Direktlänk till inlägg 6 november 2012

Glokalisering

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2012 16:17

Glokalisering är inget nytt ord. Wikipedia skriver: Glokalisering (engelska glocalization) term först introducerad i slutet på 80-talet i en artikel i Harvard Business Review. I ekonomiska och sociologiska sammanhang betecknar kombinationen samvaron av globalisering och lokalkulturella yttringar i en produkt eller artefakt.


Ett exempel är det globaliserade McDonald's anpassning av sin meny till lokala förhållanden eller McDonald's byte av Ronald McDonald-figuren mot serietidningshjälten Asterix.


Olle Josephson skriver i dagens Svenska Dagbladet att språksociologer numera använder termen glokalisering. Det beskriver då att de motstridiga stavningstendenserna gällande importerade ord säkert kommer att bestå: ett slags kombination av globalisering och lokal anpassning.


Artikelns rubrik – Skriv fejs men undvik fejsrejp – var svår att förstå för mig, som aldrig hade hört talas om facerape. Facerape innebär att man skriver något roligt, påhittigt eller skämtsamt via en annans facebook. Företeelsen tycks vara vanlig. Men huvudtemat i artikeln är att vissa ord får svensk stavning och andra inte. Det är något vi får vänja oss vid.


Glokalisering var ordet.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Olof Skötkonung

6 november 2012 23:21

"Men huvudtemat i artikeln är att vissa ord får svensk stavning och andra inte. Det är något vi får vänja oss vid."

Citatet ovan låter lite väl uppgivet. Att vissa ord "får" svensk stavning eller inte, som att det är av gud givet och inte människor som ger stavningen. Dessa människor kan vara du eller jag, med en tanke ett syfte, som inte bara slentrianmässigt accepterar en (oftast) engelsk stavning/terminologi. Man kan bedriva personligt motstånd, man behöver inte säga "fejs", man kan säga ansikte, och istället för "facerape", kan man säga "ansiktskapning" eller "kontokapning", "någon har kapat mitt konto på FB (ansiktsboken)".

När någon säger en engelsk term, så ställer jag en motfråga med "vad menar du med det"? Spelar lite dum helt enkelt och kanske lägger till, som i exemplet ovan: "menar du att de har kapat ditt konto?" -"Ja..." -"Jaha, okej". Direkt markerar jag att onödiga engelska uttryck inte imponerar på mig eller underlättar kommunikationen på något sätt, och ofta börjar den andre undvika engelskan. Om de skulle säga, vilket inte hänt vad jag minns, "fattar du inte engelska", så skulle jag säga "jo, men jag fattar svenska bättre", är det med nonchalant tonfall så kan jag lägga till "vadå, kan du inte svenska?":-)

Tänker aldrig vänja mig vid det. Så fort man vänjer sig är man kokt. Som grodan i grytan som sakta upphettas.

Sedan kan man ju också vara radikal själv och försvenska stavningen, de flesta förstår nog ändå vad du menar. T.ex Yougurt eller hur det nu stavas brukar jag försvenska de få gånger jag har skrivit det till "jågurt". Man kan hitta på själv:-)

 
Ingen bild

NåN

8 november 2012 06:43

Olof Skötkonung, du är redan kokt. I din text använder du åtminstone femton låneord, som försvenskats.

Jag har inget emot låneord så länge de står för något nytt. Däremot ogillar jag främmande ord för något som vi redan har svenska ord för. Ofta är de ett tecken på slentrian hos talaren eller ännu värre, ett försök att framstå som märkvärdigare än man är.

Till exempel skriver och säger jag "mejla" (som i strikt översättning betyder "breva"). "Mejla" är nytt som företeelse och jag väljer den stavningen därför att jag är övertygad om att den kommmer att gälla i den framtida svenskan.

Orden global och lokal är inte särskilt gamla i svenskan i ett språkhistoriskt perspektiv. Uppfattar du dem som främmande eller svenska? Det intressanta är de två parallella trenderna i bland annat språkförändringen, där ordet glokalisering är en träffande beskrivning.

 
Ingen bild

Peve

8 november 2012 07:02

Får hålla med Olof Skötkonung. Bara ett par exempel ytterligare: tidningarna har under en längre tid försökt införa ordet "stalking", men jag är övertygad om att de flesta människor ännu inte har en aning om vad ordet betyder.Det blir inte lättare av att man använder engelskt uttal. Många gånger kan man använda ordet förfölja, som ju alla förstår. - Är det inte dags att försvenska ordet juice till jos?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 aug 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Stiko Per Larsson och Peter LeMarc - Vi som finns & de som försvann    Söndagens svenskspråkiga dikt   Fäderna   Ej finns deras namn på hävdens blad – de levde i ringhet och frid – men j...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 aug 12:39

(Brev till Sveriges Radio)    Hej,  vad är poängen med att ekot uttalar den amerikanska vapenlobbyorganisationen "Ennarej" istället för NRA? Det sänker bara begripligheten för oss som lyssnar. Att några få sedan länge etablerade förkortningar u...

Mats Alvesson skriver i en artikel i dagens Göteborgs-Posten, som egentligen handlar om kunskapsläget bland högskolestuderande, apropå språkförmågan:   ”En mängd lärare från flera olika universitet har vittnat om att många studenter i human...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 aug 17:16

… eller en smäll på käften! I mer än 60 år har jag med växlande behållning lyssnat på programmet Sommar. Namnet får anses vara inarbetat. Men vad hör jag i dagens program? Kl. 13 sänds "Sommar talk-show"! Vad är det för sakramentskade dumheter...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 aug 14:09

Hej Patrik!   Jag har under snart fem års tid arbetat i omedelbar närhet till ett av era stockholmskontor. Under denna tid har jag förundrats över att brevbärarna kommunicerar med varandra på engelska, och inte på svenska som ju vore det naturlig...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se