Alla inlägg under december 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2012 11:20

Jag har läst och kommenterat historielärarnas upprop om uppsalastudenternas bristande kunskaper i svenska.


http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx#kommentera


Min kommentar lyder:


Tack för den artikeln!


Mitt största fritidsintresse är att arbeta aktivt för svenskan ställning i Sverige. Tyvärr sparkar man sig ofta trött även där man hade hoppats på att slippa det Därför blir jag så glad att se kritik komma från annat håll än språkkretsar. I bästa fall har er kritik större genomslagskraft. Jag vill hoppas det. (Slut kommentar)


Ju fler institutioner som säger samma sak desto större chans att man äntligen tar tag i de brister som finns i svenskundervisningen. Vi får ha ögonen öppna.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2012 22:23

Viktor Barth-Kron, som håller koll på vad som händer och diskuteras i Strockholm, skriver i "2012. Det pratade vi om" i DN-Stockholm idag :


"Anglofieringen av Stockholm fortsatte med oförminskad styrka under året. För att nämna något skrotade stadsfestivalen 'Ung08' riktnumret och blev 'We are Sthlm', och vi firar numera inte jul utan 'The Best Christmas in Scandinavia'.


Han uppmärksammar också Stadshusets flaggval:


"Utanför Stadshuset vajar Sankt Eriks-flaggan jämte 'Capital of Scandinavia'-baneret och EU:s stjärnor, medan svenska fanan fått gå någon annanstans."


Viktor Barth-Kron ställer en avslutande fråga:


"Planerar Sten Nordin (M) ett utbrytningsförsök à la Katalonien under 2013?"


Mycket skulle vara vunnet om Stadshuset tog intryck av den katalanska språkpolitiken, som innebär att det egna språket värnas energiskt. På sikt är detta mer effektivt än lånta fjädrar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2012 15:14

Den frågan ställer Expressen i en webbomröstning. Här är orden i nyordslistan:


Brony, conversesjukan, dna-mikrochip, drinkorexi, emoji, eurobävning, fysisk cd, grexit, hackathon, henifiera, hubot, klämspärr, kopimism, kramtjuv, köttrymden, livslogga, läshund, matbil, memil, mjuk betalvägg, mossgraffiti, märk-dna, nomofobi, ogooglebar, pekskärmsvantar, petabyte, queerpolska, robotdräkt, robotfälla, ryggplankning, räckviddsångest, splifiera, spårrånare, ståhjuling, Tintingate, tårtgate, utvigning, visukal, zlatanera, över- och underklassafari.


(Denna nätdagbok äre knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2012 13:55

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Nu publicerar vi nyordslistan 2012, med ord som kramtjuv och henifiera.


Kramtjuv, memil och drinkorexi är några av 2012 års nyord. Du kan se ett större urval av de nya ord som tillkommit eller etablerat sig i svenskan under det gångna året i Språkrådets årliga nyordslista.


Läs mer om nyordslistan i vårt pressmeddelande (pdf). Du kan även gå direkt till 2012 års nyordslista (pdf) eller nå den från våra nyordssidor.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2012 17:42

I senaste Klarspråk intervjuas Nuria Bonel, enhetschef för den svenska tolkningsenheten vid Europeiska kommissionen, om situationen för svensk tolkning i EU. Sverige använder endast drygt hälften av sin tolkningsbudget, medan länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland använder hela sin budget och mer därtill.


På frågan vad Sveriges låga tolkanvändning beror på svarar Nuria Bonel att det säkerligen beror på att svenska delegater ibland tycker att man klarar sig lika bra med engelska.  Det har dock skett en ökning av den svenska tolkanvändningen alltsedan 2006, då Sverige beställde minst tolkning av EU:s medlemsländer.  Om efterfrågan på tolkar är alltför låg, får det konsekvenser för tolkutbildningen och rekryteringen av nya tolkar.


I juni 2013 läggs en masterutbildning i konferenstolkning ner vid Stockholms universitet. Men det är viktigt att Sverige fortsätter att utbilda högt kvalificerade tolkar även i framtiden, speciellt som allt fler verksamma svenska tolkar börjar närma sig pensionsåldern. En rutinerad och professionell tolk underlättar kommunikationen i ett mångspråkigt sammanhang.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2012 22:01

”När får vi se en långvarig satsning på språk liknande den satsning som nu pågår i matematik?”, undrar Sture Packalén och föreslår att höja studentpengen till rimlig nivå (DN 18/12). Han har helt rätt. Problemet med främmande språk på svenska lärosäten är av ekonomisk art. Språkinstitutioner görs till tiggare hos andra, vinstgivande ämnen, så länge staten inte inser att språk är ett färdighetsämne som kräver färdighetsträning. Träning kostar. En kostnad som inte staten vill stå för, och många lärosäten inte heller.


I boken Språklöshet. Hur Sverige skrotar lönsamma utbildningar (Stockholm 2006) beskrev jag problemet och dess orsaker. Låt oss anta att en person i högskoleledningen kan en del om ekonomi, men mindre om verksamheten och ingenting om språk. Genom att avskaffa språken ser han eller hon chansen att spara miljoner. Och så sker, på många lärosäten i landet. Staten tvår sina händer i oskuld. Högskolan är ju autonom! Därmed ligger Svarte Petter hos högskolan. Den får ensam stå för beslutet att kasta ut språken. Att medlen inte räckte till för just språken har simsalabim förvandlats till universitetens och högskolors problem.


Men det är staten och Sverige som får stå för konsekvenserna. Forskare som Kjell Ljungbo och Ingela Bel Habib har visat att Sverige förlorar marknadsandelar och arbetsplatser på grund av stora handelsspråks negligering. Grundliga EU-utredningar bekräftar både förluster och missade chanser. ”Språket är nyckeln, det ger en viktig konkurrensfördel”, säger Volvos koncernchef och styrelseordförande för Tysk-Svenska Handelskammaren Olof Persson: ”Fler svenskar måste lära sig tyska” (SvD 8/10), Sveriges största handelspartners språk. Tyskland säljer nästan dubbelt så mycket till Sverige som vad Tyskland köper därifrån. En orsak är bristande språkkunskaper. Att 6000 tyskar lär sig svenska mot 600 svenskar som lär sig tyska på universitetsnivå håller möjligen när man ser på antalet invånare i båda länder. Jämförs respektive språks relevans för utbytet inom handel, kultur och utbildning är det inget annat än en skandal.


Det är inte första gången att näringslivet kritiserar den statliga språkpolitiken. Att kunskaperna i tyska inte räckte till ledde redan 1987 till grundandet av Stiftelsen Svensk-tyska Språkfonden. Varje år reser 80 stipendiater från svenska företag till München eller Rendsburg för att läsa tyska och tysk affärskultur under två veckor. Åter i Sverige vågar de nu tala tyska med sina kunder, har blivit säkrare i att förstå offerter, och ger inte upp vid första bästa språkförbistring. Flera som jag talar med berättar entusiastiskt att deras företags exportuppdrag till tyskspråkiga länder ökat i takt med användningen av tyskan.


Även efterfrågan av språkstipendierna ökar rejält. Men två veckors frånvaro för en anställd från verksamheten är främst för småföretag ett svårt beslut att fatta. Fel i den statliga språkpolitiken kan knappast rättas till i efterhand. Näringslivet kan inte göras ansvarig för det, Patrik Hadenius (DN 20/11).


Att utbildningsdepartementets ersättning till en språkstuderande är bara hälften så stor som den för en matematikstudent, som Sture Packalén skriver, visar det verkliga problemet: Främmande språk, med undantag av engelskan, har låg status i Sverige. När vi, lärare och forskare i språk, fick sparken från Södertörns högskola – något som vi fick veta genom DN – skrev högskolans informationsavdelning flera artiklar om småspråken spanska, tyska, franska, ryska och polska som snabbt skulle bort.


Begreppet småspråk för språk, som samtliga tillhör de femton mest talade i världen, är en svensk uppfinning. Högskoleverket under Sigbrit Frankes tid använde begreppet i egna publikationer. Småspråksutredningen såg till att ge legitimitet åt kalhygget, utan att bry sig om Högskoleverkets kvalitetsutredningar eller språkens arbetsmarknadsrelaterade och innovativa profil på respektive högskola. Mycket riktigt berömde Franke nedläggningen på Södertörn i broschyren Hur har det gått? Högskoleverkets kvalitetsutredningar (där tyskan på Södertörn hade fått en lysande utvärdering) med att påstå: ”Inom språkområdet finns glädjande nog exempel på initiativ som tagits till såväl samverkan som till koncentration. [...] Att tillsammans verka för Sveriges del i den internationella utvecklingen av högre utbildning och kvalitetssäkring är en utmaning.”


Att vissa av Sveriges beslutsfattare verkar ha svårt att förstå stora främmande språks värde för ekonomi, handel och inte minst kultur är en sak. Att man förväxlar internationalisering med anglifiering, vilket inte minst drabbar svenskan, är en annan. Båda är oacceptabla. Rentav skamlös är dock att den fortsatta nedläggningen av främmande språk på universitet och högskolor sker med arrogant fingervisning mot språk, för små för Sverige för att rejält bry sig. Att soppan serveras med uppblåst öststatsretorik gör inte saken bättre. 


Frank-Michael Kirsch,

professor i tyska och docent i skandinavistik. Fristående projektforskare. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2012 15:10

Jag skriver för att fästa uppmärksamhet vid något som först idag fångat mitt öra. Jag måste dock i ärlighetens namn tillstå att jag var tvungen att gå in på Sveriges Radios hemsida för att se efter vad jag tyckte mig ha hört. Företaget har en “tipstjänst” som tar emot tips från allmänheten – en utmärkt funktion i bevakningen av diverse samhällsföreteelser. Men varför heter den Radioleaks??? Är det Wikileaks som spökar? Går det inte att hitta på ett svenskt namn? Mitt uppslag är “Uppslaget”.


Bengt Lidal


PS Vad säger och  g ö r  SR:s språkvårdare? DS


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 december 2012 15:04

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


SVT sänder tre program om teckenspråk i jul: ett program om en döv kvinna som levt ensam i de dalsländska skogarna, ett om tillblivelsen av ”visukalen” Fame – och en inspelning av själva föreställningen. SVT sänder inom kort tre program om teckenspråk och teckenspråkiga.


Edit Johansson var en döv kvinna som levde ensam i de dalsländska skogarna och som dog 2010 vid 92 års ålder. Dokumentärfilmaren Rebecka Magnusson intresserade sig för detta levnadsöde och gjorde en film som sänds i dag den 20 december. Läs mer om programmet ”Kvinnan i skogen” hos SVT.


I maj tidigare i år visades föreställningen ”Fame – visukalen” på Örebro länsteater. Den var nyskapande på flera sätt: dels blandades musik och dans med teckenspråkig sång och dialog, dels var spelplatsen densamma under en månads tid, vilket är ovanligt i teckenspråkiga sammanhang. Föreställningen blev en publikframgång och den 26 december visar SVT en inspelning av föreställningen. Dagen efter, den 27 december, visar SVT en dokumentär om arbetet bakom produktionen.


Läs mer om programmen hos SVT och på Facebook.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12
13
14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se