Alla inlägg under januari 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2013 20:29

(Originalversionen kan läsas här - obs deltagaravgift)


Efter fem är av succé är det nu dags att ta Språkforum till nästa nivå. Det blir mer nytta och djup, följt av underhållning, populärvetenskap, intressanta möten och priser. För dig som arbetar med språk – och för alla andra intresserade – ordnar Språktidningen en användbar och inspirerande dag om svenska språket.


Nyttig förmiddag kl 09.00-12.00: Om skrivregler, fackspråk och klarspråk


09.00 Patrik Hadenius hälsar välkommen och introducerar Erik Mattsson.

Skrivregler under förändring - goda skrivråd i en tid av förfall!
Ola Karlsson, om språkregler, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen

Vanligaste språkfrågorna och frågan som aldrig kommit
Moderator Erik Mattsson samtalar med språkvårdare Lena Lind Palicki.

Ca 10.05-10.25 Kaffe

Fackspråk/termer: Fack, va kul!
Skillnaden mellan facktermer och jargongord. Engelska termer. Vad är det för skillnad mellan fackspråk och allmänt språk och hur kan man hantera facktermer för olika målgrupper?
Henrik Nilsson, TNC

Klarspråk - om det viktiga som händer innan du börjar skriva
Om hur du planerar dina texter och gör ett komplicerat material överskådligt och begripligt.
Marianne Sterner, språkkonsult som arbetar för Riksbanken sedan 2006

Ca 12.00-13.00 Lunch


Inspirerande eftermiddag kl 13.00-17.00: Om det talade och skrivna ordet


Aktuell språkspaning och fiktiva ord i samtidslitteraturen
Daniel Sjölin, författare och programledare

Om tempus och aspekt
Mikael Parkvall, språkvetare, Stockholms Universitet

Ca 14.25-14.45 Fika

Nya svordomar och gamla gudar. Om runda ord och svordomar som tappat sin himmelska kraft.
Moderator Erik Mattsson samtalar med Ulla Stroh-Wollin, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Nyord (nya ord, överlevare)
Anders Svensson, språkvetare, Språktidningen

Svenska språket idag (nya ord, överlevare)
Catharina Grünbaum, språkvetare, språkvårdare och författare

Ca 15.55 Erik Mattsson avslutar konferensdagen i samtal med Patrik Hadenius


Ca 16.00-17.00 Prisutdelning!


Nya priser till bästa journalistiska språket

Journalisten och Språktidningen har tillsammans instiftat tre nya språkpriser. Årets stilist, årets språkgranskare och årets löp ska premieras. Prissumman till årets stilist och och årets språkgranskare är på 10 000 kronor. Vinnarna tillkännages på Språkforum den 13 mars.


Nu inbjuder vi alla att nominera värdiga pristagare. Sista nomineringsdag är den 1 februari 2013. Detaljer om priserna finns på bratidskrifter.se/sprakforum


Vinnarna kommer att utses av tre jurygrupper. Nomineringar kan göras på bratidskrifter/sprakforum. Till Årets stilist och Årets löp kan du också mejla nomineringar till aretsstilist@journalisten.se och aretslop@journalisten.se. Motivering, exempel och kontaktuppgifter på den som nominerar ska finnas med på varje nominering.


Priser


1. Årets Nyord (Språktidningen)
2. Årets Språkgranskare (Språktidningen)
3. Årets Stilist (Journalisten)
4. Årets Groda (Journalisten)
5. Årets Löpsedel (Journalisten)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2013 21:51

 

Till: christer.aberg@arlafoods.com
Kopia: sprakforsvaret@YAHOO.SE
Skickat: onsdag, 30 januari 2013 15:55
Ämne: God morgon


Hej Christer!


Godmorgon – Sicily tasteful rich – red orange juice.

The warm days and cool nights….

Sicilien has a new look. Same pure fruit taste.


Vad håller ni på med??? Varför envisas ni med att använda engelska på svenska produkter för den svenska (nordiska) marknaden?


Tittar man på produktbeskrivningen på förpackningen så finns det riklig text på svenska/norska/danska och finska, så jag förstår inte varför ni måste presentera juicen som en engelsk/amerikansk produkt? Om råvaran var från Florida kunde man kanske förstå lite bättre valet av språk. Men Sicilien ligger ju i Italien. Hade ni valt italienska i stället så hade produkten stuckit ut ordentligt.


Jag vill inte bli tilltalad på engelska när jag köper svenska produkter i Sverige!!!


Med vänlig hälsning

Jonas Borelius

Lidingö


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2013 11:43


... och börjar det inte bli lite tjatigt med engelska i reklamen?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2013 11:16

Många researrangörer, kryssningsrederier med flera, har infört ett nytt begrepp, som väl skall vara säljande, nämligen ”All inclusive”. Man kan undra hur mycket man betalar för detta och vad man får (utan att bli berusad). Men låt oss hoppa över detta.


Frågan är: varför ett engelskt uttryck i texter som i övrigt är på svenska och som vänder sig till svenskar? Vad är det för fel på ”allt ingår”? Låt oss i stället slå vakt om vårt svenska språk!


Björn I Ohlson,

Stockholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2013 15:41

(Öppet brev/Pressmeddelande)


TriArt Film

Rosenlundsgatan 36

118 53 Stockholm

Filmen "De rouille et d'os" borde heta ”Rost och ben” i Sverige

 

Den fransk-belgiska filmen "De rouille et d'os” har i Sverige fått den engelska titeln ”Rust and bone”.  I Tyskland däremot heter den "Der Geschmack von Rost und Knochen" (Smaken av rost och ben), i Italien "Un sapore di ruggine e ossa" (En smak av rost och ben), i Nederländerna behåller den det franska namnet liksom i Portugal, i Brasilien heter den "Ferrugem e Osso" (Rost och ben), på ryska "Ржавчина и кость" (Rost och ben) och på grekiska någonting helt annat än "rost och ben".


Ordagrant betyder titeln "(Av) rost och ben". Titeln syftar förmodligen på den smak som en boxare upplever efter ett hårt slag mot munnen.


Nu är frågan: Varför måste filmen ha en engelsk titel i Sverige?


1. Det är uppenbart att produktionsbolaget accepterar översättningar till andra inhemska språk än engelska.


2. Den enda skillnaden mellan ”Rost och ben” och ”Rust and bone” är att de mellersta vokalfonemen i innehållsorden skiljer sig åt. Varför är a-ljudet i ”rust” överlägset å-ljudet i ”rost” och o-ljudet i ”bone” e-ljudet i ”ben”? Båda orden går tillbaka till en samgermansk rot.


3. Tror verkligen TriArt att svenska biobesökare är så dumma och obildade att de hellre går och ser en film med en engelsk titel än en svensk? Läser inte svenska biobesökare recensioner eller lyssnar på dem som redan har sett filmen?


4. Varför försvarar inte TriArt svenska språkets ställning? Varför underblåser ni föreställningen att engelskan skulle vara överlägset alla andra språk?



Nätverket Språkförsvaret

 

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2013 14:13

Det är åtminstone intrycket man kan få när man läser annonsen för Berwaldhallens satsning:


LOVE BACH med undertiteln "Bachfestival 2 - 3 Februari".


Ättlingen verkar dessutom ha svensk anknytning. I boken "Våra namn" av Ivar Wallensteen läser jag att Love är en (svensk?) smeknamnsform av Ludvig, med hänvisning till Carl Jonas Love Almquist.


Välsignade internet! En slagning på Ludwig Bach ger vid handen att det faktiskt fanns en Johann Ludwig Bach, syssling till Johann Sebastian. Den senare hade den dåliga smaken att plagiera några av sin släktings kantater och det utan att ange ursprunget, vilket föranledde senare tids musikforskare att ta fel på kompositör.


Då är det nog denne Ludwig (Love) som Berwaldhallen tänker fira, för inte kan det väl vara så illa att man ger festivalen för en så urtysk tonsättare som J S Bach en engelsk rubrik ...?


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2013 13:43

Kantonsregeringen i franskspråkiga Neuenburg betraktar ordet ”sale” som ”ett utslag av dålig smak” och föreskriver att tillfälliga prisnedsättningar i affärer i kantonen ska anges med franskans ”soldes” i stället för det engelska ”sale”. I en skrivelse slog kantonsrådet fast: ”Även om det finns helt berättigade anglicismer, utgör detta ord en förolämpning mot det franska språket och förtjänar därför att försvinna.” Enligt Berner Zeitung uttryckte ständerrådet Didier Berberat förhoppningen att andra kantoner skulle följa Neuenburgs exempel.


Kampanjen mot ”sale” underlättas onekligen av att ”sale” betyder oren, smutsig på franska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2013 18:39

I Tyskland heter den "Der Geschmack von Rost und Knochen" (Smaken av rost och ben), i Italien "Un sapore di ruggine e ossa" (En smak av rost och ben), i Nederländarna behåller den det franska namnet liksom i Portugal, i Brasilien heter den "Ferrugem e Osso" (Rost och ben), på ryska "Ржавчина и кость" (Rost och ben) och på grekiska någonting helt annat än "rost och ben" (1).


Ordagrant betyder titeln "(Av) rost och ben". Vad titeln syftar på vet bara den som har sett filmen eller läst den bok som ligger till grund för filmatiseringen. Självklart får filmen inte heta "Rost och ben" i Sverige utan det är "Rust and bone" som gäller. Naturligtvis är detta den svenska filmdistributörens påhitt, eftersom det inte tycks finnas något förbud att översätta titeln.


Observatör

 

1) Nätdagboken vill inte acceptera grekiska bokstäver, men den grekiska titeln betyder i varje fall inte "rost och ben". Översättningsprogram och ordböcker på nätet ger tre varianter: 1) hus till hus; 2) kropp med kropp; och 3) skärmmytsling, handgemäng, strid eller virrvarr. Den som kan grekiska kan kanske ge en vink om vad den grekiska titeln egentligen betyder.

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8 9 10 11
12
13
14 15 16
17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se