(Pressmeddelande från META-NET 22/1 2013)

Europeisk  strategi  kommer  att  övervinna  kommunikationshinder  och  förbereda Europa för nästa IT-revolution

Europa står inför en svår kommunikationskris. META-NET:s senaste studie "Europas språk i den digitala tidsåldern", publicerad i fjol i 31 volymer för 31 språk, visar att flertalet europeiska språk, inklusive svenska, hotas av "digital utrotning": De har inte tillräckligt informationsteknologiskt stöd för att överleva i en digital värld. Vår enorma språkliga mångfald är en stor del av vår kontinents kulturarv, men samtidigt är den också ett hinder för handel och fortsatt europeisk integration. Trots att stora summor läggs på översättning är det för närvarande bara en liten del av all värdefull information som görs tillgänglig på alla europeiska språk, och medborgarna har inte möjlighet att diskutera viktiga frågor över språkgränserna. Kommunikationen mellan greker och tyskar angående finanskrisen sker till exempel via lokala medier och nationella politiker, kanaler som inte alltid främjar ömsesidig förståelse. I en tid när internet och sociala nätverk i stor utsträckning påverkar det politiska beslutsfattandet, kan EU inte dra tillräcklig nytta av dessa förändringar. Danskarna för inte en diskussion med de franska medborgarna om  fördelarna  och  nackdelarna  med  kärnkraft  kontra  fossila  energikällor,  EU-medborgare  vid Medelhavet för ingen internationell dialog om möjliga konsekvenser av en gemensam invandringspolitik, något som också borde involvera deras nordliga grannar.

För att skapa ett Europa utan kommunikationshinder, som stöder det fria flödet av information, idéer och handel,  men  som  samtidigt  bevarar  den  kulturella  och  språkliga rikedomen och mångfalden, har META-NET, ett europeiskt spetsforskningsnätverk bestående av 60 forskningscentra i 34 länder, utvecklat en strategisk forskningsagenda (SRA) som beskriver hur en fokuserad satsning på språkteknologi kan generera betydande ekonomiska fördelar som vida uppväger kostnaderna. Under de två år som man arbetat med planen har hundratals experter och aktörer inom språk och teknik bidragit till den. Dokumentet kommer att offentliggöras och presenteras för företrädare för EU-kommissionen, forskningscentra och industri på ett tekniskt symposium den 25 januari 2013 i Berlin i Tyskland.

SRA:n visar hur Europa kan vända sin språkliga och kulturella mångfald till   en   konkurrensfördel.   Europas   språkteknologer   har   en   stark kompetens inom flerspråkig teknologi, både inom akademi och industri. Europa är i ett mycket gynnsamt läge för att kunna spela en ledande roll i nästa IT-revolution, där mänskligt språk, kunskap och känslor kommer att hanteras. Apples Siri och Googles Voice Search är bara en början. Det mänskliga språket kommer bli det främsta medlet för all kommunikation mellan människor och teknik. För att förverkliga visionen krävs programvara för olika språk, tjänster och utrustning, vilket skapar en enorm marknad. Språkteknologin ger tillgång till all den digitaliserade mänskliga kunskap som samlats på webben och den dagliga flod av textdata som sköljer över oss (Big Data) kommer att bli semantiskt sökbar, analyserbar och användbar för en mängd nya tillämpningar.

I sitt förslag till ett alleuropeiskt forskningsprogram rekommenderar SRA:n att akademisk och industriell forskning och utveckling fokuseras inom tre prioriteringsområden:

1. Det tvärspråkliga molnet kommer att tillhandahålla både allmänna och specialiserade översättningstjänster till alla europeiska medborgare, företag och organisationer. Dessa tjänster kommer att omfatta högkvalitativa, precisa och tillförlitliga automatiska översättningstekniker för både talat och skrivet språk, och även mänskliga översättare och tolkar kommer att anlitas för de uppgifter som inte kan utföras av enbart maskiner.

2.Temat social intelligens och e-deltagande fokuserar på att utveckla resurser och verktyg för att  stödja  förståelse  och  dialog  inom  och  mellan  grupper  av  medborgare,  kunder, klienter och konsumenter och för att skapa möjligheter till e-deltagande och för att skapa effektivare processer för att förbereda, fatta och utvärdera kollektiva beslut.

3. Temat   socialt  medvetna,   interaktiva   assistenter   fokuserar   på  utveckling  av  digitala assistenter i vardagen som kan lära och anpassa sig och som ger ett proaktivt och interaktivt stöd anpassat till användarens specifika situationer, platser och mål genom att interagera på talat språk.

META-NET förespråkar också utveckling och utformning av en europeisk serviceplattform för språkteknologi, som på ett enkelt sätt ska tillhandahålla språkteknologi till kunder och användare.

"Europa  är  i  desperat  behov  av  högkvalitativ  programvara  för  maskinöversättning  mellan  alla europeiska och viktiga icke-europeiska språk för att till slut kunna övervinna de språkliga barriärerna. Dessa barriärer skadar EU:s långsiktiga mål att skapa en gemensam digital marknad, eftersom de hindrar det fria flödet av kunskap, information, varor, produkter och tjänster", säger professor Hans Uszkoreit, samordnare för META-NET och vetenskaplig direktör vid DFKI (det tyska forskningscentret för artificiell intelligens). Dr Georg Rehm (DFKI), medredaktör för den strategiska forskningsagendan och nätverkssamordnare för META-NET tillägger: "Efter olyckan i Fukushima i mars 2011 diskuterade hela Europa för- och nackdelar med kärnkraft, men bara inom de specifika språkområdenas gränser. Det blev aldrig en debatt på en europeisk nivå! De tekniker vi förespråkar gör det möjligt för Europa att genomföra sådana diskussioner över språkgränserna och kommer leda till en ny känsla av europeisk identitet bland medborgarna."

Genom en samordnad, storskalig satsning fram till 2020 kan dessa tekniker utvecklas och framtidssäkra Europas språk, vilket skulle ge medborgarna nya tillämpningar och tjänster och skapa en mängd nya möjligheter för de europeiska IT- och språkbranscherna. Den höga kostnaden per capita för mindre språkgemenskaper, behovet av tekniköverföring mellan olika språk, bristen på interoperabilitet mellan resurser, verktyg och tjänster samt det faktum att språkliga gränser ofta inte sammanfaller med politiska gränser kräver en lösning utöver vad ett enskilt land förmår tillhandahålla. Denna enorma utmaning måste därför hanteras på EU-nivå, av medlemsstaterna och associerade länder och i nära samarbete med industrin. SRA:n ger en färdplan för hur dessa utmaningar kan hanteras på ett sätt som gynnar alla europeiska medborgare och som säkrar Europas möjlighet att inta en ledande roll i världsekonomin och på den tekniska marknaden.

Språkteknologi: Bakgrund

Språkteknologi stöder oss i vardagliga sysslor som att skriva e-post eller boka flyg. Den utvecklar programvara som kan hantera talat eller skrivet mänskligt språk. Vi drar nytta av den när vi söker efter och översätter webbsidor, styr våra bilars underhållningssystem eller våra mobiltelefoner med röstkommandon, eller när vi får rekommendationer i en webbutik. Inom en snar framtid kommer vi att kunna tala med datorprogram, maskiner och apparater, inklusive de tjänsterobotar som snart kommer att finnas i våra hem och på våra arbetsplatser. Var vi än befinner oss kommer vi bara att behöva be om den information och hjälp vi behöver. När kommunikationsbarriärerna mellan människor och teknik försvinner kommer hela vår värld att förändras. Språkteknologi kommer att göra det möjligt för alla människor att samarbeta, lära sig, göra affärer och dela med sig av sina kunskaper över språkgränserna och oberoende av sina datakunskaper.

Idag förlitar sig språkteknologiska system främst på statistiska metoder vilka kräver stora mängder skrivet eller talat språk som träningsdata. Speciellt för språk med relativt få talare är det svårt att få tillräckligt med data. Den senaste tidens utveckling visar dock på vägar förbi dessa begränsningar och språkteknologin är ett av de viktigaste tillväxtområdena inom informationstekniken. Stora internationella företag som Google, Microsoft, IBM och Nuance har investerat stort inom området. Europa, med dess rika tekniska, kulturella och språkliga kompetens är i ett utmärkt läge för att leda utvecklingen, och hundratals små och medelstora företag specialiserar sig redan på tillämpningar och tjänster för flerspråkig teknik.

Om META-NET och META

META-NET är ett spetsforskningsnätverk bestående av 60 forskningscentra i 34 länder. Det omfattar flera EU-projekt och bygger den tekniska grunden för ett flerspråkigt europeiskt informationssamhälle.

META-NET är en drivande kraft i   META, Multilingual Europa Technology Alliance. Mer än 600 organisationer i 55 länder är redan anslutna, däribland forskningscentra, universitet och privata företag.

Utvalda citat om resultaten av META-NETs studie "Europas språk i den digitala tidsåldern"

Lettland: ”För så små språk som lettiska är det avgörande att kunna hålla jämna steg i den allt snabbare takt med vilken språkteknologin utvecklas. Det enda sättet att säkra vårt språks framtida existens är att förse dess talare med samma möjligheter som andra språks talare. Att vara i den moderna teknologins framkant är vår chans”  - Valdis Dombrovskis (Lettlands premiärminister)

Portugal: “Språkteknologin  är  av  yttersta  vikt  för  att  befästa  portugisiska  som  ett  språk  för  global kommunikation i informationssamhället.” - Pedro Passos Coelho (Portugals premiärminister)

Tjeckiska republiken: “META-NET ger ett betydande bidrag till det tekniska stödet för Europas språk och kommer att spela en oumbärlig roll i utvecklingen av en flerspråkig europeiskt kultur och samhälle.” - Ivan Wilhelm (Biträdande minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott)

Grekland: “Ytterligare stöd till språkteknologin säkrar närvaron av Greklands språk  och kultur i den digitala miljön,  samtidigt  som      det  främjar  utvecklingen  och  främjandet  av  kommunikation  mellan informationssamhällets medborgare.” - George Babiniotis (Minister för utbildning, livslångt lärande och religiösa frågor

Finland: “Utan språk skulle vi inte kunna kommunicera. Meta-Net är ett värdefullt stöd för ett flerspråkigt

Europa.” - Alexander Stubb (Minister för Europafrågor och utrikeshandel)

Frankrike: “META-NET ger ett ovärderligt bidrag till utvecklingen av en gedigen europeisk strategi för att stödja flerspråkighet baserad på befintlig teknik och uppmuntrar samtidigt till utveckling av nya innovativa tekniker.” - Xavier North (Allmän delegat för det franska språket och språk i Frankrike)

Litauen: “Att bevara det   litauiska språket för framtida generationer är ett ansvar för hela den Europeiska unionen. Hur vi fortsätter den informationsteknologiska utvecklingen kommer i stort sett avgöra det litauiska språkets framtid” - Andrius Kubilius (Litauens premiärminister)

Sverige: “Högkvalitativ språkteknologi är kanske det mest effektiva medlet för att bevara Europas språkliga mångfald. Att alla språk ska kunna användas fullt ut i det moderna samhällslivet är en demokratisk fråga. Här fyller META-NET en viktig, för att inte säga avgörande, funktion.” - Lena Ekberg (Språkrådet)

Slovenien: “Det är av stor vikt att språkteknologin för slovenska utvecklas systematiskt om vi vill få slovenska att blomstra även i framtidens digitala värld.” -  Danilo Türk (Sloveniens president)

Storbritannien: “Arbetet med META-NET är ett viktigt steg mot en framtid där språkteknologi kommer finnas runt omkring oss, så att vi kan samarbeta, göra affärer och dela kunskap med vänner och kollegor, oavsett om vi talar samma språk eller ej.” - David Willets (Biträdande minister för universitet och vetenskap, Avdelningen för näringsliv, innovation och kompetens)

Tyskland: “Europas  flerspråkighet  och  vår  vetenskapliga  expertis  är  de  perfekta  förutsättningarna  för  att verkligen föra de utmaningar som språkteknologi ställer framåt. META-NET öppnar nya möjligheter för utveckling  av  generella  teknologier  för  flerspråkighet.”  - Annette  Schavan  (Minister  för  utbildning  och forskning)

Dokument, bakgrundsinformation, pressmeddelanden:

http://www.meta-net.eu

http://www.meta-net.eu/sra

http://www.meta-net.eu/sra/press-release

http://www.meta-net.eu/whitepapers

http://www.meta-net.eu/whitepapers/press-release

Kontakt:

Prof. Dr. Hans Uszkoreit och Dr. Georg Rehm

META-NET Office c/o DFKI GmbH Alt-Moabit 91c

10559 Berlin, Tyskland

Tel: +49 30 23895-1833

Epost: georg.rehm@dfki.de

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under arbetstid har jag alltid en linje öppen till nätmäklaren för att köpa och sälja aktier i tillräckligt stora poster för att courtaget inte ska äta upp hela den eventuella vinsten. Mäklaren vill förstås att kunderna ska handla så mycket som möjligt. Ju fler affärer desto större inkomster. Därför är mäklaren flitig med köp- och säljråd. Säljråden bryr jag mig inte om, men sedan jag började läsa köpråden med nya kritiska ögon går det faktiskt bättre för mig än index.

Idag gällde ett av köpråden Wise Group, som jag valde att titta lita närmare på. Wise Group är en koncern med, som jag uppfattar det, hela sin verksamhet inom landets gränser. Vad skriver man om sig själva och vad heter företagen som ingår i koncernen?

Wise Group är en koncern som äger, startar och utvecklar specialistbolag inom Human Resources. Företagen i koncern heter Edge HR, Wise Professionals, Wise Consulting, K2 Search, SalesOnly, Forte Executives, Netsurvey och sluligen ett företag med ett svenskt namn Resurs Bemanning.

Så ser det alltså ut idag – Av tio möjliga väljer man nio engelska och endast ett svenskt för att beskriva vad man arbetar med – på den svenska marknaden.

Jag brydde mig aldrig om att lägga något bud på aktierna.

Dejtrejdôrn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret) 

Utdrag ur en artikel i dagens SvD:

"Francisco Rodriguez Vita (ordf i Spanska Riksförbundet) uppskattar att 50–60 familjer anländer från Spanien till Stockholm varje vecka, runt 600 personer i månaden. De flesta pratar inte engelska. Bostadsproblemet är enormt."

Va' bra! Då kan de lära sig svenska direkt och söka bostad på (än så länge) rätt språk ...

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Naturligtvis omnämns Språkförsvaret av och till i olika texter, på hela skalan från uppskattande och initierat till okunnigt och slafsigt kritiskt. Detta är ett tecken på att omvärlden måste förhålla sig till Språkförsvaret.

I en presentation av sin bok Ärans och hjältarnas språk skriver Lars Melin:

”Ett modernare exempel är Fredrik Lindström, känd som språkliberalen som tolererar det mesta. Men när det kommer till engelska lånord finns det inte några gränser för hans förakt. De språkbrukare som använder engelska lånord är slöa, fåfänga, liknöjda, okunniga, lata, fantasilösa och snobbiga (ett knippe adjektiv samlade ur boken Värdens dåligaste språk från år 2000.) Och han uppfattar en stor del av det (numera) svenska ordförrådet som onödigt och till och med icke-kommunikativt.

Det senaste tillskottet är föreningen Språkförsvaret (sprakforsvaret.se) som varit en av de mest energiska lobbyisterna för en svensk språklag. De vill också att engelska ska rensas ut från media, reklam och högre utbildning.”

När det gäller Språkförsvarets roll i fråga om kampen för en svensk språklag, har naturligtvis Melin hittat ett korn. Den andra meningen är betydligt svårare att kommentera, eftersom den just är slafsig. Den skulle fordra ett längre genmäle. Hans ultraliberala inställning till låneord har jag kommenterat i ett tidigare inlägg.

Betydligt trevligare är det att läsa Kenneth Hyltenstams och Rakel Österbergs karakteristik i ”Sociolinguistica band 24”, 2010 (redaktörer Ulrich Ammon, Jeroen Darquennes, Sue Wright), sid. 92, av Språkförsvaret:

”Språkförsvaret (´The Language Defence’) is a non-governmental association or network with members from the entire political spectrum. Its focus is on counterbalancing domain losses from Swedish to English in Swedish society, but the network is also involved in all kinds of language policy issues with the aim of working for maintenance of linguistic diversity in the broadest sense. Språkförsvaret has a webpage covering all types of linguistic matters, not least the difficulties FLs other than English experience in maintain their role in an English dominant globalized world (se översättning längre ned).”

Författarnas beskrivning är föredömligt saklig och visar att de fullt ut har förstått vad Språkförsvaret sysslar med.

Per-Åke Lindblom

"Språkförsvaret är en gräsrotsförening eller – nätverk med medlemmar från hela det politiska fältet. Dess fokus ligger på att motarbeta domänförluster från svenskan till engelskan i det svenska samhället, men nätverket är också inbegripet i alla slags språkpolitiska frågor i syfte att verka för upprätthållandet av språklig mångfald i bred mening. Språkförsvaret har en webbsida, som täcker alla typer av språkfrågor, inte minst de svårigheter som främmandespråk andra än engelska möter när det gäller att vidmakthålla deras roll i globaliserad värld alltmer dominerad av engelskan."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

British Council släppte november 2012 en rapport ”Trends in policies and practices for multilingualism” med bidrag från Europeiska kommissionen.  Jag har inte läst den ännu, men noterade i innehållsförteckningen att varken det svenska eller norska Språkrådet har deltagit i projektet – däremot Dansk Sprognævn. Det vore intressant att få veta varför de två förstnämnda inte har deltagit.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Vi ville ha ett namn som fungerar internationellt, och så var det fint och mjukt.” Så inleds dagens artikel i lokaltidningen om de populäraste namn, som barnen fick under 2012. Med internationellt menade föräldrar vad de flesta svenskar menar med internationellt = engelskt. Och visst gör sig toppnamnen väl på engelska.

Alice – Elsa – Julia – Ella – Maja – Ebba – Emma – Linnea – Molly – Alva.

William – Oscar – Lucas – Hugo – Elias – Alexander – Liam – Charlie – Oliver – Filip.

Hur de gör sig på kinesiska och spanska, de två ännu större språken, överlåter jag åt dig att reflektera över. Det kan faktiskt under dessa barns levnad inträffa sådana förändringar att engelska inte längre är liktydigt med internationellt. Tyvärr är jag för gammal för att kunna följa den utvecklingen.

Det är ju vanligt att folk tar efter kungahusets namngivning av sina tillkommande, men nu blev det tvärsom. Estelle minskade i popularitet. Låter det för framskt eller ger det för mycket associationer till Estrella chips?

Två namn med helsvensk framtoning seglade upp rejält utan att hamna på tio-i-topplistan – Ebbe och Sigrid. Kan det bland de nyblivna föräldrarna finnas de som reagerar mot den massiva anglifiering som pågår?

Gotland går sin egen väg. Där är det Freja och Nils som gäller.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret) 

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Under förra året var det många barn och vuxna som skickade in nyord, både egna och andras, till oss.

Bronettfirande, kuldagis och nördvändig var tre av orden som hamnade på vår lista över inskickade ord. Mellan 100 och 200 ord skickades in till vår nyordsadress under 2012. Vi har fått ord från läsare i alla åldrar, vilket vi tycker är roligt. Runt 80 av de inskickade orden finns samlade i vår lista över inskickade ord. Här följer ett litet urval. Fortsätt att skicka in förslag på nyord till listorna för 2013!

Bildtare: Att skickligt slingra sig ur en potentiellt jobbig situation, ”göra en bildtare”.

Bronettfirande: Att fira sin födelsedag med ”största möjliga tyssstnad!”

Härskarcyklist: Cykelpendlare som tar plats på andra cyklisters bekostnad.

Imitationsdemokrati: Ett statsskick som härmar det demokratiska, men som inte är det på riktigt.

Kuldagis: Låda där skolbarn får lämna sina medhavda spelkulor under dagen.

Nördvändig: Används för att beskriva saker som en nörd måste ha.

Orkidébarn: Extra känsliga personer som reagerar starkare än andra – både på stress och på stöd.

Skalbackanal: Synonym till kräftfest och räkfrossa.

Spökvatten: Vatten som hälls i ett glas där det tidigare funnits mjölk. Vanligt bland förskolebarn.

Tack för orden, säger vi, och fortsätt skicka in ord till oss!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kurt Boxström

Norrtälje

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)