Alla inlägg under september 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 september 2012 18:32

I ett inlägg i denna nätdagbok den 7 september berättades att regeringskansliet ännu inte infört e-postadresser på svenska, trots JO-beslut och trots att regeringskansliet flera gånger har meddelat att dessa är på väg:


"Först när arbetet med budgetpropositionen är klart kommer det att finnas tid för departementen att klara av skiftet till svenska e-postadresser, meddelar nu Regeringskansliets informationsenhet i senaste numret av Riksdag och departement. Hur snabbt det kommer att prioriteras efter budgetproppen, och hur lång tid en övergång till nya adresser tar, återstår att se."


Det kanske behövs fler påminnelser, så att inte regeringskansliets IT-avdelning förlorar fokus?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 22 september 2012 19:17

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


Nu finns tusentals nya termer och definitioner att studera i Rikstermbanken, totalt nära 90 000 termer.

Rikstermbanken har växt en hel del på sistone. Flera nya organisationer har bidragit med material, som Posten, Riksrevisionen och SIS, och materialet från gamla källor som Svensk författningssamling och Statens offentliga utredningar har växt.

Nu går det dessutom att kommentera alla termposter, om man vill bidra till att förbättra posterna ytterligare. Läs mer hos Terminologicentrum TNC.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 september 2012 15:24

(Rubriken på detta pressmeddelande har satts av oss)

 

En studie av Europas ledande språkteknologiska experter varnar för att flertalet europeiska språk förmodligen inte kommer att överleva i den digitala tidsåldern

 

De flesta europeiska språk står inför digital utrotning, visar en ny studie från Europas ledande experter inom språkteknologi. Genom att uppskatta nivån av språkteknologiskt stöd för 30 av de cirka 80 europeiska språken, drar experterna slutsatsen att det digitala stödet för 21 av de 30 undersökta språken är ”obefintligt” eller som bäst ”svagt”. Studien genomfördes av META-NET, ett europeiskt spetsforskningsnätverk som består av 60 forskningscentra i 34 länder.


I studien, som utförts av fler än 200 experter och dokumenteras i 30 volymer av META-NETs vitboksserie (tillgänglig både online och i tryckt form), bedöms det språkteknologiska stödet för varje språk inom fyra olika områden: automatisk översättning, talad interaktion, textanalys samt tillgången till språkresurser. Totalt 21 av de 30 språken (70 %) placerades av experterna i den sämsta kategorin, där ”stödet är svagt eller obefintligt” för åtminstone ett område. Flera språk, till exempel isländska, lettiska, litauiska och maltesiska, får detta betyg för alla fyra områden. I den andra änden av skalan fanns inget språk som ansågs ha ”utmärkt stöd”, och bara engelska som bedömts ha ”bra stöd”, följt av språk som franska, holländska, italienska, spanska och tyska med ”måttligt stöd”. Språk som baskiska, bulgariska, grekiska, katalanska, polska och ungerska har "fragmentariskt stöd", vilket placerar också dem i gruppen av högriskspråk 1).


”Resultaten av vår studie är högst oroväckande. Flertalet av de europeiska språken lider av en stor brist på resurser och vissa är nästan helt försummade. I det avseendet är många av våra språk är ännu inte framtidssäkrade.”, säger professor Hans Uszkoreit, samordnare för META-NET, vetenskaplig ledare på DFKI (tyska forskningscentret för artificiell intelligens) och medredaktör för studien. Studiens andra medredaktör, Dr Georg Rehm (DFKI), tillägger: ”Det finns dramatiska skillnader mellan det språkteknologiska stödet för olika europeiska språk och teknikområden. Klyftan mellan ’stora’ och ’små’ språk ökar fortfarande. Vi måste se till att utrusta alla mindre språk och språk med få resurser med den nödvändiga basteknologin, annars är dessa språk dömda till digital utplåning.”


Inom det språkteknologiska området utvecklas programvara som kan hantera talat eller skrivet mänskligt språk. Välkända exempel på språkteknologisk programvara inkluderar stavnings- och grammatikkontroll, interaktiva personliga assistenter i smarttelefoner (som Siri i iPhone), dialogsystem som fungerar över telefon, automatiska översättningssystem, sökmotorer för webben och talsyntes som används i bilars navigationssystem. Idag förlitar sig de språkteknologiska systemen främst på statistiska metoder som kräver enorma mängder data i form av text eller tal. Speciellt för språk med relativt få talare är det svårt att få ihop tillräckligt mycket data. Dessutom har statistiska språkteknologiska system inneboende begränsningar i kvalitet, vilket exempelvis kan ses i de ofta roliga felöversättningar som produceras av online-system för maskinöversättning.


Europa har lyckats ta bort nästan alla gränser mellan sina länder. En gräns kvarstår dock, och den verkar vara ogenomtränglig: Språkbarriärer utgör en osynlig gräns som hindrar det fria flödet av kunskap och information. Den motverkar också det långsiktiga målet att etablera en gemensam digital marknad, eftersom den hindrar det fria flödet av varor, produkter och tjänster. Även om språkteknologi har potential att ta bort språkliga hinder genom moderna system för maskinöversättning, så visar resultatet av META-NETs studie tydligt att många av de europeiska språken ännu inte är redo. Det finns stora luckor i tekniken vilka beror på att större delen av forskningen och utvecklingsarbetet fokuserar på engelska, på bristande engagemang och ekonomiska resurser, och även på avsaknad av en tydlig vision för forskning och teknik.


För att skapa och sprida den teknik som behövs för de flesta europeiska språk krävs en samordnad, storskalig satsning i Europa. Det finns starka skäl för att ta sig an denna enorma utmaning i en gemensam kraftansträngning mellan den Europeiska unionen, dess medlemsstater och associerade länder samt industrin. Några av dessa skäl är: hög per capita-kostnad för mindre språkgemenskaper, behovet av tekniköverföring mellan olika språk, bristande interoperatiblitet mellan resurser, verktyg och tjänster, samt det faktum att språkliga gränser ofta inte sammanfaller med politiska gränser. Europa måste vidta åtgärder för att förbereda sina språk för den digitala tidsåldern. De är en värdefull del av vårt kulturarv och som sådan förtjänar de att framtidssäkras. Den 26:e september har av Europarådet utsetts till den europeiska språkdagen, en dag då vi begrundar vikten av att bevara och utveckla vår kontinents rika språkliga och kulturella arv. META-NETs arbete sätter fingret på de utmaningar och möjligheter som vårt språkliga arv står inför i informationstidsåldern.


Språkteknologi: Bakgrund

Språkteknologi hjälper oss redan i vardagliga sysslor, som att skriva e-post eller köpa biljetter. Vi får hjälp av språkteknologi vid sökning efter och översättning av webbsidor, vid ordbehandling för stavnings- och grammatikkontroll, när vi styr underhållningssystemet i bilen eller vår mobiltelefon med röstkommandon, när vi får rekommendationer i en online-bokhandel, eller när vi följer instruktioner upplästa av en mobil navigerings-app. Inom en snar framtid kommer vi att kunna tala med datorprogram såväl som med maskiner och apparater, inklusive de efterlängtade servicerobotar som snart kommer att göra sitt inträde i våra hem och på våra arbetsplatser. Var vi än är, kommer vi helt enkelt att be om den information och hjälp vi behöver. När vi blir av med kommunikationshinder mellan människor och teknik kommer hela vår värld att förändras.


Språkteknologin är idag allmänt erkänd som ett av de viktigaste tillväxtområdena inom informationstekniken. Stora internationella företag som Google, Microsoft, IBM och Nuance har investerat stort inom detta område. I Europa har hundratals små och medelstora företag specialiserat sig på olika språkteknologiska applikationer och tjänster. Språkteknologi tillåter människor att samarbeta, utbilda sig, göra affärer och dela kunskap över språkgränserna och oberoende av deras datakunskaper.


Meta-NETs vitboksserie

META-NETs vitboksserie ”Språken i det europeiska informationssamhället” rapporterar om tillståndet för 30 europeiska språk med avseende på språkteknologi och förklarar vilka de mest överhängande riskerna och de största möjligheterna är. Serien omfattar alla officiella EU-språk och flera andra av de europeiska språken. Även om det tidigare funnits flera värdefulla och omfattande vetenskapliga studier om olika aspekter av språk och teknik, så har det hittills inte funnits någon lättillgänglig sammanställning som presenterar de viktigaste resultaten och utmaningarna för varje språk när det gäller ett teknikstött flerspråkigt Europa. Meta-NETs vitboksserie fyller denna lucka. META-NET kan nu visa varför flertalet språk står inför allvarliga problem och peka på de mest ödesdigra bristerna. Totalt har mer än 200 författare och bidragsgivare hjälpt till att utarbeta vitboksserien.


Vitböckerna finns för följande europeiska språk: baskiska, bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, galiciska, grekiska, iriska, isländska, italienska, katalanska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, norska (bokmål och nynorska), polska, portugisiska, rumänska, serbiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tyska, tjeckiska och ungerska. Varje språks vitbok är skriven på det språk som den rapporterar om och innehåller även en komplett engelsk översättning.


Om META-NET och META

META-NET är ett spetsforskningsnätverk bestående av 60 forskningscentra från 34 länder, vars mål är att bygga den tekniska basen för ett flerspråkigt europeiskt informationssamhälle. META-NET samfinansieras av EU-kommissionen genom totalt fyra projekt.


META-NET har tagit initiativet till META, Multilingual Europe Technology Alliance. Mer än 600 organisationer från 55 länder, inklusive forskningscentra, universitet, små och medelstora företag liksom ett antal storföretag har redan gått med i denna öppna teknikallians.


Bakgrundsinformation:

http://www.meta-net.eu
http://www.meta-net.eu/whitepapers
http://www.meta-net.eu/whitepapers/all-quotes-and-testimonials
http://www.meta-net.eu/whitepapers/press-release(inklusive ca. 30 översättningar avdetta pressmeddelande)


-----------
Martha D. Brandt
Språkbanken - Centre for Language Technology
Department of Swedish
University of Gothenburg
Box 200
SE-405 30 Gothenburg
Sweden

Visiting address:
Lennart Torstenssonsgatan 8, Rum L306

http://spraakbanken.gu.se/eng/personal/martha


1) Vår anmärkning: Även svenskan hamnar i gruppen med "fragmentariskt stöd".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 september 2012 13:19

Observatör hänvisar i sitt senaste inlägg till en frekvensordlista över de ettusentre vanligaste orden i svenskan. Den listan har jag just gått igenom för att se om några nya eller främmande ord finns med i den. Som nya ord valde jag sådana som kommit in i svenskan efter år 1900. Dessa tre fann jag med notis när de först dokumenterats i skrift.


Bil 1902, odds 1904 och tv eller teve 1950.


När det gäller främmande ord så är de alla fem från engelskan. Jag listar dem i den ordning de förekommer.


The, USA, of, new och and.


Av de övriga 995 orden har de flesta sina rötter i fornsvenskan, de flesta därutöver i en fallande skala från femton-, sexton-, sjutton- och artonhundratalet.


Jag vill tolka dessa siffror som att svenskan är stabil, men att fem engelska/amerikanska ord ändå visar på varifrån det utländska inflytandet är störst. Vill du studera hela listan är länken


http://ruotsinkielenblogini.blogspot.se/2009/11/suotsin-tuhat-tavallisinta-sanaa.html


Lite kul för mig personligen är att mina båda förnamn och min födelsemånad finns med på listan.


Bengt Gunnar, december.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 september 2012 12:48

Ett exempel på en inte helt ovanlig afton på vanliga svenska tv-kanaler (exemplet är från fredag kväll den 14/9):


SVT1: American drama

SVT2: American drama

TV3: American action

TV4: American action comedy

TV4 Sport: American tv series

TV4 Fakta: American documentary

Kanal 5: American drama

TV6: American tv series

Sjuan: British tv series

TV8: British tv series

Kanal 9: American thriller

TV10: British documentary


Många tv-kanaler gör att vi får ett brett kulturutbud sägs det. Man kan undra om ett "brett kulturutbud" betyder att det är OLIKA amerikanska filmer i tv-kanalerna?


Hur påverkas vi av att år ut och år in matas med anglosaxiska tv-program? Hur påverkas vårt språk? Hur påverkas vår kultur? Varför får nästan aldrig våra europeiska grannar i Europa komma till tals i de svenska tv-kanalerna? Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har tillsammans runt en kvarts miljard människor. Är det verkligen så att dessa länder inte producerar något som är värt att visa i de svenska tv-kanalerna?


Jonas Borelius

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 19 september 2012 18:22

I dagens Sydsvenskan skriver Per Svensson apropå "hen":


"Men 'hen' är ett ord med en helt annan dignitet än 'lådvin' eller 'messa'. Det hör hemma i språkets själva kärnhus. Det har med språkets grundläggande semantiska och syntaktiska strukturer att göra.


Därför tror jag inte på de debattörer som hävdar att bruket av 'hen' bara ska förstås som en praktisk lösning på ett tekniskt problem, ett smidigt sätt att undvika den lite klumpiga konstruktionen 'han eller hon'.


'Hen'-förespråkarna vill inte bara förändra språket utan också världen. Detta utifrån det filosofiska antagandet att världen i viss mening är en språkkonstruktion. Jag är inte främmande för den tanken, tvärtom. Verkligheten inte bara speglas i språket, det är också i hög grad i och genom språket verkligheten skapas – ges form, innehåll och mening. Det är ett tungt vägande skäl till skepsis inför ideologiskt motiverade språkreformer. Man behöver inte gå till totalitära system för att hitta exempel på hur språket medvetet utnyttjats som makt- och manipulationsinstrument, det räcker med att fundera över vad de senaste decenniernas managementlingo har betytt för hur vi förhåller oss till våra arbeten och till varandra."


I en frekvensordlista på de tusen vanligaste orden i svenskan kommer de personliga pronomina i tredje person singularis, varav två är könsneutrala, mycket högt upp, alltså i kärnhuset. "Det" hamnar på fjärde plats, "den" på trettonde plats, "han" på nittonde plats och "hon" på trettioandra plats.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 september 2012 20:08

SAOB, Svenska Akademiens ordbok (Obs! Inte ordlista) utkom med ett första häfte år 1898. Sedan dess har man forskat djupt om varenda svenskt ord, och har nu kommit till ordet upphäva. Man har alla ord därefter i alfabetet att forska vidare om innan man kommer till det sista övärld. År 2017 räknar man med att vara klara. Det finns mycket intressant att läsa i ordboken varför jag lägger in en länk här.


http://g3.spraakdata.gu.se/saob/


Det ord jag vill skriva om nu är man, ett ord med många betydelser, men i det här sammanhanget vill jag fästa uppmärksamhet på ordet som substantiv och pronomen. Under substantiv är den första förklaringen av ordet


man människa, person


Under pronomen är den första förklaringen


man personsubjekt med generell eller obestämd innebörd eller med syftning på en eler flera bestämda personer vilkas identitet är okänd eller lämnas därhän.


Lägg märke till att de viktigaste betydelserna av man är könsneutrala. Detta har gått många beslutsfattare förbi, vilket är ett viktigt skäl till att bland annat talesman ersätts av talesperson eller taleskvinna. Om samma personer/kvinnor hårdrar synsättet uppstår vad vi uppfattar som märkliga ord.


Allemansrätt – allmän – allmänhet – bemanningsföretag – gemene man – man ur huse – mannaminne – ser man på – överman.


Dessa ord skulle således kunna komma att heta


Allapersonsrätt – allkvinnlig – allpersonligheten – bekvinningsföretag – gemena person – kvinna ur huse – personaminne – ser kvinna på – överperson.


Så är det alltså. Huvudbetydelserna av man är könsneutral.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 18 september 2012 14:43

Svenska Akademien skrev den 10 juni ett remissvar till betänkandet ”Nationella patent på engelska?” (SOU 2012:19) - läs hela yttrandet på Språkförsvarets webbplats, antingen i Officiella skrivelser eller Svensk språkpolitik. Svenska Akademien påminner i remissvaret om språklagen 2009, som slog fast att svenskan är huvudspråk i Sverige och officiellt språk i internationella sammanhang (4 § och 13 §). Det underströks i lagen att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §) och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 §).


Patentspråksutredningen har emellertid tagit fasta på 3 §: ”Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.” I själva verket var denna paragraf skräddarsydd på förhand för en ändring av patentspråksregimen i Sverige.


Svenska Akademien skriver i remissvaret med anledning av denna paragraf:


Detta är en nödvändig precisering inför lagens ikraftträdande, men det innebär inte, att det är fritt fram för nya avvikelser. En lag kan ju inte vara skriven så, att den öppnar för sin egen destruering genom tillkommande bestämmelser i tillkommande förordningar. På denna avgörande punkt har utredaren i sin iver att främja engelskan tagit miste.

 

Omständigheter som enligt utredaren väger tyngre än språklagen är den drabbande kostnaden för att översätta de 10 till 20 sidor som kommer i fråga, det ospecificerade förmodandet att svenskar har en särskild god insikt i engelska och den ovissa tron att förslaget endast har marginell betydelse för språkutvecklingen. Dessa vagheter står sig slätt mot lagens ord.”


Kontentan av utredningen är att det ska bli möjligt att inge nationella patentansökningar på engelska. Patentkraven, den viktigaste delen i en sådan patentansökan, ska visserligen översättas till svenska, men den svenska översättningen ska inte ha någon rättsverkan, d.v.s sakna juridisk giltighet. I och för sig berör patentspråksfrågan inte gemene man in på skinnet, men förslaget har vittgående principiella konsekvenser.


Språkförsvaret antog ett remissvar den 30/8. Det och andra yttranden ligger i sektionerna Officiella skrivelser eller Svensk språkpolitik på webbplatsen.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards