Direktlänk till inlägg 31 oktober 2012

Kan alla lära sig engelska lika bra?

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2012 20:11

Språkföretaget EF har nyligen publicerat en rapport, EF English Profiency Index. EF English Proficiency index baseras på det nätbaserade gratistest som alla deltagare gör innan de påbörjar en kurs i engelska hos EF. Testet består av cirka 100 frågor som bland annat mäter kunskaper i grammatik, ordförråd och läs- och hörförståelse. Gratistestet mäter alltså språkkunskaperna i engelska hos andraspråkstalare.


I denna sammanställning från 2012 blev tio-i-topplistan på ländernivå följande:


  1. Sverige
  2. Danmark
  3. Nederländerna
  4. Finland
  5. Norge
  6. Belgien
  7. Österrike
  8. Ungern
  9. Tyskland
  10. Polen

Det finns ingen anledning att dra några förhastade slutsatser av denna rangordning. Man kan nämligen börja med att jämföra med EF Profiency Index 2011. Där var rangordningen följande:


  1. Norge
  2. Nederländerna
  3. Danmark
  4. Sverige
  5. Finland
  6. Österrike
  7. Belgien
  8. Tyskland
  9. Malaysia
  10. Polen

Är det rimligt att anta att språkkunskaperna i dessa länder har gått upp och ner på detta sätt på ett års tid? Det är snarast den tillfälliga sammansättningen av provdeltagarna varje år, som avgör resultatet. Det finns inget som säger att kunskaperna i engelska generellt sett skulle ha försämrats i Norge, medan de skulle ha förbättrats i Sverige under denna tid. I sammanställningen från 2011 ligger Ungern på en tjugonde plats, men i den senaste ligger Ungern alltså på åttonde plats. Vilken dramatisk förändring!


I rapporten framhålls att det är anmärkningsvärt att de elva första länderna 2012 är europeiska. Men detta förhållande är inte poängen; poängen är snarare att det talas andra germanska språk i åtta av de tio främsta länderna. Det gäller Finland, som dels har en svenskspråkig minoritet och dels är svenska är ett obligatoriskt undervisningsämne fr.o.m högstadiet. Drygt 40 procent av befolkningen säger sig förstå svenska väl. Det gäller Belgien, där majoriteten talar flamländska. Om Island och Luxemburg hade tagits med i denna sammanställning, skulle de med stor sannolikhet slagit sig in bland de tio främsta. Mer förvånande är därför Schweiz placering som femtonde land, trots att majoriteten talar tyska. 2011 kom dock Schweiz på elfte plats. Schweiz placering kan bero på flera faktorer; antingen har språkintresserade schweizare redan lärt sig engelska eller så tycker de att de redan kan tillräckligt många av landets fyra språk. Den som redan talar ett germanskt språk har lättare att lära sig engelska än den som har ett modersmål, som avlägset besläktat med engelska eller inte alls.


Mest förvånande är Ungerns och Polens position. Fram till 1990 var ryska första främmande språk i skolsystemet. De som besökt något av dessa länder vet också hur dåliga kunskaperna i engelska är bland de äldre generationerna. I en Eurobarometerundersökning från 2006, om jag inte missminner mig, behärskade också ungrarna minst antal främmande språk av alla EU:s medlemstater. Men det hindrar naturligtvis inte unga och ambitiösa ungrare och polacker att uppnå goda resultat på EF:s språktest efter 2011.


Jag kan heller inte låta bli att förvånas varje gång jag läser EF:s kommentarer. Hur kan man undgå att märka att i åtta av de tio främsta länderna talas germanska språk? EF påskinar att kunskaperna i engelska i de länder, som inte hamnar bland de tio eller tjugo främsta, beror på brister i dessa länders engelskundervisning. EF skriver t.ex i sammanfattningen att ”trots att asiatiska länder har några av de mest effektiva skolsystemen i världen, förmår de inte undervisa sina barn så att de uppnår en hög nivå på engelskan.” EF konstaterar också att länder i Asien, där engelska är officiellt språk, endast är snäppet bättre. EF tycks inte inse att elevernas modersmål kan interferera i samband med inlärningen av engelska.


Den som verkligen vill behärska engelska som en infödd engelsk modermålstalare måste antingen ha åtminstone en engelskspråkig förälder, vistas långa tider i en helt engelskspråkig miljö eller leva tillsammans med en modersmålstalare. Sedan finns det i och för sig undantag som bekräftar regeln, men då krävs det s.k språköra. Men även utvägen att emigrera till ett engelsktalande land vill EF täppa till:


”Emigration till ett engelsktalande land är ingen garanti vad gäller att kunna lära sig flytande engelska. Den allmänna utbildningsnivån och färdigheter i engelska före emigrationen, liksom tillgång till utbildning efter ankomsten, tycks vara de faktorer som är mest befrämjande.”


För några år sedan berättade australienska tidningar om att en del sydkoreanska familjer skickade sina unga telningar till Australien för att gå i grundskola och därigenom lära sig perfekt engelska. Om detta, att skiljas från sina föräldrar under långa perioder, också befrämjade de koreanska barnens psykiska välbefinnande, kan säkert diskuteras.


Varför har inte EF tänkt på att studenternas modersmål har betydelse för inlärningen av engelska och att de som redan talar ett germanskt språk har en avgjord fördel? Det är knappast av okunnighet; det skulle i så fall ta priset. Det har snarare med EF:s affärsidé att göra, nämligen att engelska är ett absolut nödvändigt språk och att inlärningen med fördel sker i EF:s regi. EF anser uppenbarligen att företaget skjuter sig självt i foten, om det låter framskymta att alla inte kan lära sig engelska lika bra, oavsett hur mycket de än försöker.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 jan 08:00

(Denna text är hämtad från Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter och har föranlett ovanligt många kommentarer i samma grupp.)   Jag tänkte om möjligt pigga upp debatten något med ett inlägg om det som jag, och kanske ni, anser vara de värst...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 jan 21:48

I en artikel, ”Så undviker du felet som språkpoliserna älskar att rätta”, inklusive ett videoklipp, i Metro, lär Lena Lind Palicki från Språkrådet ut hur man ska skilja mellan var och vart. Metro tycks ha startat en serie om vanliga spr...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se