men det är som Peter Englund i Svenska Akademien säger. Google har inte förstått att deras agerande hjälpt till att sprida ordet. Av de företag jag har haft att göra med i min affärsverksamhet har jag inte stött på något med så hög svansföring. Google om några behöver inte så puffar och knuffar för att komma ner från den höga piedestal de ställt sig på. Jag bidrar med så mycket jag kan, som den här visan som har samma melodi som Oh Tannenbaum, En prickig korv eller som i mina hemtrakter En flôtering, en flôtering det är ett hôl med deg ikring.


Ogooglebar, ogooglebar det är när man inte får nå't svar
och frågan man har ställt är kvar
för den var inte googlebar
ogooglebar, ogooglebar det är när man inte får nå't svar


Om du får till en vassare text, så är det bara bra.


Ogooglebar ger i skrivande stund 621 000 träffar på Google. Jag ska göra en ny sökning om en vecka och se om antalet ökar eller minskar. Men än så länge är ogooglebar googlebart på Google.


Oh go o gla, bra


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)
 


 

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2013 14:10

I dag recenserade Inga-Lill Fischer på ledarplats i Blekinge Läns Tidning/Sydöstran "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring". Redan inledningsvis skriver hon:


" Vare sig du tycker att svenskan förflackas eller om du anser att ett språk är levande och stadd i  ständig förändring så kommer du att tycka om den här boken. Den heter officiellt Såld på engelska - om språkval i reklam och marknadsföring, utgiven av Språkförsvaret."


Hon avrundar recensionen med:


"Men åsikterna går isär i denna stimulerande bok. Viggo Cavling är författare och föreläsare och tidigare chefredaktör och vd för Resumé bland annat. I en intervju i boken kommenterar han svenska kontra engelska.


- Detta är en icke-fråga. Ju fler engelska ord och uttryck man använder desto bättre. Det visar att man har koll på världen och det vill man ha koll på.


Tja, det må han få tycka. Det är inte möjligt att göra den här boken rättvisa på några få rader. Gnällig har någon sagt. Härlig säger jag."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2013 11:41

25 mars 2013


Till GD för Myndigheten för radio och tv
Box 33
121 25 Stockholm-Globen

 

 

Förfrågan om underlåtenhet från Granskningsnämnden

att besvara en fråga av principiell natur

 

Vi sände en anmälan den 3 december 2012 till Granskningsnämnden. Den avfärdades med ett ”icke-svar” i ett oredigerat standardbrev från myndigheten, med diarienummer 12/02645. Vår anmälan gällde följande:


Den 25 november började SVT sända programserien ”Why poverty?, som ingick i ett världsomspännande projekt. SVT sände åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Språkförsvaret har i brev till Granskningsnämnden frågat om det är i överensstämmelse med sändningsavtalet att behålla den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med ”Varför fattigdom?”. Språkförsvaret har i brev tidigare ifrågasatt oöversatt engelska i två radioprogram, dels ”Veckomagasinet” som sändes i P2 den 16 november, dels programmet "Amerikanska gränser" i P1. Dessa är bara exempel på en snabbt ökande förekomst av oöversatta engelska inslag i svensk radio och tv, såväl i titlar, intervjuer som andra programdelar.


I sändningstillstånden § 10 för SR, SVT och UR sägs att företagen ”har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.”

Av programbolaget NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" samma söndag, liksom motsvarande också skedde i Danmark, Finland och Island.


I svaren från Granskningsnämnden finns två meningar som ger Språkförsvaret anledning att ifrågasätta nämndens och ordförandens myndighetsutövning i detta fall:
 
Nämnden skriver i sitt standardsvar: " (...) nämndens granskning ska främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till en effektiv kontroll och god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse (...) ska dock alltid prövas." Språkförsvarets menar att frågan om språkval enligt sändningstillståndets § 10 måste ses som en högst principiell fråga.
 
Nämnden skriver vidare: ”Vad du [sic] tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” Språkförsvaret finner det märkligt att Granskningsnämndens avslag inte innehåller någon motivering, utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare.
 
Språkförsvaret önskar förtydliganden om vad som menas med § 10 i sändningsavtalet med staten. Om regering och riksdag skulle anse att någon paragraf i regelverket är obsolet har man rätt att ändra den. Granskningsnämnden har däremot inte rätt att strunta i paragrafer i sändningsavtalet.

 

Engelska är varken huvudspråk eller nationellt minoritetsspråk i Sverige. Vi har sedan juli 2009 en språklag i Sverige om svenskans roll i offentliga sammanhang. Frågan om programtitlar har ett betydande signalvärde. Konsekvensen av engelska titlar är att vi skall vänja oss vid att engelska inte längre behöver översättas. Betyder detta att Granskningsnämnden anser att alla i Sverige behärskar engelska fullt ut eller att det inte spelar någon roll om en betydande minoritet inte längre kan följa utbudet i radio och tv?


Vi önskar att Granskningsnämnden genomför en prövning av vår ursprungliga anmälan och motiverar ett eventuellt avslag så att vi kan förstå vad som ligger till grund för avslaget. Vi vill dessutom att titelvalet i detta fall, på grund av sin stora principiella vikt, tas upp till prövning i Radionämnden och i SVT:s styrelse, och att man för en principdebatt om hur mycket man kan avstå från svenska språket i sin programverksamhet.


Myndigheten för radio och tv skall enligt sin förordning ”verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde och främja möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom radio och tv”. Det är lätt att motivera önskan om ett sådant svar mot bakgrund av såväl SVT:s uppdrag som portalparagraferna i språklagen.


För Språkförsvarets styrelse

 

Olle Käll

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


Företaget Google har uppvaktat Språkrådet om att ändra definitionen av ordet ogooglebar i nyordslistan. I dag tar vi i stället bort ordet och markerar samtidigt vårt missnöje med Googles försök att styra språket.

Vi har tagit bort ogooglebar från nyordslistan. Varför? En av de saker som Språkrådet är känt för är den årliga nyordslistan. Den publiceras i slutet av året och brukar leda till diskussioner om ords vara eller icke vara, deras lämplighet och livslängd. Ett syfte med nyordslistan är att visa hur samhället och språkutvecklingen samspelar med varandra.


På 2012 års lista fanns ordet ogooglebar med, i betydelsen ’som inte går att hitta på webben med en sökmotor’. Men sedan nyordslistan presenterades i december 2012 har företaget Google arbetat för att påverka Språkrådets hantering av ordet. Google hänvisar till den lagstiftning som värnar varumärken och vill att Språkrådet ändrar definitionens lydelse, för in namnet Google i definitionen och lägger till en så kallad disclaimer där vi framhåller att Google är ett varumärke.


Språkrådet har försökt att förklara nyordslistans roll och föreslå lösningar som gör att vi slipper vika från vår grundläggande syn på språket. Ingen kan bestämma vilka ord som ska finnas i språket eller över språkbrukarnas definition av ett ord. Den definition Språkrådet har angett har formulerats utifrån hur ordet används i svenskan.


Vi har varken tid eller lust att driva den utdragna process som Google försöker dra igång. Inte heller vill vi kompromissa och ändra definitionen av ogooglebar till den som företaget vill ha. Det skulle gå emot våra principer – och språkets principer. Google har nämligen glömt en sak: språkutvecklingen bryr sig inte om varumärkesskydd.


Ingen enskild kan bestämma över språket. Den som i framtiden googlar på ogooglebar kommer inte bara att hitta de formuleringar som Google ville ändra, och som kommer att finnas kvar på nätet trots att Språkrådet ändrat listan. Den som söker kommer också att hitta alla eventuella kommentarer som följer efter att nyheten sprids att ordet tagits bort. Det är så internetvärlden fungerar.


Vem bestämmer över språket? Det gör vi språkbrukare. Vi bestämmer gemensamt vilka ord som ska finnas och hur de definieras, används och stavas. Språket är resultatet av en pågående demokratisk process. Alla är med och bestämmer vilka ord som etableras i språket genom att välja de ord vi använder. Vill vi ha ogooglebar i språket så ska vi använda ordet och det är vår användning som avgör betydelsen – inget multinationellt företag med påtryckningsmedel. Ordet är fritt!


Ann Cederberg, chef för Språkrådet


Läs mer om Googles krav:



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se