Alla inlägg under november 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2012 14:10

I en blogg på Västerbottens-Kuriren skriver Marja Granqvist:


Fast som ni ser heter det Umeå Christmas Market, med motiveringen att Umeå är en internationell stad. Därför heter flygplatsen också Umeå Airport. 

 

Jag tycker det är pinsamt löjligt att man inte kan ha svenska namn. Och ologiskt. Det heter väl i så fall Umea Christmas Market, eftersom ‘å’ inte är en internationell bokstav.

 

Jag tror det här med Kulturhuvudstadsåret 2014 håller på och stiger arrangörer och medverkande (affärsmän) åt huvudet… det kommer nog att bli många tokigheter innan vi är där.”


Finns det städer som är internationella och sådana som enbart är nationella? Förbjudna städer för utlänningar?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2012 13:08

Hej,


Tänkte bara tipsa om att Umeås handlare kallar Umeås julmarknad för Umeå Christmas Market. Varför har jag och många andra med mig svårt att förstå. Man vänder sig till en huvudsakligen svensk publik, men hänvisar till internationalisering. Jag tror nog att de flesta icke-svenskspråkiga förstår vad som pågår eller har Umeå förhoppningar om att konkurrera ut de tyska julmarknaderna. Helt onödigt med engelskt namn i detta fall. Gissar att detta beror på kulturhuvudstadsåret.


Mvh,


Magnus Olsson,

Umeå


Redaktionens anmärkning: På webbplatsen finns ett kontaktformulär, om man vill ifrågasätta namnvalet. Det kan man också göra på FaceBook-sidan .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2012 10:46

Råkade av en tillfällighet på en ca veckogammal artikel i SvD, som ger en något udda infallsvinkel på uttolkningen av rubriken ovan.


http://www.svd.se/kultur/danska-spraket-svart-att-forsta-for-danska-barn_7643934.svd.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2012 14:16


MIT Technology Review berättade den 8 november att Microsoft nyligen demonstrerade ett röstöversättningsprogram i Kina. Programmet översatte talad engelska nästan ögonblickligen  till talad kinesiska. Programmet lyckades också bevara talarens unika tonfall, vilket naturligtvis kan bidra till att göra konversationen mer effektiv och personlig.


I ett tidigare blogginlägg diskuterade jag Nicholas Oestlers förutsägelse att maskinöversättningsprogrammen kommer att göra inte bara engelskan som lingua franca överflödigt, utan alla framtida lingua francan. Jag är överens om att maskinöversättning kommer att bli lika revolutionerande som den gutenbergska tryckerirevolutionen, men att haken består i att utveckla röstöversättningsprogram för vardagliga talsituationer. En läsare påpekade att det redan finns en sådan applikation, Jibbigo för Iphone. Dessutom finns det översättningsglasögon som prototyp.


Givetvis är Microsofts program också en prototyp. Det dröjer innan röstöversättningsprogrammen kommer ut på marknaden och slår igenom. Förutsättningen är att programmen blir användarvänliga och prisvärda.


Det är självfallet typiskt att Microsoft först satsar på röstöversättningsprogram mellan engelska och kinesiska, eftersom dessa språk för närvarande är världens två viktigaste språk i ekonomiskt och politiskt hänseende.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2012 14:11

Hej


I torsdags var jag i Gamla stan för att köpa en adventskalender. Jag var inne i fem butiker på Västerlånggatan och frågade. I fyra av dessa fem butiker talades endast engelska. När jag frågade efter dessa lucköppningskalendrar så pekade flera butiksägare glatt på årskalendrar prydda med kungen och Silvia på omslaget. När jag (på svenska) sa att det inte var detta jag önskade såg butiksägarna närmast förvirrade ut.


Uppenbarligen är adventskalendrar en lokal svensk sedvänja som inte finns i engelsktalande länder. I den sista butiken jag besökte bad butiksägaren mig att tala engelska, eftersom hon inte kunde ett ord svenska! Jag svarade henne (på svenska) att jag är svensk och jag befinner mig i en svensk stad, i en svensk butik och därför vill jag tala svenska,varpå jag lämnade butiken.


Nu undrar jag vilken policy Stockholms kommun har när det gäller att bevilja tillstånd att bedriva affärsverksamhet i kommunen. Uppenbarligen är kunskaper i svenska språket inte något krav vilket jag finner märkligt med tanke på den nya språklagen.


Med vänlig hälsning

Staffan Björklund

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 10 november 2012 18:36

Vi som har tillgång till DN Stockholm kan en gång i veckan njuta av Viktor Barth-Krons fyndiga och roliga ”Veckans ordlista” med nya ord.


Denna vecka definierades och motiverades orden sunkputsning, lättgnäll, enfaldsskräck, höghusroulette och sportpubsgigantism.


Att så galant bilda nya ord är kanske unikt för det svenska språket? Förmodligen omöjligt på engelska.


Hur som helst är ordlistan värd att uppmärksamma: http://www.dn.se/blogg/viktor/2012/11/08/stockholmsordlistan-vecka-45/


Jonas Borelius

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2012 18:42

Notera också att denna lovsång till modersmålet representeras av en enda mening:

Jeg føler mig lykkelig ved at være bunden til mit modersmål, bunden som måske kun få er det, bunden som Adam var til Eva, fordi der ingen anden kvinde var; bunden fordi det har været mig en umulighed at lære noget andet sprog og derved en umulighed at fristes til at lade stolt og fornemt om det medfødte, men også glad ved at være bunden til et modersmål, der er rigt i indre oprindelighed, når det udvider sjælen, og lyder vellystigt i øret med sin søde klang; et modersmål, der ikke stønner forfangent i den vanskelige tanke, og derfor er det måske nogen tror, at det ikke kan udtrykke den, fordi det gør vanskeligheden let ved at udtale den; et modersmål, der ikke puster og lyder anstrengt, når det står for det uudsigelige, men sysler dermed i spøg og i alvor indtil det er udsagt; et sprog, der ikke finder langt borte, hvad der ligger nær, eller søger dybt nede, hvad der er lige ved hånden, fordi det i lykkeligt forhold til genstanden går ud og ind som en alf og bringer den for dagen som et barn den lykkelige bemærkning, uden ret at vide af det; et sprog, der er hæftigt og bevæget, hver gang den rette elsker ved mandligt at hidse sprogets kvindelige lidenskab, selvbevidst og sejrrigt i tankestriden, hver gang den rette hersker ved at føre det an, smidigt som en bryder, hver gang den rette tænker ikke slipper det og ikke slipper tanken; et sprog, der om det end på et enkelt sted synes fattigt, dog ikke er det, men forsmået som en beskeden elskerinde, der jo har den højeste værd og fremfor alt ikke er forjasket; et sprog, der ikke uden udtryk for det store, det afgørende, det fremtrædende, har en yndig, en tækkelig, en livsalig forkærlighed for mellemtanken og bibegrebet og tillægsordet, og stemningens småsnakken, og overgangens nynnen, og bøjningens inderlighed og den dulgte velværens forborgne frodighed; et sprog, der forstår spøg nok så godt som alvor: et modersmål, der fængsler sine børn med en lænke, som "er let at bære – ja! men tung at bryde".

 

Från Stadier paa Livets Vej, 3. del 1845. Genoptr. DIH Kildebind s. 295.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2012 17:44

...ut ur den lilla byhålan Middle-of-nowhere mot solnedgången.


”Go west, ol' man! Get the hell outta this swing state!”


Vågmästar'n gjorde sitt inträde i historien för några hundra år sedan. Då som den befattningshavare som hanterade vägning av järn innan det handlades och transporterades vidare.


Därefter dök han upp under C.G Ekmans ”vågmästarregering” 1926-28. Ekman var statsminister i en minoritetsregering som förlitade sig på s.k hoppande minoriteter. Att kalla Ekman för vågmästare i den situationen var ganska välfunnet med tanke på bakgrunden till den ursprungliga befattningsbeskrivningen!


Nästa nedslag gjordes i samband med riksdagsvalet 2010. Inget av de etablerade blocken lyckades nå en majoritetsställning. För att nå en majoritet i en viss fråga krävdes i stället att sverigedemokraterna valde vilket block de skulle rösta med. Sverigedemokraterna utgjorde därmed ett slags ”tungan på vågen” i omröstningarna.


Men här inträdde ett slags ”fotangel kontra spanska ryttare”-fenomen. Någon utan kunskap om begreppet vågmästare började i sin okunnighet att använda det om sverigedemokraterna, och våra vanligaste massmedier började i vanlig ordning att traska patrullo.


Nu inträffade presidentvalet i USA år 2012! Vågmästar'n återigen på banan, i ytterligare en ny roll! I USA opererar man med begreppet ”swing state”. Det betyder att de förväntade röstetalen för republikaner och demokrater ligger så nära varandra att utfallet för staten ifråga kan slå åt vardera sidan med bara små förändringar.


I finlandssvenska medier har termen swing state setts användas med markering av att det är ett främmande uttryck. Helt godtagbart om man känner att det saknas en etablerad svensk fras.


Danmark sågs gå en annan, delvis fördanskad, väg: swingstater.


I Norge har man tänkt till och landat på vippestater. Inte dumt alls. Det beskriver på ett gott sätt situationens art.


Och i vårt lika avlånga som fördummade Svedala blev det naturligtvis vågmästarstater.


Och till nästa val igen

kommer han vår gamle vän

- ty det har han lovat!”


I en ny spännande roll, helt säkert.

 

-cj


Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se