Direktlänk till inlägg 30 januari 2013

Brev till Arla Foods om engelskspråkig juice från Sicilien

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2013 21:51

 

Till: christer.aberg@arlafoods.com
Kopia: sprakforsvaret@YAHOO.SE
Skickat: onsdag, 30 januari 2013 15:55
Ämne: God morgon


Hej Christer!


Godmorgon – Sicily tasteful rich – red orange juice.

The warm days and cool nights….

Sicilien has a new look. Same pure fruit taste.


Vad håller ni på med??? Varför envisas ni med att använda engelska på svenska produkter för den svenska (nordiska) marknaden?


Tittar man på produktbeskrivningen på förpackningen så finns det riklig text på svenska/norska/danska och finska, så jag förstår inte varför ni måste presentera juicen som en engelsk/amerikansk produkt? Om råvaran var från Florida kunde man kanske förstå lite bättre valet av språk. Men Sicilien ligger ju i Italien. Hade ni valt italienska i stället så hade produkten stuckit ut ordentligt.


Jag vill inte bli tilltalad på engelska när jag köper svenska produkter i Sverige!!!


Med vänlig hälsning

Jonas Borelius

Lidingö


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Peter

31 januari 2013 09:30

Lustigt nog så har jag motsatt filosofi, om en produkt bara har text på svenska så blir jag misstänksam, vad kan det vara för fel på den som gjort att den inte funkar på den internationella marknaden?

Antalet människor på jorden som pratar svenska är c:a en promille. Arla tillverkar produkter för en betydligt större marknad än så. Språklig diversifiering skulle innebära merkostnader och större förluster i alla led. Genom att använda en enda förpackning per vara för så många länder som möjligt blir det mindre omställningskostnader i tillverkningsledet, mindre lagerförväxlingar i transportledet, färre dealings med konsumentsafety i olika länder (godkänd text i ett EU-land = godkänd i alla) och i slutänden en mer pålitligt standardiserad och säkrare produkt i butiksledet.

Att texten däremot blir så liten att den knappt går att läsa när det finstilta p.g.a språkprotektionism måste innehålla tjugo olika varianter är ett problem. En kampanj för större bokstäver skulle jag gärna ställa upp på. Men enklare är förstås att gå över till engelska helt och hållet även där.

 
Ingen bild

Vidga vyerna

31 januari 2013 17:45

Peter!

En av tjugo världsmedborgare har engelska som modersmål, en engelska som varierar från en del av världen till en annan. Variationerna kan vara större än de som råder mellan svenska, norska, danska och färöiska. Den som enbart håller sig till engelska väljer att utestänga nitton av tjugo världsmedborgare. Vad är det för internationellt i det?

Du och många med dig behöver vidga sina språkliga vyer.

 
Ingen bild

Jonas

31 januari 2013 18:21

Peter, sett ur Arlas perspektiv är det kanske som du säger att språklig diversifiering innebär merkostnad i alla led, färre dealings med konsumentsafety osv.

Fast jag tror inte att det är därför Arla använder engelska på en del av sina produkter. Arlas fruktjuicer säljs ju endast i Finland, Norge, Danmark och Sverige och har därför inget behov av engelska på förpackningen. Troligare är att Arla har fallit för myten om engelskans förträfflighet i försäljningssammanhang. Man tror helt enkelt att engelskan gör att produkten säljer bättre. Man vet att många svenskar tycker att engelskan har högre status än svenskan, något som många andra företag också utnyttjar. Fåret Frank är ett exempel bland många där engelskan används för att imponera på oss svenskar. (Fåret Frank bygger för övrigt på att en som inte har engelska som modersmål inte kan skilja uttalsmässigt på "cheap" och "sheep").

Att gå över till enbart engelska på juiceförpackningar fungerar säkert bra för dig Peter, du behärskar säkert engelska bra både i tal och skrift, men du får tänka på att det i de nordiska länderna finns betydande mängder människor som har svårt för engelska eller inte kan engelska alls. För det är väl inte så att juicen endast är till för oss moderna, upplysta, internationella människor som nästan drömmer på engelska?

 
Ingen bild

Observatör

31 januari 2013 21:16

Peter,

de flesta företag, t.o.m storföretag, inleder sin verksamhet på en hemmamarknad och utvidgar så småningom sin verksamhet internationellt. Det gällde t.ex Ikea och H &M; det betyder att de till att börja med använder landets huvudspråk. Detta kan inte användas som ett tecken på att företagets produktion är behäftad med brister. Det finns förmodligen en del undantag från denna regel från senare tid, men det gäller så i huvudsak data- och internetföretag och en del företag i underhållningsbranschen. Som Jonas påpekar, säljs Arlas fruktjuicer endast i Finland, Norge, Danmark och Sverige. Marknaden är alltså inte särskilt stor.

Framgångsrika företag beaktar språkfrågan, eller tvingas beakta den, särskilt om konsumenterna på de olika marknaderna värnar om sina egna språk. Inte ens Coca-Cola, världens ledande varumärke, använder engelska överallt i reklamen. På senare år har Coca-Cola börjat anpassa sin marknadsstrategi till de olika lokala marknaderna. I Kina, snart världens största nationella marknad, har Coca-Cola t.o.m tvingats anpassa utformningen av sitt varumärke. Coca-Cola återges med fyra tecken, som vardera motsvarar en stavelse i Coca-Cola. Uttalet ligger nära Coca-Cola. Dessa fyra tecken kan genom ett ”lyckligt” sammanträffande betyda ”smaklig läskedryck” eller ”smaklig och lycklig”.

Syftet med Språkförsvarets kampanjer mot onödig engelska i reklamen i Sverige är naturligtvis att tvinga vissa företag och reklambyråer att respektera svenska språkets ställning i stället för att undergräva den.

 
Ingen bild

Peter

1 februari 2013 10:13

De må vara att bara en av tjugo har engelska som modersmål, men engelska talas och läses av över två miljarder människor, således kan produkter med engelsk text riktas till en av tre, vilket ju är den relevanta siffran här.

Betydligt viktigare än konsumentvaror är dock t.ex att nästan alla böcker på en viktig högskoleutbildning som t.ex läkarutbildningen numera är på engelska - forskningen går så fort framåt att nytryck kommer vart eller vartannat år - svenska förlag skulle inte hinna med att översätta ens om de skulle vilja. Skulle ni skriva ett motsvarande brev som det ovan till ansvariga för svensk läkarutbildning? (Resultatet om de lyssnade på er skulle bli sämre utbildade läkare vid en internationell jämförelse).

En sak till: Det känns nästan hysteriskt lustigt att läsa brevet ovan och inse att skribenten använder ordet juice som om det var ett svenskt ord - borde han inte i konsekvensens namn ha använt termen pressad apelsinsaft? ;-)

 
Ingen bild

Jonas

1 februari 2013 15:04

Peter, det är kul att jag kan få dig hysteriskt road med så enkla medel!

Om du tittar i SAOL så ser du att ordet "juice" finns med där och har förmodligen funnits med där ganska många år. Svenskan har liksom alla andra språk massa låneord varav "juice" är ett.

Men det är ju inte detta som saken handlar om. Låneord är en sak och är en naturlig komponent i ett språks utveckling, men att BYTA språk är en annan sak och egentligen det som diskussionen här handlar om. Att man har kurslitteratur på högskolenivå på andra språk än svenska är heller inget konstigt, det har man ju alltid haft.

Arla har inte gått över till engelska på sina juiceförpackningar - annat än i marknadsföringssyfte i Skandinavien. Kvar finns ju texten på Svenska/Danska/Norska/Finska. Men förpackningens framsida är engelsk, men inte för en eventuell engelskspråkig marknad utan den är engelsk för den skandinaviska marknaden. Vore det så att övegången till engelska berodde på en internationell lansering av produkten så skulle man naturligtvis även ha övrig information på engelska, i alla fall som ett komplement till den skandinaviska texten. Men så är det ju inte nu. Nej, syftet är nog fortfarande att få oss skandinaver imponerade över engelskan. Engelskan är ett högstatusspråk för de flesta svenskar.

 
Ingen bild

Peter

1 februari 2013 17:16

Högstatusspråk för de flesta svenskar? Nja, kanske för tjugo-trettio år sedan. I dag kan du gå in i snart sagt vilken mellanstadieklass som helst och hitta minst ett par tioåriga gamers som tack vare spel och socialt umgänge med likasinnade online läser engelska bättre och på klart högre nivå än vad deras läroplan kräver.

Säg ångestspråk för fyrtiotalister och äldre istället så kommer nu närmare sanningen. ;-)

 
Ingen bild

Vidga vyerna

1 februari 2013 18:09

Peter, om var tredje människa behärskade engelska vore det relevant. Men så är det inte. De kan språket alltifrån nybörjarstadium till hyfsat, men upp till samma nivå som modersmålstalare når få. Du kan testa dina egna kunskaper genom att inom en bestämd tidsrymd nämna så många verktyg, fåglar, däggdjur, fiskar, träd eller blommor du kommer på. Först på ditt modersmål och sedan på engelska. I skillnaden mellan vad du klarar av på de båda språken ser du hur mycket bättre din svenska är än din engelska.

Juice etablerades i svenskan någon gång efter år 1934. Att det är etablerat ser vi i att det fått svenskt böjningsmönster och svenska avledningar. Att slå ner på ord som kommit in som låneord är ett billigt demagogiskt knep, som kan lura den fåvitske men knappast den vittre.

Språken lånar friskt av varandra och orden kan anses etablerade när de ingår i respektive språks mönster för böjningar och sammansättningar. I praktiskt taget varje mening som skrivits i kommentarerna finns låneord. Men ingen av oss uppfattar dem som annat än etablerad svenska.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

1 februari 2013 19:03

Peter,
det är märkligt hur tvärsäker du är angående antalet människor som talar och läser engelska. Vilken källa använder du eller har du gjort en egen undersökning? Enligt Braj Kachru, en ledande forskare vad gäller språkstatistik, är engelskan modersmål för runt 380 miljoner i den inre cirkeln, d.v.s de anglosaxiska länderna; i den yttre cirkeln, dvs. länder med engelska som officiellt språk, används det av uppskattningsvis 150 - 300 miljoner, och den expanderande cirkeln, där engelska studeras som första främmande språk, omfattar kanske 100 - 1000 miljoner människor. Spännvidden är alltså 630 till 1680 miljoner, nästan som mellan tummen och pekfingret. Uppskattningsvis kan en fjärdedel av jordens befolkning i varierande utsträckning använda engelska – i Europa ungefär hälften av befolkningen. Den stora spännvidden i uppskattningarna vittnar naturligtvis om hur svårt det är att avgöra hur många som talar ett visst språk, särskilt i global skala, bl.a på grund av många länder helt enkelt inte för någon språkstatistik, för att inte tala om i vilken utsträckning de behärskar språket i fråga.

Frågan hur väl konsumenterna behärskar ett andra språk, i detta fall engelska, i reklam och marknadsföring är naturligtvis mycket relevant, eftersom det har betydelse för hur reklam och annonser mottas. Det finns naturligtvis forskning även på detta område. I Språkförsvarets kommande antologi, ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, publicerar vi flera vetenskapliga artiklar, som just behandlar denna aspekt. Utan att gå in på närmare in på detaljer har t.o.m holländarna, som annars överlag har mycket goda kunskaper i engelska, klara svårigheter att förstå otextad tv-reklam på engelska.

Du väcker tanken att vi skulle skriva ett brev till ”de ansvariga för läkarutbildningen”. Frågan om kurslitteraturen på högskolenivå behandlades principiellt i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=384 – från 2007. Denna skrivelse utarbetades i samråd med våra medlemmar och sympatisörer inom universitetsvärlden. Språkförsvaret yttrar sig aldrig utan konkret kännedom om de faktiska förhållandena. När vi JO-anmälde - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=735 - tre högskolor 2010 för att de krävde att anställningsansökningar och befordringsärenden skulle ske på engelska, utgick vi från direktkunskap om praxis vid dessa högskolor. JO gick också på vår linje. Vi skulle aldrig skriva till ”de ansvariga för läkarutbildningen” i det blå, utan att ta reda på de faktiska förhållandena, vilka alternativ som finns och utan att känna till stämningarna bland läkarstudenter.

Ett gott råd: Sätt dig in i Språkförsvarets dokument, innan du pådyvlar oss olika uppfattningar. Hade du läst programförklaringen - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=28 – eller ”Vanliga frågor” - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=20 - hade du förmodligen inte kommit på tanken (fast man vet förstås aldrig) att Språkförsvaret sysslar med att kritisera etablerade låneord, om än med bibehållen engelsk stavning, som juice.

 
Ingen bild

40-talisten

1 februari 2013 19:41

"Säg ångestspråk för fyrtiotalister och äldre så kommer du närmare sanningen." Vad är det för djävla skitsnack, Peter? Jag är fyrtiotalist och vart jag kommer i den anglosaxiska världen får jag beröm för min engelska. Vad betyder då det? Jo, att min engelska är bättre än den rotvälska de flesta utlänningar talar och att det hörs att jag inte har engelska som modersmål. Den dagen man upphör att berömma mig, då är min engelska verkligt god, därför att då hörs inte längre att jag är utlänning.

Detta gäller dig också och andra som har engelska som främmande språk. Det vore också bra om du insåg att några inom Språkförsvaret arbetar och har arbetat som lärare i engelska och andra främmande språk.

 
Ingen bild

Peter

1 februari 2013 19:50

"Skulle ni skriva ett motsvarande brev..." var naturligtvis ett retoriskt grepp för att belysa snobberiet i att sparka nedåt på Arla men jag skulle givetvis inte ha skrivit "ni" när jag menade enbart skribenten Jonas i bloggposten ovan. Ber således om ursäkt för "guilt by association" (finns motsvarande svensk fras?).

Kul annars att ni verkligen har åsikter om högskoleutbildningarna, men som sagt, när kunskapsmängderna inom fältet växer så snabbt att det knappt hinns med att uppdatera de engelska versionerna av böckerna kan man tycka vad man vill utan att det egentligen är relevant annat än i teorin.

Att uppmana någon att inom en viss tidsrymd på annat språk än sitt modersmål räkna upp verktyg, fåglar, däggdjur, fiskar, träd, etc är för övrigt också ett billigt retoriskt knep - den sortens husförhörsrabblande av innantillinlärning blev irrelevant i och med internet - har man bara sin smartphone med sig så kan man ju i dag via t.ex Google Translate till engelska diskutera juicesorter med personalen i vilken butik som helst i hela världen - om ditt uttal är för kasst så kan du ju alltid peka på skärmen och gestikulera att de skall läsa, eller ta det hela ett steg till och översätta direkt till swahili, kinesiska eller vad som nu gäller på platsen i fråga.

Världen behöver ett gemensamt förstaspråk för att vi skall kunna diskutera nyanserat utan tekniska hjälpmedel - och det förstaspråket kommer aldrig att bli svenska så varför inte satsa sin tid på en bättre kandidat som engelska (mandarin kommer väl starkt som dark horse iofs).

 
Ingen bild

Jonas

1 februari 2013 22:13

Peter, för att få en annan vinkling på detta med svenska språket så har jag ett lästips här:
http://kalinga.se/2009/11/26/sprak-att-aga-alska-och-arva/

Skrivet av en engelsman och medlem i Språkförsvaret

 
Ingen bild

Vidga vyerna

2 februari 2013 13:16

Peter, att räkna upp verktyg, fåglar, däggdjur, fiskar, träd eller blommer dels på sitt eget modersmål och dels på ett främmande språk är ingalunda ett retoriskt knep. Det är ett osvikligt sätt att mäta sina egentliga kunskaper i språken. Att du inte vill erkänna det här hindrar inte att du faktiskt kommer att godta sambandet för dig själv.

Svenskan behöver ingen fras för att uttrycka "guilt by association". Det räcker med ett ord - sambandsskuld.

Dark horse kan på svenska uttryckas som oskrivet blad, okänd förmåga eller otippad segrare.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

2 februari 2013 20:38

Peter,

du skrev:

”Högstatusspråk för de flesta svenskar? Nja, kanske för tjugo-trettio år sedan. I dag kan du gå in i snart sagt vilken mellanstadieklass som helst och hitta minst ett par tioåriga gamers som tack vare spel och socialt umgänge med likasinnade online läser engelska bättre och på klart högre nivå än vad deras läroplan kräver.”

Självklart är engelskan ett högstatusspråk i Sverige. Varför skulle annars det annars drälla av engelska i reklamen, myndigheter och skattefinansierade institutioner skaffa sig engelska slagord (”The Capital of Scandinavia” som ett av de mest kända exemplen) och t.o.m att utländska, icke-engelskspråkiga filmer får engelska titlar i Sverige? Det är en helt annan sak att kunskaperna i engelska idag är utbredda i Sverige, inte minst bland ungdomen. Samtidigt ska inte djupet i deras kunskaper överdrivas; min erfarenhet som lärare var att det brast i läsförståelsen av engelskan bland eleverna.

Det är lite fånigt att snobba med kunskaper i ett språk, som de flesta i varierande utsträckning behärskar. Annorlunda förhöll det sig med latinet och franskan, som bara ett fåtal i Sverige kunde. Den som idag vill uppnå en spetsfördel vad gäller språkkunskaper inser naturligtvis att det inte räcker med att behärska modersmålet + engelska. De verkliga vinnarna behärskar modersmålet + engelska + ytterligare främmande språk. Det gäller på ländernivå, företagsnivå och individnivå. Såväl Obama-administrationen som den brittiska regeringen är bekymrade över de dåliga kunskaperna i främmande språk i respektive länder; det har naturligtvis negativa konsekvenser både utrikespolitiskt och för utrikeshandeln. Man säljer nämligen bäst på köparens språk.

Du skrev också:

”Världen behöver ett gemensamt förstaspråk för att vi skall kunna diskutera nyanserat utan tekniska hjälpmedel - och det förstaspråket kommer aldrig att bli svenska så varför inte satsa sin tid på en bättre kandidat som engelska (mandarin kommer väl starkt som dark horse iofs)”

Gemensamt förstaspråk? Menar du alla ska gå över till engelska? Denna idé är fullständigt orealistisk. Varför skulle användare av andra språk, varvid två språk t.o.m är större än engelskan, vilja byta språk? Under en övergångstid skulle det dessutom ge modersmålstalare av engelska en våldsam fördel. Ett gemensamt lingua franca måste i så fall vara neutralt, och inte ge vissa modersmålstalare en extra fördel. Nu hör det saken att språk följer makten. USA:s och Storbritanniens relativa ekonomiska betydelse i världsmåttstock minskar. Om USA stod för 35 % av världens BNP strax efter andra världskriget, är nu denna andel nere på 20 %. Det är redan ett faktum att engelskans andel på Internet minskar. Som en amerikansk tankesmedja har konstaterat, går vi mot en multipolär värld, där andra stater, särskilt Kina, växer i betydelse. I motsvarande grad växer andra språk i betydelse.

 
Ingen bild

Observatör

29 april 2013 18:54

I sin kommentar länkar Jonas till Jonathans Smiths artikel "Språk att äga, älska och ärva" på bloggen "Kalinga". Jonathans blogg är numera nedlagt och länken alltså bruten, men artikeln hittar man också på Språkförsvarets webbplats - se http://www.språkförsvaret.se/sf/?id=1217

 
derma microneedle roller

derma microneedle roller

10 februari 2014 08:43

The letter from Sicily is discussing a very serious and important matter. Even most consumers like us have the same question as Sicily asked her about the use of language in the juice. I hope you will be able to provide a convincing answer as fast as possible.

http://www.dermarollerreviewer.com/microneedle-rol

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 juli 14:55

Gustaf Mannerheim, Finlands landsfader, var finlandssvensk liksom för övrigt en stor mängd för Finland viktiga och kända personligheter  (se tal här!).   Nämnas kan Lönnroth, Sibelius, Södergran, Topelius, Runeberg men listan kan göras mycket län...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 juli 09:53

Den spel och dobbel- samt språkintresserade bloggläsaren kan nu botanisera på jämförcasino.se, en webbplats där grundarna förlitar sig på att spelintresset ("bettingintresset" på pidginsvenska) är okorrelerat med anglofåneriet. Webbadressen innehål...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 juli 08:00


   (Men) tre smaker känns mer rätt och naturligare!   Tur dock, att det inte blev träsmak!   Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 juli 14:28

Svenska Dagbladet skriver:   ”När Storbritanniens ambassadör David Cairns var gäst i Elvakaffet i Almedalen för en vecka sedan, utsattes han för ett språktest. Intervjun genomfördes nu, som för tre år sedan på svenska (respekt!). Jag läste ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 juli 08:00

  har i skrivande stund haft 11346 visningar på YouTube.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11
12
13
14 15 16
17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se