Alla inlägg under november 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2012 21:42

Som en reaktion på det öppna brevet till SVT ”Fattigdom kan också manifesteras på ett språkligt plan” av den 28/11 fick Språkförsvaret ett mejl från en sympatisör. Vi har utelämnat namnet, eftersom det är åsikterna som är intressanta att diskutera:


”Vänner!

 

Det är nog tyvärr så, att snart kommer den människa som inte talar engelska på gator och torg, i bussen, på tunnelbanan eller annorstädes att påtittas som lite underlig.

 

Ni gör ett berömvärt arbete, vänner, men ni gör nog dessvärre ett arbete i obarmhärtig motvind.

 

Vänta, skall ni få se, inom en inte alltför avlägsen framtid kommer texten på våra gravstenar att bära text på engelska, möjligen med en undertext på det gamla älskade svenska språket. Då är nämligen de människor borta som ser som sin plikt att hålla svensk kultur värd att hållas levande. Vad sedan engelskan beträffar, så blir det väl liksom varje språk av pidgintyp ett blandspråk som sätter sig.”

 

Det finns två förhållningssätt i fråga om språks överlevnad, som jag anser vara felaktiga: den optimistiska och den pessimistiska synen.


Den optimistiska synen innebär att man inte ser vad som händer och inte bryr sig om att försvara svenska språket. De senaste decennierna har engelskan sköljt över det svenska språket. De viktigaste domänförlusterna har skett inom den högre utbildningen, där andelen avhandlingar på engelska idag uppgår till c:a 90 procent och andelen kurser på master- och magisternivå till två tredjedelar ges på engelska. Engelska införs som första undervisningsspråk i allt fler grundskolor och gymnasier. Engelska används som koncernspråk i de flesta svenska storföretag. Användningen av engelska i reklamen ökar konstant, trots att vetenskapliga undersökningar visar att konsumenterna föredrar att tilltalas på sitt förstaspråk. En ettårig undersökning som Språkförsvaret gjorde 2006 visade att 80 procent av långfilmerna i svenska tv-kanaler var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och 6 procent kom från världens övriga 6000 språk. Sverige är fortfarande sämst i klassen tillsammans med Danmark och Finland vad gäller användningen av sitt eget huvudspråk inom EU.


Det senaste exemplet på en hotande domänförlust är förslaget i betänkandet ”Nationella patent på engelska?” att patentansökningar kan inges på engelska i Sverige och att endast patentkraven på engelska ska ha rättsverkan.


I samband med debatten om behovet av en språklag 2005 drev t.ex Leif Pagrotsky och Lars Melin linjen att svenskan var stark som urberget och att det var uttryck för paranoia att kräva en språklag för svenskans skull.


Den pessimistiska synen innebär att man ger slaget förlorat på förhand. Men det finns inget som talar för att svenskan skulle vara försvunnen om hundra år. Äldre läsare bör tänka efter: Vilket språk talar barnbarnen? Om det är svenska, kan du ge svenskan 70 – 90 år ytterligare. Ett språk kommer att dö först när det helt saknar användningsområden och föräldrarna inte längre förmedlar det till sina barn. När den sista mor- eller farföräldern dör, är språket också dött.


Svenska är faktiskt världens 85:e största språk med över nio miljoner talare. Det har en mycket lång skriftspråkstradition från 1200-talet och ännu längre om runskriften inkluderas. Svenskan är ett stort språk på internet (för tillfället det elfte vanligaste språket på Wikipedia). Jag känner inte till någon seriös språkhistoriker eller lingvist som förutspår svenskans död inom hundra år.


Man måste också se till de långsiktiga utvecklingstendenserna. Det främsta hotet mot svenskan är engelskan. De stormakter som Storbritannien och USA som har möjliggjort engelskans expansion befinner sig på retur och deras andelar av världens BNP minskar. Kina är redan världens största exportör och kommer också att passera USA i fråga om BNP.  Tidigare har 2025 angetts som troligt datum, men nu vill vissa prognosmakare förlägga tidpunkten till 2016. Strax efter Kina i utvecklingstakt kommer Indien och Brasilien. Därför går vi mot en multipolär värld. Naturligtvis kommer engelskan att överleva länge till som lingua franca och ett språk kan överleva som lingua franca, trots att de stater som bär upp språket minskar i betydelse eller upphör att existera. Men som Nicholas Ostler påpekar i ”Empires of the Word” är det faktum att engelskan i så stor utsträckning används som andraspråk samtidigt dess akilleshäl.


Redan minskar engelskans andel på internet, medan språk som kinesiska, spanska, arabiska och portugisiska och många andra ökar sin andel. Kinesiskan kommer förmodligen att passera engelskan som mest använda språk på internet. Detta beror dels på den snabba utbyggnaden av internet globalt och dels på att det numera i allt större utsträckning går att använda andra skriftsystem på internet än det latinska. Därtill kommer den snabba utvecklingen av språkteknologin, speciellt av maskinöversättning och röstöversättningsprogram, som kanske t.o.m minskar behovet av ett lingua franca överhuvudtaget.


Slutligen leder språks expansion på andras bekostnad till motstånd och att det uppstår motkrafter. Det går att förvandla ett religiöst språk som hebreiska till ett levande folkspråk; det går att återuppväcka språk som en gång dödförklarats som korniska och manx (även om det inte är belagt att de båda senare fungerar som modersmål, fungerar de idag som andraspråk). Överallt runtom i världen har det uppstått rörelser, som försöker förhindra att olika språk dör och i stället strävar efter att revitalisera dem. De som förutspår att si och så många språk kommer att vara döda om hundra år kalkylerar sällan med dessa motkrafter, eftersom de helt enkelt är omöjliga att förutse. Språkförsvaret är en del av denna motrörelse.


Vilket är då det rätta förhållningssättet? Det framgår av det svar, som vi formulerade på fråga 27 i ”Vanliga frågor” 2005: ”Tror ni att svenskan kommer att finnas kvar om 200 år? :


Det tror vi, men vi kan inte vara absolut säkra, eftersom det finns krafter i det svenska samhället som medvetet eller omedvetet verkar för engelskans expansion inom allt fler domäner på svenskans bekostnad. Det som fordras är en ökad språklig medvetenhet bland allmänheten och att det uppstår en gräsrotsrörelse, som förmår att ta kamp mot denna utveckling. Ett språk finns egentligen inte mer än det används i nuet, hur mycket som än tidigare skrivits eller spelats in.”


Det är alltså en kampfråga, ingenting är givet på förhand. Detta är en realistisk hållning. Debatten om behovet av en svensk språklag 2005 blev startskottet till en intensifierad diskussion om svenska språkets ställning och ledde till en ökad språklig medvetenhet. Den farligaste motståndaren är snarast omedvetenheten, som bygger på lika delar okunnighet, likgiltighet, ödestro och bristande språkligt självförtroende. Men varje gång vanliga medborgare tar ställning mot en fånig anglifiering som senast ”Umeå Christmas Market”, som 88 procent i en webbomröstning röstade emot, står det klart att de som medvetet eller omedvetet försöker begrava det svenska språket, inte kommer att få det lätt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2012 21:05

visserligen på Västerbottens-Kurirens webbsida i anslutning till denna nyhetsartikel om Kjell Albin Abrahamsons kritik av namnet. Ställningen i skrivande stund är att 88 procent (eller 2053 röster) förordar "Julmarknad", 7 procent (162 röster) förordar "Christmas Market" och 5 procent (111 röster) "Både och". Det totala antalet röstande är 2326.


Det är i och för sig fråga om en webbomröstning, vara representativitet aldrig kan garanteras, men omröstningsresultatet är förmodligen inte långt från sanningen vad gäller umeåbornas inställning.  Förhoppningsvis inser arrangörerna till nästa år att de går tvärs emot folkopinionen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2012 20:25

Nya rön från Jan Terje Faarlund, professor i lingvistik vid universitetet i Oslo:


http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/-Engelsk-er-et-skandinavisk-sprak-7055551.html


Det borde vara ett intressant diskussionsämne!


-cj


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2012 20:14

Jag skulle köpa skorpor härom dagen. Till slut hittade jag en påse från Pågen. Jag såg en bild med skorpor på påsen. Innehållet betecknades som Crisp Rolls. Utan bild hade jag inte vetat att det handlade om skorpor. Man kan fråga sig hur Pågens resonerar. Låter det tjusigare att använda engelskan?


Tomas Adler


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2012 18:28

(Öppet brev/Pressmeddelande)


Sveriges Television

Oxenstiernsgatan 34

115 27 Stockholm

Fattigdom kan också manifesteras på ett språkligt plan

 

I söndags började SVT sända programserien ”Why poverty?”, som ingår i ett  världsomspännande projekt. SVT kommer att sända åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Detta är naturligtvis ett behjärtansvärt ändamål och vi har ingenting att invända mot programidén. Det är inte det saken gäller. Vi förstår nämligen inte varför SVT har behållit den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med ”Varför fattigdom?”.


En förteckning över vilka nationella tv-kanaler som sänder programserien finns här: http://www.whypoverty.net/en/whentowatch/. Nästan alla icke-engelskspråkiga tv-kanaler, inklusive Sverige, översätter programtiteln i den övergripande presentationen, se bl.a - http://www.whypoverty.net/en/article/234/ - till det lokala huvudspråket. Det finns heller inget hinder att använda den översatta programtiteln i programtablån och alltså bibehålla den vid sändning. Om man går till NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå http://tv.nrk.no/guide/25-11-2012?side=1, framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" kl. 22.45 i söndags.


I sändningstillstånden för SR, SVT och UR sägs det att dessa skall ta ett ökat kulturansvar och särskilt värna om svensk kultur och musik samt det svenska språket. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.


Engelska är varken huvudspråk eller nationellt minoritetsspråk i Sverige. Frågan om programtitlar kan tyckas vara en petitess, men är i själva verket uttryck för de små stegens tyranni. Den objektiva konsekvensen är att vi skall vänja oss vid att engelska inte längre behöver översättas, eftersom engelska tydligen är något förmer än alla andra språk.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2012 19:44

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


Har du snickrat ihop eller sett årets löpsedel? Vet du vem årets stilist är? Eller vem som är landets vassaste språkgranskare? Missa inte chansen att nominera din favorit – som förutom äran kan belönas med 10 000 kronor!


Nästa Språkforum äger rum den 13 mars. Denna gång sätter vi alltså lite guldkant på språkfrossan genom att fira ett antal språkarbetare. Du kan på Språkforums hemsida bidra genom att nominera den eller de som du tycker gjort dig förtjänt av ett språkpris. Sista nomineringsdag är den 1 februari.


Vinnaren utses av en jury. Priserna för årets löpsedel, stilist och språkgranskare är ett samarbete mellan Språktidningen och tidningen Journalisten. Ytterligare priser kommer att presenteras längre fram.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2012 20:15

Mathias Hedetoft, som ofta hade stött på påståendet att engelskan är mer ordrikt än danskan, beslöt att själv undersöka saken. Undersökningen ledde till en ”speciale” i engelska vid Köpenhamns Universitet. Vad han kom fram till, redovisas i denna artikel videnskab.dk.


Andra texter som behandlar myten om den speciellt ordrika engelskan:


Språkrådet: Fakta om språk

Birgitta Lindgren: Hur många ord finns det i svenskan? - Språkvård nr 3/1989

Fråga 22 i Vanliga frågor - Språkförsvaret 22/7 2005

Mikael Parkvall i ”Limits of Language” (sid. 189 – 191) och “Lagom finns bara i Sverige” (sid. 133 – 143)

Per-Åke Lindblom: Hur räknar man egentligen antalet ord i ett språk? - Språkförsvarets nätdagbok 3/12 2008


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards