Direktlänk till inlägg 5 oktober 2012

Varför kan inte svenska användas vid anropssignaler?

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2012 12:05

När jag gjorde värnplikten 2003-2004 använde vi svenska anropssignaler (A=Adam, B=Bertil, C=Cesar...) när vi bedrev strid eller i övrigt skulle bokstavera någonting. Detta var under en tid då fokus för Försvarsmakten fortfarande var ett nationellt försvar men växlade mot en mer internationell verksamhet. En tydlig sak var att vår slutövning (Arméns slutövning (ASÖ)) hade tydlig prägel av internationella konflikter.


Efter värnplikten läste jag till officer och under den här tiden kom det påbud om att vi skulle NATO-anpassa oss i syfte att kunna samarbeta bättre med andra nationer vid internationella insatser. En tydlig sak som förändrades var att vi började använda NATO:s anropssignaler (A=Alpha, B=Bravo, C=Charlie...). När jag var iväg på en insats i Kosovo 2007-2008 hade jag således övat med dessa "internationella" anropssignaler ett tag och det var skönt att det satt i ryggmärgen för det gav verkligen ett proffsigt intryck.


Hursomhelst, i ljuset av språklagen tillsammans med att Försvarsmaktens fokus återigen växlar mot det nationella försvaret så är det på sin plats att vi återgår till att primärt använda svenska anropssignaler!


I flera av anmälningarna till JO som nätverket Språkförsvaret ligger bakom kan man läsa att JO avslår anmälan eftersom språklagen endast kan tillämpas på myndigheters kärnverksamhet. Vilket språk man använder när man bedriver strid tillhör kärnverksamheten för försvaret och därför borde det vara svenska anropssignaler som är det enda rätta enligt språklagen.


En annan sak som är gällande för fler myndigheter (säkerligen) är att man infört den engelska förkortningen HR för allt som rör personalfrågor. I Försvarsmakten heter det HRC eller HR-centrum. Varför denna iver att anamma den engelska termen HR? Jag tror att det handlar om engelskans effektiva förmåga att införa enkla förkortningar. Det är uppenbarligen något som efterfrågas och något som vi i det svenska språket borde bli bättre på.


Men återigen, i ljuset av språklagen, tillhör inte personalfrågorna kärnverksamheten för vilken myndighet som helst? Borde inte HR därför vara en term som skall avskaffas och ersättas med en svensk term? På wiki-sidan om "Human resources" (http://en.wikipedia.org/wiki/Human_resources) står det bland annat att "Human capital" ibland används som en synonym. Det senare översätts ibland till Humankapital. Kan man då tänka sig att "Human resources" kan översättas med Humana resurser? Eller är mänskliga resurser bättre? Det är ofta bättre om den engelska förkortningen kan behållas och således borde den bästa svenska översättningen vara Human resurser. Men kan det blir allmänt vedertaget?


Ett exempel på en liknande term i försvaret är MOUT. Tidigare har vi alltid sagt Strid i bebyggelse (SIB) i svenskan. Men nu, med anledning av den utbredda svengelskan skall vi säga MOUT. Detta står för Military Operations Urbain Terrain. Här är det inga konstigheter att använda Militära operationer i urban terräng (MOUT) och alltså ändå få till samma förkortning.


TJ

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johanson

6 oktober 2012 14:58

Varför är alltid internationellt liktydigt med engelskt?
Men det är inte så enkelt att avgöra vad som verkligen är internationellt.
På den här länken försöker man i Wikipedia förklara bokstaveringen på esperanto - och det visar sig även där att man inte heller är alldeles överens om hur man på ett tydligt sätt bokstaverar
http://eo.wikipedia.org/wiki/Literumalfabeto
Vi väntar alla på en ny genialisk, logisk och enkel väg att förhindra fatala hörfel vid t.ex ordergivning, vägbeskrivning och liknande överföringar.

 
Ingen bild

inga johanson

7 oktober 2012 14:09

Om man vill gå vidare och studera dessa alfabetiserings bokstäver hittar man
http://en.wikipedia.org/wiki/Spelling_alphabet
Då hittar man att Royal Air Force under 1942-1943 använde ordet
'nuts' för bokstaven N

 
Ingen bild

TJ

8 oktober 2012 12:46

Här finns motsvarande svenska artikel för bokstaveringsalfabet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bokstaveringsalfabet

 
Ingen bild

Mats

26 juni 2013 12:57

det finns flera varianter och språk att hålla reda på inom "internationella" saker.
Postväsendet använder franska t.ex
Om man pratar försvaret så hade vi när jag gjorde min värnplikt på ubåt vissa tyska förkortningar blandat med annat smått o gott.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 aug 08:00

När jag den 16 augusti 2019 gick nerför Peter Myndes backe vid Slussen på Södermalm fick jag se dessa tre engelska meningar skrivna med versaler mittemot Stockholms stadsmuseum:   ”FRANTZ IS BACK” ”THE TAILOR MAKES A COMEBACK&...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 18 aug 08:00

Man tror inte det, men galenskaperna tar inget slut. Nu gick en mor till domstol för att på juridisk väg få in sin dotter i en berömd gosskör i Berlin.   Berlins förvaltningsdomstol kom idag med sitt beslut: Rätten till konstens frihet går före a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 17 aug 08:00

Angående insändaren "Märkligt att skriva "battlet" av signaturen EL på Minidebatt (Språkbruk) i Helsingborgs Dagblad: På Min Mening den 24 juli anser signaturen EL att det är mycket märkligt av HD att skriva "battlet" i två artiklar om Kulla- och B...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 16 aug 15:30

(Texten är saxad från artikeln ”Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster” i Skolvärlden den 15/8.)   "Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 16 aug 08:00


   Gant, som numera ägs av amerikaner men som har huvudkontor i Sverige, missar den bestämda artikeln "the" i "in end of August". Det låter lika dumt som "i slut av augusti"...   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se