Dagen före det amerikanska presidentvalet publicerade equities.com en artikel, Asian Languages Key to Presidential Victory, som fokuserade på de båda presidentkandidaternas språkval. Både Barack Obamas och Mitt Romneys webbsidor var enbart på engelska och spanska. Trots att andelen spanskspråkiga amerikaner uppgår till 16,7 procent och asiatiska amerikaner (s.k. AAPI:s) till 5,2 procent, så växer den senare kategorin betydligt snabbare. De asiatiska invandrarna talar åtminstone sju olika språk: koreanska, hindi, mandarin, vietnamesiska, kantonesiska, tagalog (Filippinerna) och hmong (Sydostasien).

En fjärdedel av de asiatiska amerikanarna talar enbart engelska i hemmet - tre fjärdedelar gör det alltså inte. Färre än en fjärdedel har blivit kontaktade av republikanerna eller demokraterna de senaste två åren. I artikeln uttalar sig Christian Arno, grundare av och ordförande för Lingo24, en internationell översättningsbyrå:

“Det är inte bara så att engelska minskar som internetspråk (1). Men dessutom är människor i allmänhet fem gånger mer benägna att skaffa sig information på sina egna språk än på engelska.”

Det är fortfarande många svenska myndigheter och företag, i synnerhet reklambyråer, som fortfarande inte har fattat att människor har lättast att ta till sig information på det egna modersmålet framför ett främmande språk som engelska. I stället används t.o.m engelska i stället för svenska i vissa sammanhang; om både svenska och engelska används, utesluts andra främmande språk, som är viktiga för såväl export- som turistnäring. När det gäller andelen första generationens invandrare i Sverige, som endast talar sina modersmål i hemmet, finns det ingen tillförlitlig statistik, men andelen är inte föraktlig. Detta har naturligtvis betydelse för myndighetsinformationen.

Per-Åke Lindblom

1) Se "Statistik om internetanvändningen i världen"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

10 november 2012 17:55

Vad bygger påståendet i rubriken på? Arno citerar ingen källa. Och vilken grupp avses med "människor i allmänhet"? Hur benägna folk är att skaffa sig information på det ena eller andra språket måste rimligtvis bero på en hel massa faktorer. Som det står hänger påståendet helt i luften.

 

Per-Åke Lindblom

12 november 2012 15:37

Jag har skrivit till Christian Arno och frågat. Det kan ju inte bara vara fråga om löst tyckande utan borde exempelvis gå tillbaka till en experimentell studie av något slag. Om jag får ett svar, lägger jag ut det här. Att man föredrar information på sitt eget språk tycker jag är självklart, men att människor i allmänhet skulle vara just fem gånger mer benägna att ta till sig information på det egna modersmålet än på engelska, är naturligtvis en annan femma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...