SVT har nyligen visat ”Att tala i presens”, som handlar om pirahãfolket och deras språk. Programmet presenteras på SVT Nyheter:

”Ett av världens tusentals minoritetsspråk pratas av Pirahã-folket djupt inne i Amazonas regnskog i Brasilien. Det talas bara av ungefär 400 personer och hotas av utrotning, men är ett språk som i många avseenden skiljer sig från de flesta andra språk som finns i världen. ”

Enligt Daniel Everett som länge levt bland pirahãfolket, lärt sig språket och forskat kring det, saknar pirahã rekursion i själva språket, d.v.s kapacitet att inbädda satser i en hierarki. Pirahã saknar också konjunktioner som ”och” och ”eller”. Däremot uppträder rekursion på berättelsenivå, d.v.s händelser i en berättelse rangordnas i förhållande till varandra i tid och rum. Pirahã saknar också tal- och färgbenämningar. De skiljer dock mellan ”en, några och färre” och ”många, fler”. En pirahãkvinna kan inte räkna till tre, men kan namnen på sina tre barn och märker naturligtvis om något av dem skulle försvinna ut i djungeln 1). De fyra färgbenämningarna är egentligen fasta liknelser – ”röd” är ”som blod”. Om en pirahã ska beskriva en annan färg än röd, svart, vit och blå/grön, kommer liknelserna att variera med respektive individ.

Programmet visas i ytterligare 27 dagar på SVT Play.

Per-Åke Lindblom

1) Exemplet är hämtat från Daniel Everett, "Language The Cultural Tool”, Pantheon Books 2012, ISBN 978-0-307-37853-8.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det tog mig en bra stund att begripa Svenska Dagbladets senaste skräckexempel på svenglish! I en artikel på nätsidan redogjorde man för att män - tvärtemot alla tidigare rön - skulle vara bättre än kvinnor på "multitasking" resp att "multitaska".

Jag läste vidare och såg ljuset! Simultanförmåga var vad man avsåg, dvs förmågan att "hålla många bollar i luften samtidigt".

Nyss hemkommen efter en längre vistelse i ett annat europeiskt land med starka språkliga mindervärdeskomplex (fast där heter rotvälskan denglish) blir jag bara så ledsen över det fortgående förfallet av svenskan och det infantila kramandet av anglo-amerikanska pseudouttryck.

Hillo Nordström

PS Förslag på uttal av detta fantastiska nyord, någon?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag blir faktiskt upprörd... I dagens SvD har Dramaten en helsidesannons om kommande premiärer, däribland

I´M SAVING MY FLOWER 4 U GOATBOY

THE ROYAL DRAMATIC RUMBLE WRESTLING FIGHT NIGHT FOREVER! – FADREN VS FORDRINGSÄGARE

OTHER DESERT CITIES

Är det så nationalscenen slår vakt om svenskan?

Vänligen

Bengt L.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Premiär

Denna nätdagbok (blogg) är till för att medlemmar i nätverket Språkförsvaret snabbt ska kunna skriva inlägg om aktuella händelser. Besökare kan i sin tur kommentera dessa inlägg. Dessa kommentarer godkänns innan publicering – detta för att förhindra okynnespublicering.

Så löd det första inlägget i nätdagboken den 29  september 2006 klockan 22.13, det enda den månaden. Månaden därpå, dvs oktober, gjordes sju inlägg. Nu har vi nått dryga tvåtusen sammanlagt. Med en vecka kvar av innevarande oktober är vi uppe i fler än 30 inlägg. Aktiviteten ökar.

Två av de sju inläggen i oktober för sex år sedan handlade om instiftande av en svensk språklag. Knappa tre år senare klubbades den igenom i Sveriges Riksdag. Hur mycket vi ska tacka Språkförsvaret för det, vill jag låta vara osagt, men visst hjälpte våra ansträngningar till.

Ett annat inlägg beskrev hur byggföretaget SSM ett halvår tidigare hade presenterat ett höjdarprojekt: en skyskrapa på 67 våningar och 350 lägenheter vid Telefonplan i Stockholm. Det skulle heta Tell Us Tower, vilket på svenska betyder Berätta Oss Torn – rent nonsens. Planerna var att huset skulle stå klart för tre år sedan, men än har man, så vitt jag vet, inte satt spaden i marken. Varför har jag ingen aning om. Om någon känner till varför, vore det trevligt att få besked.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)  

I det senaste nyhetsbrevet, Nytt om nynorsk, berättas att 11890 personer har betalat medlemsavgiften till Noregs mållag för 2012. En fråga infinner sig naturligt:

”Kan vi ha ein sjanse til å nå over 12 000 medlemer i år? I så fall blir dette eit historisk år. Så mange medlemer har ikkje Noregs Mållag hatt sidan 1992.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är ett kollage hämtat från regeringskansliets webbplats)

I dag byter Regeringskansliet e-postadress. Samtliga medarbetare i Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna får den gemensamma e-postadressen n.n@regeringskansliet.se. De gamla adresserna fortsätter att fungera under tolv månader från bytet.

Om du vill använda ditt eget e-postprogram är e-postadressen följande:

fornamn.efternamn@regeringskansliet.se

Om du vill kontakta registrator på ett departement är e-postadressen uppbyggd enligt följande:

departementsnamnet.registrator@regeringskansliet.s
e

• Statsrådsberedningen statsradsberedningen.registrator
• Arbetsmarknadsdepartementet arbetsmarknadsdepartementet.registrator
• Finansdepartementet finansdepartementet.registrator
• Försvarsdepartementet forsvarsdepartementet.registrator
• Justitiedepartementet justitiedepartementet.registrator
• Kulturdepartementet kulturdepartementet.registrator
• Landsbygdsdepartementet landsbygdsdepartementet.registrator
• Miljödepartementet miljodepartementet.registrator
• Näringsdepartementet naringsdepartementet.registrator
• Socialdepartementet socialdepartementet.registrator
• Utbildningsdepartementet utbildningsdepartementet.registrator
• Utrikesdepartementet utrikesdepartementet.registrator
• Förvaltningsavdelningen forvaltningsavdelningen.registrator

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om man igår sökte på Google efter ”engelska i reklamen”, d.v.s en avgränsad sökning med citationstecken, resulterade det i 1510 träffar. De första tio träffarna var alla relaterade till Språkförsvaret. Webbanalytiker brukar hävda att det bara är de fem första träffarna på Google som räknas, vilket innebär att chansen är 100 procent att surfarna tittar på dem. När det gäller träff sex till 20 är chansen 50 procent att någon tittar på dem. Därefter är chansen nästan lika med noll att någon granskar träff nummer 21 och därutöver.

När samma sökning gjordes utan avgränsning, gav den 1,88 miljoner träffar. Nio av de tio första träffarna var relaterade till Språkförsvaret.

Träffresultaten är både bra och dåliga – ur Språkförsvarets synvinkel. Det positiva är naturligtvis att en internetanvändare, som söker på frasen engelska i reklamen, inte kan undgå att upptäcka Språkförsvarets närvaro på nätet. Det negativa är att det är så få andra som publicerar texter på nätet om engelska i reklamen.

Språkförsvaret förbereder för närvarande sin andra antologi – denna gång om just engelska i reklamen. Boken beräknas lämna tryckeriet någon gång januari-februari 2013. Titeln på boken är ännu inte bestämd. Eftersom Språkförsvaret är en internetbaserad lobbyorganisation, som någon har sagt, har det naturligtvis en viss betydelse vilken titel vi väljer.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Die Welt i sektionen ”Lieblingswörter der Redaktion“ är Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübert
ragungsgesetz   (förkortat RflEttÜAÜG)  tyskans längsta ord med 63 bokstäver. Det introducerades 1999 av den dåvarande jordbruksministern Till Backhaus.

Vilket är svenskans längsta ord?

P.S Det tycks heller  inte gå att skriva in ordet på enda rad i denna nätdagbok...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)