I artikeln ”En slogan som det stormar kring” i Dagens Nyheter den 5/januari återger Viktor Barth-Kron också ett citat från Stockholm Business Region, det kommunala bolag som är satt att förvalta varumärket ”Stockholm – The Capital of Scandinavia”:

”I de sammanhang där SBR fått förmånen att förmedla de källor och logiska argument som Stockholm – The Capital of Scandinavia bygger på har det tydligt framgått att positionen eller varumärket ger avtryck hos mottagaren. Att skapa plats i medvetandet hos målgrupperna är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med place branding.”

Viktor Barth-Kron ställer sig frågan:

”Exakt vad det här betyder har jag ingen aning om. Frågan är om de har det själva.”

Det kan ändå vara intressant att försöka analysera, d.v.s sönderdela, som ordet egentligen betyder, denna text. ”De sammanhang” som det talas om behöver inte vara fler än två. Vilka ”sammanhang” det är fråga om, framgår inte. ”Sammanhanget” kan vara ett möte med Stockholms kommunstyrelse, Stockholms kommunfullmäktige, den egna reklambyrån eller kanske lite reklamfolk.  Det är inte heller fråga om vilka ”sammanhang” som helst utan där ”SBR fått förmånen…”. Synonymer till ”förmån” är bl.a.  företrädesrätt, fördel, ynnest, prerogativ, privilegium med flera,inklusive ha lyckan att. Det borde vara den senare betydelsen som spökar här. När en myndighet eller ett företag försöker lansera ett varumärke, så måste de vanligtvis betala för det. Här får man intrycket att SBR kunnat lägga fram sin sak för ett auditorium, som inte rest några invändningar alls. SBR har kunnat ösa ur sina källor och t.o.m lägga fram logiska argument, vilka dessa nu har varit. Menar SBR logiska argument i stil med dessa? Om A är lika med B; B är lika med C; så är A lika med C. Om det regnar, fäller jag upp mitt paraply. Det regnar; jag fäller upp mitt paraply.

Varumärket har ”gett avtryck”. Men avtryck kan vara såväl positiva som negativa. Aftonbladet anordnade en webbomröstning den 23 juli 2009 med utgångspunkt från Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholm stads användning av engelska beteckningar på bekostnad av svenskspråkiga. Frågan löd: Ska kommuner och myndigheter få använda engelska slogans? Bara 35 procent svarade ett otvetydigt ja på denna fråga.

Vad menas med att ”att skapa plats i medvetandet” hos målgrupperna? Utnyttja ett befintligt tomrum eller tränga ut något annat i dessa kollektiva medvetanden?

Varför krånglar SBR egentligen till det hela? Det finns ju en alternativ och betydligt enklare historieskrivning, som återges i ”Arbetaren” den 5 september 2007:

”Engelsmannen Julian Stubbs på reklambyrån Dowell/Stubbs har bott i Sverige sedan 1991, men vill bara tala engelska. Han berättar gärna hur det gick till.
– I came up with the phrase… Jag kom på formuleringen. Efter en flaska rödvin.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)