I senaste Klarspråk intervjuas Nuria Bonel, enhetschef för den svenska tolkningsenheten vid Europeiska kommissionen, om situationen för svensk tolkning i EU. Sverige använder endast drygt hälften av sin tolkningsbudget, medan länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland använder hela sin budget och mer därtill.

På frågan vad Sveriges låga tolkanvändning beror på svarar Nuria Bonel att det säkerligen beror på att svenska delegater ibland tycker att man klarar sig lika bra med engelska.  Det har dock skett en ökning av den svenska tolkanvändningen alltsedan 2006, då Sverige beställde minst tolkning av EU:s medlemsländer.  Om efterfrågan på tolkar är alltför låg, får det konsekvenser för tolkutbildningen och rekryteringen av nya tolkar.

I juni 2013 läggs en masterutbildning i konferenstolkning ner vid Stockholms universitet. Men det är viktigt att Sverige fortsätter att utbilda högt kvalificerade tolkar även i framtiden, speciellt som allt fler verksamma svenska tolkar börjar närma sig pensionsåldern. En rutinerad och professionell tolk underlättar kommunikationen i ett mångspråkigt sammanhang.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)