Alla inlägg under januari 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 januari 2013 22:07

I artikeln ”En slogan som det stormar kring” i Dagens Nyheter den 5/januari återger Viktor Barth-Kron också ett citat från Stockholm Business Region, det kommunala bolag som är satt att förvalta varumärket ”Stockholm – The Capital of Scandinavia”:


I de sammanhang där SBR fått förmånen att förmedla de källor och logiska argument som Stockholm – The Capital of Scandinavia bygger på har det tydligt framgått att positionen eller varumärket ger avtryck hos mottagaren. Att skapa plats i medvetandet hos målgrupperna är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med place branding.”

 

Viktor Barth-Kron ställer sig frågan:


Exakt vad det här betyder har jag ingen aning om. Frågan är om de har det själva.”

 

Det kan ändå vara intressant att försöka analysera, d.v.s sönderdela, som ordet egentligen betyder, denna text. ”De sammanhang” som det talas om behöver inte vara fler än två. Vilka ”sammanhang” det är fråga om, framgår inte. ”Sammanhanget” kan vara ett möte med Stockholms kommunstyrelse, Stockholms kommunfullmäktige, den egna reklambyrån eller kanske lite reklamfolk.  Det är inte heller fråga om vilka ”sammanhang” som helst utan där ”SBR fått förmånen…”. Synonymer till ”förmån” är bl.a.  företrädesrätt, fördel, ynnest, prerogativ, privilegium med flera,inklusive ha lyckan att. Det borde vara den senare betydelsen som spökar här. När en myndighet eller ett företag försöker lansera ett varumärke, så måste de vanligtvis betala för det. Här får man intrycket att SBR kunnat lägga fram sin sak för ett auditorium, som inte rest några invändningar alls. SBR har kunnat ösa ur sina källor och t.o.m lägga fram logiska argument, vilka dessa nu har varit. Menar SBR logiska argument i stil med dessa? Om A är lika med B; B är lika med C; så är A lika med C. Om det regnar, fäller jag upp mitt paraply. Det regnar; jag fäller upp mitt paraply.


Varumärket har ”gett avtryck”. Men avtryck kan vara såväl positiva som negativa. Aftonbladet anordnade en webbomröstning den 23 juli 2009 med utgångspunkt från Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholm stads användning av engelska beteckningar på bekostnad av svenskspråkiga. Frågan löd: Ska kommuner och myndigheter få använda engelska slogans? Bara 35 procent svarade ett otvetydigt ja på denna fråga.


Vad menas med att ”att skapa plats i medvetandet” hos målgrupperna? Utnyttja ett befintligt tomrum eller tränga ut något annat i dessa kollektiva medvetanden?


Varför krånglar SBR egentligen till det hela? Det finns ju en alternativ och betydligt enklare historieskrivning, som återges i ”Arbetaren” den 5 september 2007:


Engelsmannen Julian Stubbs på reklambyrån Dowell/Stubbs har bott i Sverige sedan 1991, men vill bara tala engelska. Han berättar gärna hur det gick till.
– I came up with the phrase… Jag kom på formuleringen. Efter en flaska rödvin.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 januari 2013 20:41

Catharina Grünbaum höll ett engagerat försvarstal för svenska språket med den ironiska rubriken ”Vårt fattiga språk” vid Hugo Bergroth-sällskapets 20-årsjubileum i Finland den 19/10 2012. Eftersom ett referat inte gör hennes framställning rättvisa, nöjer vi oss med att citera en passage ur talet:


Men annars är det i sammansättningarna som svenskan visar sin rikedom. Sammansättningar
skapas oavbrutet i svenska språket, somliga tillfälliga, andra lexikaliserade. De flesta är alldeles odramatiska, som stolsben och pensionsförsäkring.


Möjligheten att skapa sammansättningar har vi på både gott och ont. Vi är överrika på odrägliga myndighetsförlängningar som målsättning för det enkla mål och frågeställning för fråga, för att inte tala om påhitt som kvittblivningsproblematik (problemet att bli av med soporna) eller resursallokering och målfunktion och prestationsenhet (fråga mig inte vad som avses). Sammansättningar kan bli till hela paket för ett mångordigt innehåll, paket som inte alltid är så lätta att packa upp.


Men inte så få av våra sammansättningar är å andra sidan poesi i vardagen: sommarvarm, vintervit, dödsmärkt: ’have the marks of death on one’s face’ är vad en svensk-engelsk ordbok tillhandahåller för det senare, och det är ju inte ett begrepp utan en beskrivning.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 januari 2013 19:03


Viktor Barth-Kron berättar i dagens DN om kommunstyrelsens möte i december, då sloganen ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” diskuterades. Åke Askensten (MP) hade nämligen föreslagit att den skulle ändras till ”Stockholm – The Capital of Sweden”, eftersom Skandinavien inte har någon huvudstad. Ann-Margrethe Livh (V) yrkade delvis bifall, även om hon senare i sin reservation förordade ”Stockholm Nordens Venedig”.


Men kommunstyrelsen i Stockholm avslog Askenstens motion. Majoriteten lät sig övertygas av argumentationen från Stockholm Business Region (vars kunder till 90 procent består av svenska företag). Det kommunala bolaget hävdade bestämt att ”'The Capital of Scandinavia' inte ska förväxlas med en fysisk benämning då det är en positionering och därmed inte kan vara falsk”.


Positioneringar kan alltså  aldrig vara falska. Därför ska man heller inte ta Viktor Barth-Krons egen positionering som ägare och grundare av Dagens Nyheter i samma artikel alltför allvarligt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 januari 2013 12:27

(Också brev till DN)


Med förvåning tar jag del av nyheten om att danskarna vallfärdar till biograferna mycket tack vare "A royal affair". Nä, det är inte därför, det är tack vare "En kongelig affære".


Trist att DN faller i gropen som grävts av importörens dåliga omdöme att ge en engelsk titel till en dansk film som visas i Sverige, med svensk textning, för en i huvudsak svensk publik.


Med vänlig hälsning
Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 januari 2013 20:49

På eftermiddagen fredagen den 21 december tog jag mig lite längre julpromenader, först i Lund och sedan i Helsingborg. De sista julklapparna skulle inhandlas.


Man kan verkligen inte klaga på de två kommunernas ambitioner att förmedla julstämning. Överallt på gator, torg och platser fanns juldekorationer samt stora fina julgranar med julljus. Och alla butikernas skyltfönster var attraktivt julskyltade.


Däremot är det trist att till största delen bara finna exakt samma butikskedjor både i Lund och Helsingborg. Men detta är ju en åretrruntföreteelse. Det får vi väl leva med?


Jag frapperades emellertid av att de flesta butiker hade jul- och nyårshälsningar på engelska. Befinner jag mig i USA eller England, tänkte jag.


Ett par exempel: Merry Christmas and a Happy New Year, Enjoy Christmas, Make a Wish, Christmas Sale, It´s all you need for a Happy Christmas med flera.


En butik var så belamrad med engelsk text i skylten, att jag var tvungen att gå in och fråga om företaget hade infört  engelska som officiellt språk och/eller att butiken bara vände sig till amerikanska/brittiska kunder och turister: "Nej, inte ännu", blev svaret på svenska!


Ur butikernas högtalare strömmade de vanliga utnötta amerikanska "Christmassångerna" à la Jingle Bells, White Christmas, Let it Snow med flera.


Till och med jultomten har förvandlats till amerikan. Numera säger jultomten: "Ho, Ho, Ho!"


Sammanfattningsvis: Undertecknad är absolut inte negativ till engelskan eller amerikanskan. Däremot är jag starkt kritiskt till att engelskan i Sverige idag ständigt används i tid och otid. Då blir det bara fånigt.


Eftersom Sverige tillhör EU, så kunde det även vara trevligt att höra julsånger från övriga EU-länder.


En nyårsönskan inför 2013: Låt oss få en svensk jul i affärer och butiker nästa år!


C-G Pernbring

operator, Helsingborg

(medlem i Svenska språkförsvaret)


Insändaren publicerad i Helsingborgs Dagblad 29/12 2012 - här med skribentens tillstånd


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 3 januari 2013 09:20

Jag blir helt enkelt så förbannat trött på all denna slentrianengelska, att jag skrev några rader till Bil Sweden efter ett inslag på Rapport.


"Varför kan inte en organisation verksam i Sverige med svenskar som målgrupp och med all information på svenska ha ett svenskt namn? Namnbyte till Bil Sverige föreslås."


Det visar sig väl om de bryr sig om att svara. Men jag är rätt nöjd med att ha skapat ordet slentrianengelska för det är i hög grad vad mycket av språkbruket faktiskt handlar om.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 januari 2013 21:27

Axel Moberg (AM) anser att Språkförsvaret borde ta bort stycket på vår hemsida, ” där man påstår att 90% av alla svenska doktorsavhandlingar är på engelska - i stället för på svenska.”


Men så skriver vi inte alls. Vi ställer den retoriska frågan: ”Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker?” Jag hittar alltså inte AM:s påstående på startsidan, inte heller i programförklaringen, Vanliga frågor eller i den viktigaste artikeln om språkpolitiken på högsskolan som Språkförsvaret har skrivit.


Det är lite märkligt att AM påskinar att Språkförsvaret skulle vara så naivt och okunnigt att vi inbillar oss att en gång i tiden skrevs alla avhandlingar på svenska. I ett föredrag (1) vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008 i Oslo framhöll jag:


Fram till 1850-talet dominerade latinet (i) som avhandlingsspråk vid Uppsala universitet, då det ersattes av svenskan. Under Sveriges ekonomiska guldålder, 1870 – 1970, då den reala tillväxttakten uppgick till två procent per år, endast överträffad av Japans, användes fem avhandlingsspråk i varierande utsträckning: svenska, latin, franska, tyska och engelska. Detta visar att det inte finns något absolut samband mellan ett lands ekonomiska framgångar och en ensidig satsning på ett akademiskt språk. Tyska var viktigt under början av 1900-talet, fram till andra världskrigets slut, men ersattes helt av engelskan efter andra världskriget. Idag är engelska det vanligaste avhandlingsspråket i Danmark, Norge och Sverige.”

 

Jag hänvisade inledningsvis till en artikel av Krister Östlund/Urban Örneholm: ”Avhandlingsspråk vid Uppsala universitet 1600 – 1855”– Lychnos, Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2000, som tydligen AM inte känner till, eftersom han endast går tillbaka till 1889 vad gäller avhandlingsspråk i Sverige. Östlund/Örneholms sammanställning visar också att först under perioden 1850 – 1855 skrevs fler avhandlingar, eller 53 %, på svenska än på latin vid Uppsala universitet. Idag har engelskan en nästan lika stark ställning vid svenska universitet som latinet hade vid Uppsala universitet 1820 – 1829, då 94 % av alla avhandlingar skrevs på latin. I min inledning understryker jag också att flera språk användes som avhandlingsspråk i Sverige fram till 1970, särskilt fram till andra världskrigets slut. Denna bild bekräftas också av AM i hans inlägg. Samma mångspråkighet i fråga om avhandlingsspråk präglade förresten också Köpenhamns universitet strax före andra världskriget. Perioden 1905 – 1909 (2) skrevs dock alla (!) naturvetenskapliga avhandlingar på danska; fortfarande 1934 – 1938 stod danska, tyska och engelska för vardera en tredjedel av avhandlingarna. Efter andra världskriget föll andelen avhandlingar på tyska kraftigt och engelskan expanderade också på danskans bekostnad.


I en kommentar till tre högskolors yttranden skriver Språkförsvarets styrelse, en avrundning, som även kan passa här:


Vår utgångspunkt är dock att det inte behöver finnas någon motsättning mellan en internationalisering och ett värnande av svenskan som huvudspråk. Varför skulle det behöva göra det? Språkförsvaret stöder i alla avseenden en internationalisering i sak och en utvecklad kommunikation genom språket. Självfallet finns det en massa praktiska och tekniska utmaningar och problem att lösa inom den akademiska utbildningen och forskningen; alla nationer brottas också med dessa. Men, att tro att vägen dit inte skulle gå genom en mång- och parallellspråklighet, utan genom en konvergens till ett språk, för närvarande engelska, tycker Språkförsvaret både är naivt och historielöst. Latinet höll i halvannat millennium, engelskan har bara dominerat i några decennier. Engelskan som språk framträder emellertid just nu med anspråket att utgöra själva kriteriet på vetenskaplighet. Där andra ser framsteg och utveckling, ser Språkförsvaret utarmning och domänförluster. Vi menar att det är alldeles för tidigt att räkna ut folkspråken.”

 

Per-Åke Lindblom

 

1)      Också publicerat i “Language and power”, sid. 283 – 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd, 2009

2)      Tom Fenchel m.fl: "Forskeren i samfundet. Publicering, evaluering og formidling" - debattinlägg inför Forskningspolitisk Årsmøde 4/3 2008. Länk i denna sektion bland annat.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 januari 2013 21:10

Jag skulle föreslå att ni tar bort stycket på er hemsida där man påstår att 90% av alla svenska doktorsavhandlingar är på engelska - i stället för på svenska.  Den senare delen av påståendet är helt enkelt fel. Det är inte så att engelskan har ersatt svenska, utan engelskan har framför allt ersatt andra främmande språk, och i synnerhet tyska. Redan före andra världskriget var nästan hälften av de svenska doktorsavhandlingarna på tyska, och sammanlagt var 70% av avhandlingarna på främmande språk. Efter andra världskriget  kom engelskan att dominera. 


Detta inser var och en som har kommit i kontakt med universitetsvärlden förr om åren. För att få klara siffror satte jag mig på KB och tittade igenom förteckningen Scripta Academica från 1884 och framåt, som innehåller förteckningar över alla doktorsavhandlingar. Jag tog alla avhandlingar från Uppsala under olika år som stickprov. Och min bild bekräftades.


På 1890-talet var svenskan helt dominerande (liksom i Lund, och lite mindre i Helsingfors.) På 1930-talet var tyska det dominerande språket med nästan hälften av avhandlingarna. Svenska bara 31%. Omedelbart efter andra världskriget svängde det om till engelska, men totalt var fortfarande 70% på andra språk än svenska.


En intressant sak är på vilka områden man skriver avhandlingar på svenska. Redan på 30-talet var andra språk helt dominerande i universella ämnen, typ kemi. Svenska användes framför allt ämnen med regional anknytning: nordiska språk, nordisk litteratur, nordisk historia, svensk juridik. Men också för det som gör anspråk på att verkligen vara universellt: teologi.


Detta är siffrorna


Absolut antal

1889-1894

1932-1939

1945-1949


Svenska

84

58

38

Engelska

0

27

61

Tyska

8

80

14

Franska

4

10

8

Latin

9

14

1




Procent

1889-1894

1932-1939

1945-1949

Svenska

80

31

31

Engelska

0

14

50

Tyska

8

42

11

Franska

4

5

7

Latin

9

7

1


 Axel Moberg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11
12
13
14 15 16
17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se