I ett notat den 1 februari från det danska kulturministeriet behandlas språklagstiftningen i de övriga nordiska länderna. Som bekant har Finland, Sverige och Island språklagstiftning; Norge förbereder en språklag. Inriktningen framgår av denna sammanfattning. Att stärka den skandinaviska språkförståelsen och kompetensen i främmande språk tas inte upp i de svenska och isländska språklagarna. Det är alltså en nyhet.

Norge
Den norske regering har i 2009 tilsluttet sig en rapport (en stortingsmelding), "Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitik", med det overordnede formål at sikre norsk som et fuldgyldigt, samfundsbærende sprog i Norge. Selvom Stortinget samtidig besluttede at udarbejde en overordnet sproglov, er loven dog endnu ikke fremsat.

I rapporten hedder det om formålet bl.a.:

”Formålet med denne rapport er at skabe grundlaget for en ny strategisk sprogpolitik med en helhedsorienteret tilgang til sproget og samfundet. Planen foreslår at definere en sprogpolitik med mere klare sammenhænge og rammer end i dag og at etablere sprogpolitikker som et tværsektorielt politikområde med kulturpolitisk fundament.”

Stortingsmeldingen oplister fem overordnede perspektiver:

-        At styrke norsk som et nationalt samfundsbærende sprog

-        At ligestille norsk og nynorsk

-        At beskytte og styrke minoritetssprog – herunder samisk

-        At styrke en skandinavisk sprogforståelse

-        At styrke fremmedsprogskompetencer

Sprogpolitikken forankres i Ministeriet for Kultur og Kirke, som får det overordnede ansvar for at forme, fortolke og fremme de sproglige mål. Det norske sprognævn tiltænkes en central, operationel rolle i forhold til sprogpolitikken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Källa: TT-notis)

Tvåhundra universitet  i trettioåtta länder erbjuder svenskundervisning idag. Svenska Institutet menar att orsaken till studierna ofta är karriärmotiverad.

Murens fall i Berlin ledde till ett stort uppsving för svenska í Europa. Speciellt i  de forna "östländerna" anmälde sig folk till svenskkurserna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel  "Ett hårresande mysterium" i Magasinet Filter skriver Christopher Friman:

"Sommaren 2011 åkte kulturskribenten och dåvarande exilstockholmaren Andres Lokko vespa igenom sin nya flickväns hemstad. Under färdens gång meddelade han via Twitter att han hade passerat »godisbutiken Gotteborg och frisören Basement Saxx«. Han avslutade inlägget med hashtaggen #Göteborg – en antydan om att han just hade tagit del av lite lokal kultur.

I det första fallet får man nog ge honom rätt. Bara en saltstänkt Ingvar Oldsberg-typ skulle få för sig att göra någonting så grundläggande roligt som godis ännu roligare med hjälp av en ordvits. Därför dras invånare på västkusten även med butiksnamn som 4gott – en anspelning på frasen »gott, gotti-gott gott« – medan man i övriga delar av landet har accepterat att namn som Godishuset räcker alldeles utmärkt.

När det kommer till frisersalonger däremot, ser det annorlunda ut. Göteborg har förvisso salonger som Agaton Sax, Rubb & Stubb, Håroskåpet, Salong Självfallet, På Håret, Hårfin, Vi-ta Saxen (logotypen föreställer en vit sax), Klipp Till samt ytterligare ett dussin verksamheter med lustighetsbaserade namn."

Men det är inte bara i Göteborg man har fyndiga namn på frisersalongerna< - läs mer här.

Språkrådet skriver:

"Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. I dag den 6 februari är det semikolonets dag.

Citat från Peter Wolodarski:

På Världsekonomiskt forum i Davos, i sällskap med andra celebriteter från politiken och affärslivet, känner sig Reinfeldt så hemma att han talar improviserat, till och med på engelska. Då svingar han sig med påståenden om Sverige som att ”we used to have people in the industry, but they are basically gone”; vi brukade ha folk i industrin men de är praktiskt taget borta.

Vår på engelska så duktige, duktige statsminister kunde ha haft kompetent hjälp som hade tolkat "industri" till "manufacturing industry", för det var vad han menade. "Industri" på svenska är en inrättning där man tar in råvaror, halvfabrikat och andra produkter i ena änden - och ut ramlar produkter med en högre förädlingsgrad i den andra.

Engelskans "industry" är ju, som de flesta läsarna av den här bloggen kanske vet, ett begrepp som närmast motsvaras av svenskans "bransch", eller "näring". The fishing industry - fiskerinäringen. The taxi industry -- taxinäringen. Många av oss är eller har varit verksamma i "the IT industry" - IT-branschen.

-cj

P.S En följdsats till ovanstående är då förstås att uttrycket "tillverkande industri" som dagligen kan ses på de vanligaste ekonomisidorna, är en tautologi. Magnitud? Kanske 3-4 på Svenne Banan-skalan?

I en artikel i Västerbottens-Kuriren igår tar Anders Wynne upp användningen av engelska i skyltfönstren. Han skriver:

"Kapp-Ahl har new arrivals i butikerna i Umeå. Reklamen i skyltfönstren är allt oftare på engelska."

I anslutning till hans artikel har också Västerbottens-Kuriren anordnat en nätomröstning (mitt på sidan). Dessa frågor har ställts med följande resultat i skrivande stund:

• Dåligt - vi borde använda svenska i Sverige (74 %  - 1278 röster)
• Det spelar ingen roll (19 % - 317 röster)
• Bra - det känns mer internationellt (7 % - 126 röster)

Sammanlagt har 1721 personer röstat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från webbplatsen Skyltat.se)

Jojomen, Skyltats första bok är på god väg. Den 11 april är lanseringsdatumet satt till och vi sitter just nu och skrattar gott åt slutkorret.

Givetvis går boken att förboka reda nu, bland annat här hos Bokus!

Boken ges ut av Känguru som är ett underförlag till eminenta Lind & Co. De gick som så många andra igång på det här med särskrivningar så det är huvudtemat i boken. Men vi har också bunkrat upp med en massa roliga skyltar av andra slag.

Vi har förstås gjort en liten säljande innehållsbeskrivning som vi tänkte dela med oss av även här:

Särskrivningar – varför gör de så fruktansvärt ont?
Frågan ställdes till de drygt 65 000 svenskar som anslutit sig till Facebook-sidan ”Sverige mot särskrivningar”. Svaret blev tydligt: ”Det är fult och det är fel!”

Författarna bakom Skum kanin med ananassmak – särskrivningar och andra språkgrodor har en lite mer nyanserad bild av problemet: ”Det är visserligen fel, men det kan bli extremt roligt.”

Den här boken är fylld till brädden av roliga särskrivningar och andra galna språkgrodor, hämtade direkt ur verkligheten. Felaktigheterna smyger sig nämligen in överallt: i tidningar, reklam, butiksskyltar, menyer, till och med i trafiken.

Författarna Stellan Löfving och David Stark driver sajten Skyltat.se och har under snart fyra års tid samlat på sig ett digert bildarkiv med lustigheter. Till Skum kanin med ananassmak har de, tillsammans med sina besökare, valt ut de allra roligaste språkgrodorna.

Finns det verkligen någon som serverar pitt i panna? Hur illa kan det gå med Google Translate? Och vilken maxhastighet gäller för cyklar i cykelställ?

Den här boken ger svaren på dessa ytterst viktiga frågor.

Författarna tittar också närmare på särskrivningshatarnas mest älskade hatobjekt, en ”brun hårig sjuk sköterska”. Finns hon på riktigt? Svaret på den frågan avslöjas i boken. Kanske …

David & Stellan,

Skyltat.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Modersmål-Selskabets årsbok, ”Sex og sprog”, har recenserats av Lilian Munk Rösing i Politiken, som är en av Danmarks största och ledande dagstidningar. Hennes recension är lika humoristisk som vissa av bidragen i ”Sex og sprog”. Hon skriver bland annat:

”Hvis sprogpsykologen tror, at vi grundlæggende er ’mere optaget af indholdet af hvad der bliver sagt, end selve dette at der bliver sagt noget’, må det selvfølgelig sætte ham grå hår i hovedet, at en kvinde, i fuld færd med at blive kneppet, skriger ’knep mig!’.”

Vi överlåter till läsaren att att gissa vad ”kneppe” betyder. Men som ledtråd kan påpekas att frasen ”Ska vi knäppa på tv:n?” i ett danskt hem skulle kunna leda till höjda ögonbryn, eller i värsta/bästa fall till en förstörd tv-apparat.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)