(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

I förra veckan invigdes konstverket Nobody puts Baby in a corner vid Karlstads universitet. Jag har valt att kalla det skylt. Och har man sett, fler och tyngre instanser har samma synsätt. Här kommer några urklipp ur gårdagens artikel (som inte finns i nätupplagan) i Nya Wermlands.Tidningen

Inte nog med att konstverket är omstritt. Det kan till och med vara frågan om ett svartbygge!

Även om det ligger i betraktarens ögon att avgöra vad som är konst, krävs det enligt plan- och bygglagen en exakt definition för att kunna avgöra om konstverket/skylten är bygglovspliktigt eller inte. Något bygglov finns inte. Är det ett konstverk spelar det ingen roll. Men om det är en skylt måste universitetet har bygglov.

Visar det sig vara en skylt har universitetet två vägar att välja mellan: Att ta ner konstverket, det vill säga skylten, eller söka bygglov i efterhand och betala förhöjd bygglovsavgift.

Nog ser jag fram emot besked om vad texten ska anses som.

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

I DN Söndag kan du nu ta del av språkfrågor som Språkrådet besvarat.

Från och med söndag 26 augusti publicerar Dagens Nyheter språkfrågor som besvarats av Språkrådet. Tidigare har DN:s egna språkvårdare stått för svaren. Frågorna i DN är ett urval ur avdelningen Frågor och svar i Språktidningen, som Språkrådet har samarbetat med sedan starten.

De besvarade frågorna finns också i DN på nätet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För dryga tjugo år sedan var jag en av pådrivarna till att fyrtio villor och hyreshus i grannskapet bildade en kabelteveförening. Äntligen skulle jag kunna följa Frankrike runt på cykel från start till mål. Första sommaren drog jag för persiennerna och såg allt som gick att se i tre veckor. Efter några likartade somrar upptäckte jag att scenariot var ungefär detsamma varje år, varför jag till sist tröttnade.

Förutom Eurosport, som sände just detta, fick vi ytterligare elva kanaler, de flesta kommersiella. Visst uppskattade vi det breddade utbudet först, men med tiden blev det tjatigt inte bara med mediokra eller rent dåliga program utan än mer med all tevereklamen, för att inte tala om den låga språknivån.

Men på förvåren upplöstes föreningen och var och en kunde via det så kallade stadsnätet själv välja kanaler efter eget skön. Frugan och jag valde minsta tänkbara, basutbudet med SVT1, SVT2, Kunskapskanalen, SVT24, TV4 och TV6. Reklaminslagen på de fyra förstnämnda är försumbart och de två sistnämnda tittar vi nästan aldrig på.

Det känns så befriande att slippa all denna ofta gapiga tevereklamen. Språknivån har faktiskt höjts. Allra gladast är jag att slippa Tele2:s svarta får Frank med sin urfåniga engelska.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

I dagens Aftonbladet intervjuas Robert Pettersson, sångare i Takida, som i Stiftelsen för första gången sjunger på svenska sedan skolavslutningen. Han säger:

- Det är lite naket. Jag trodde det skulle vara en stor kontrast och mycket jobbigare, men det föll sig naturligt.

Förmodligen är det mer utlämnande att sjunga på svenska i stället för på engelska. Han kan väl inte ha sjungit på något annat språk, eller?

AB-läsare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Finnkampen är mer underhållande än andra friidrottstävlingar av de skälen att den är en lagtävling och att även inte fullt så goda resultat kan vara värdefulla i poängjakten. De båda länderna Sverige/Ruotsi och Finland/Suomi har svenska och finska som största officiella språk. Varför sker då startkommandot På era platser på engelska On your marks.

Är det något som kan och bör åtgärdas?

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

För c:a tre veckor sedan hade svenska YLE (Finlands svenska radio/TV) på sina nyhetssidor en nyhet (om det nu kan kallas för nyhet) om hur dålig svensk service svenska IKEA hade i Finland. Inga nätsidor på svenska. Texterna i varuhusen var skrivna så att den finska texten var minst dubbelt så stor som den svenska trots att varuhuset ifråga ligger på ett område där det sedan "begynnelsen" talats svenska och där finskan först på 1900-talet tagit över och blivit majoritetsspråk. (Esbo, väster om Helsingfors, hade fram till 1950-talet en svensk majoritet).

De svenskspråkiga (= finlandssvenskarna) reagerade oerhört kraftigt till detta då man åtminstone från ursprungligen svenska företag skulle ha förväntat sig att få svensk service men att dessa svenska företag nu sällat sig i samma grupp som många helfinska företag som vill förtiga bort svenskans roll i Finland och ersätta den med engelska och ryska. Det finns faktiskt de finska företag som har sina sidor på finska, engelska och ryska men ingenting
på svenska.

Som reaktion på det oerhört stora gensvar som nyheten om IKEA:s nätsidor och övriga service fick, grundades Facebook-gruppen "Finlandssvenska konsumenter" som på knappa två veckor samlat 185 "gillare". Detta låter inte så märkvärdigt men i finlandssvenska förhållanden är det ganska mycket och mängden växer dagligen.

Hoppas att ni i "moderlandet" uppmärksammar vårt dilemma och på något sätt (på nätet) kan stödja vår verksamhet och göra fler uppmärksamma på vår situation. Mer info om syften och mål finns på Facebook-sidan.

Mvh,
Peter Ragnvaldsson
Finlandssvenska konsumenter

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)