Alla inlägg under oktober 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2012 19:38

Guldfågeln är ett av de företag som ingår i branschorganisationen Svensk fågel. Man framhåller det svenska, men tycks tvivla på svensheten själva. Det föranledde ett mejl från mig till dem:


Följande text står att läsa på er webbsida:


Vi på Guldfågeln är måna om att vår kyckling håller en god kvalitet och lever upp till de kvalitetskrav som finns. Framförallt är vi stolta att försäkra våra konsumenter om att vår kyckling är garanterat svensk. Vilket betyder att de är kläckta, uppfödda, slaktade och förädlade i Sverige. Svenska uppfödare står för en god djurhållning, god miljö och god livsmedelshygien och kan garantera att den mat de producerar är säker.


Om ni nu är så stolta över det helsvenska, då är det skräp att ni inte kan sälja kycklingar på svenska till svensktalande konsumenter på den svenska marknaden. Chicken Drumsticks och barbecuekryddade istället för etablerade svenska ord som Kycklingklubbor och grillkryddade, ord svenska konsumenter förstår mycket väl.


Antingen byter ni namn på produkterna till svenska eller så raderar ni stolthetstexten  på webbsidan. Ni motsäger er själva annars. Är ni stolta över er svenskhet då ska ni också tala svenska med era svensktalande kunder.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)







Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2012 15:19

Inte ens Coca-Cola, världens ledande varumärke [1], använder engelska överallt i reklamen. På senare år har Coca-Cola börjat anpassa sin marknadsstrategi [2]till de olika lokala marknaderna. I Kina, snart världens största nationella marknad, har Coca-Cola t.o.m tvingats anpassa utformningen av sitt varumärke. Coca-Cola återges med fyra tecken [3], som vardera motsvarar en stavelse i Coca-Cola. Uttalet ligger nära Coca-Cola. Det exakta uttalet är jag inte riktigt klar över än. Dessa fyra tecken kan genom ett ”lyckligt” sammanträffande betyda ”smaklig läskedryck” eller ”smaklig och lycklig”.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


[1] Störst i värde, strax före IBM och Apple, enligt Dagens Nyheter idag
[3] Branding in Chinese, the Coca-Cola Story http://www.csymbol.com/chinese/chinese_branding.html

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 oktober 2012 14:01

Karlstad, landets befolkningsmässigt 19:e största stad, är stor till ytan med milsvida skogbevuxna och obebyggda områden. Ytan är så stor, att om man bebyggde den på samma sätt som själva tätorten, skulle hela Sveriges befolkning få rum. Då kan man fråga sig vad vitsen är med att bygga hus i en av stadens vikar. Just det gör man nämligen.


Man bygger totalt 12 lägenheter på 80 kvadrameter vardera i två tvåningshus, som flyter på pontoner. Månadshyran är 4 000 – 5 000 kronor högre än motsvarande nybyggda närbelägna lägenheter, som förvaltas av samma bostadsbolag – Karlstads Bostadsbolag, KBAB. Jag och många med mig må tycka att det är dumt att betala så mycket extra för det tvivelaktiga valet att bo på vatten. Men det är nog snart gjort att hitta 12 vuxna par som resonerar annorlunda. Det har sagts mig, rätt eller fel, att inga barnfamiljer får bo där.


Bygget är snart klart och marknadsföringen har börjat. Den sker på svenska med två engelska ord instuckna – Limited edition. De engelsmän jag känner skakar på huvudet åt ordvalet och min engelska är tillräcklig god för att jag ska göra detsamma. Begränsad upplaga eller begränsad utgåva är ett ordval som passar inom förlagsbranschen t ex men har ingenting med lägenheter att göra. Det har jag gjort KBAB uppmärksamma på i följande mejl.


Om ni nödvändigtvis måste marknadsföra er på engelska till svensktalande kunder, borde ni se till att göra det med en engelska som förstås av dem som har det språket som modersmål. Limited edition om lägenheter är språkligt tokigare än den gamla ordleken – Har ni inga fler gröt? Nej, vi har bara slut kvar! Måtte ni bli av med lägenheterna snabbt, så jag slipper se språkfjollet fortsättningsvis.”


Om du vill läsa mer kan du göra det på denna länk www.kbab.se


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)







Av Nätverket Språkförsvaret - 7 oktober 2012 13:02

En medlem i Språkförsvaret ringde nyligen till regeringskansliet och frågade hur det gick med införandet av svenskspråkiga e-postadresser. Han skriver:
 
"Redan i växeln visste de berätta att de nya, svenskspråkiga adresserna ska komma 22 oktober. I samband med detta sker också andra förändringar beträffande adresseringen. Den gamla adressen kommer att ligga kvar under ett års övergångstid. Framgången kanske är nära?"
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2012 12:05

När jag gjorde värnplikten 2003-2004 använde vi svenska anropssignaler (A=Adam, B=Bertil, C=Cesar...) när vi bedrev strid eller i övrigt skulle bokstavera någonting. Detta var under en tid då fokus för Försvarsmakten fortfarande var ett nationellt försvar men växlade mot en mer internationell verksamhet. En tydlig sak var att vår slutövning (Arméns slutövning (ASÖ)) hade tydlig prägel av internationella konflikter.


Efter värnplikten läste jag till officer och under den här tiden kom det påbud om att vi skulle NATO-anpassa oss i syfte att kunna samarbeta bättre med andra nationer vid internationella insatser. En tydlig sak som förändrades var att vi började använda NATO:s anropssignaler (A=Alpha, B=Bravo, C=Charlie...). När jag var iväg på en insats i Kosovo 2007-2008 hade jag således övat med dessa "internationella" anropssignaler ett tag och det var skönt att det satt i ryggmärgen för det gav verkligen ett proffsigt intryck.


Hursomhelst, i ljuset av språklagen tillsammans med att Försvarsmaktens fokus återigen växlar mot det nationella försvaret så är det på sin plats att vi återgår till att primärt använda svenska anropssignaler!


I flera av anmälningarna till JO som nätverket Språkförsvaret ligger bakom kan man läsa att JO avslår anmälan eftersom språklagen endast kan tillämpas på myndigheters kärnverksamhet. Vilket språk man använder när man bedriver strid tillhör kärnverksamheten för försvaret och därför borde det vara svenska anropssignaler som är det enda rätta enligt språklagen.


En annan sak som är gällande för fler myndigheter (säkerligen) är att man infört den engelska förkortningen HR för allt som rör personalfrågor. I Försvarsmakten heter det HRC eller HR-centrum. Varför denna iver att anamma den engelska termen HR? Jag tror att det handlar om engelskans effektiva förmåga att införa enkla förkortningar. Det är uppenbarligen något som efterfrågas och något som vi i det svenska språket borde bli bättre på.


Men återigen, i ljuset av språklagen, tillhör inte personalfrågorna kärnverksamheten för vilken myndighet som helst? Borde inte HR därför vara en term som skall avskaffas och ersättas med en svensk term? På wiki-sidan om "Human resources" (http://en.wikipedia.org/wiki/Human_resources) står det bland annat att "Human capital" ibland används som en synonym. Det senare översätts ibland till Humankapital. Kan man då tänka sig att "Human resources" kan översättas med Humana resurser? Eller är mänskliga resurser bättre? Det är ofta bättre om den engelska förkortningen kan behållas och således borde den bästa svenska översättningen vara Human resurser. Men kan det blir allmänt vedertaget?


Ett exempel på en liknande term i försvaret är MOUT. Tidigare har vi alltid sagt Strid i bebyggelse (SIB) i svenskan. Men nu, med anledning av den utbredda svengelskan skall vi säga MOUT. Detta står för Military Operations Urbain Terrain. Här är det inga konstigheter att använda Militära operationer i urban terräng (MOUT) och alltså ändå få till samma förkortning.


TJ

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 oktober 2012 20:30

Enligt Eurobarometerns statistik 2012 fördelar sig språkkunskaperna  (modersmål och inlärda språk) bland vuxna i Sverige enligt följande:


  • Svenska 96,72 %
  • Engelska 53,97
  • Tyska 18,66
  • Franska 6,85
  • Spanska 4,78
  • Danska  4,47
  • Finska 1,6
  • Italienska  1,22
  • Arabiska 1,15

Se komplett statistik här:  http://languageknowledge.eu/



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 oktober 2012 16:07

(Texten är hämtad från Norstedts webbplats)


Vad är det som utmärker svenskan i jämförelse med andra språk? Varför låter vi som svenske kocken i Mupparna i andras öron? Är svenska ett svårt språk att lära sig uttala? Vilka är de vanligaste uttalsfelen som svenskar gör när de ska tala engelska? Hur låter de svenska dialekterna?

Det är några av de frågetecken som rätas ut i den här rika och intressanta boken om svenskt talspråk. Här kan man läsa om svenskans språkljud och satsmelodi, vad som kännetecknar de svenska dialekterna, hur talad svenska har utvecklats under århundradena, om skillnaden mellan talat och skrivet språk, om brytning, accenter, tvåspråkighet och mycket annat.

Professor Olle Engstrand ger oss de stora sammanhangen. Men han ger oss även en mängd underhållande kuriosa. Hur var det med Karl den stores korta tungband? Finns det en koppling mellan engelska och Orsa-mål? Och varför gick det så illa för Lidvard Aslakson när han i all välmening önskade Arne Tolleifson ett Gott sint ju! (Gud vare med dig) en sen kväll i Telemarks fylke år 1489?


Boken finns också som e-bok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 oktober 2012 12:36

På baksidan av Linköpings universitets magasin LiU finns en helsidesannons:
 
Innovativt. Inspirerande. Internationellt. Upptäck East Sweden.
 
Life and business in perfect balance - det är vår vision. Vilken är din?
 
 
Nu kan jag förstå att de inte vill göra reklam på östgötska, men hade det inte gått med standardsvenska?
 
Anders

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards