Direktlänk till inlägg 15 september 2012

Pronomen

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2012 21:41

Jag har vant mig vid att konsultera Wikipedia, som oftast är överaskande vederhäftig med tanke på att artiklarna i den produceras av fria skribenter, sådan som du och jag. Men just i dessa dagar har min tilltro fått sig en rejäl törn. Jag har googlat på pronomen, personliga pronomen respektive könsneutrala pronomen. De två första förefaller så vederhäftiga som man kan begära.


Den sistnämnda är mer än lovligt vinklad. Svenskan har två könsbestämda pronomen han och hon samt två könsneutrala den och det. Man och en används också ibland, men dem lämnar jag utanför resonemanget här, då de är av en mer speciell karaktär. Att artikeln har författats av hen-ivrare är uppenbart. Man låtsas som om den endast existerar i de böjda formerna denna och denne. Det berör man inte alls.


Att han, hon, det och den har sina rötter i fornsvenskan nämner man inte ett ord om, men gör ett nummer av att hen har varit på tapeten sedan tre år tillbaka.  Att han, hon och det även fungerat som personliga pronomen sedan fornsvenskan och den sedan 1700-talet borde väga tyngre, vill man bortse ifrån.


Jag gick in och korrigerade två av styckena i artikeln, och undrade hur länge de skulle få stå kvar orörda. Ytterligare ett antal stycken hade behövt korrigeras, men jag ville konsultera en kollega innan jag gjorde det. De korrigerade styckena visade sig få gälla över natten. Varför inte längre? Jo, i botten ligger att frågan om hen än så länge är politisk.


Det kan ändras i en framtid, då studenter idag gärna använder ordet för att respektera den som identifierar sig som hörande varken till det ena eller andra könet. Så här kan det låta. Kommer Lukas, Maria och Mattias? Ja han, hon och hen kommer. Men jag är inte lika säker på att de kallar registratorn, författaren eller skribenten för annat än den, om de inte känner till könet. Eller tidningsbudet, stadsrådet eller affärsbiträdet för det om de inte känner till könet.


Det var så nyligen som sent 1800-tal som alla utrumord (den-ord) som vi fortfarande har kvar i svenskan, då var antingen maskulinum eller femininum, dvs han eller hon. Det kan förklara en viss tröghet med att språkligen anamma den eller det som personligt pronomen för individer, som vi vet är könsmogna.


Vi kan gladeligen tala om skoleleven, hingsten, märren, tjuren och kon som den. När det gäller skoleleven för att den inte är vuxen än och för djuren för att vi inte har kontakt med  dem så som lantbefolkningen hade förr. Då skulle man aldrig drömma om att kalla hingsten och tjuren för annar att än han, och märren och kon för annat än hon. På samma sätt förhåller det sig med busfröet och fåret. Det är det inga problem med.


Men när det gäller vuxna och vad vi vet könsmogna individer finns hos många en mental spärr att kalla dem den eller det, när man talar om t ex lokföraren och språkröret. Släpp den spärren! Den finns ingen anledning till att låta den utgöra ett hinder.


Vad hen-ivrarna anbelangar skulle det vara hederligare om de först presenterar de fyra etablerade personliga pronomen han, hon, den, det och de inte fullt så etablerade man och en innan de börjar resonera om det endast delvis etablerade hen.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johanson

16 september 2012 15:37

Jag förstår inte varför man inte kan låna ordet "hän" från finskan och stava det med "ä". Jag tycker det ät fegt att stava det "hen" och sedan ha en tramsig diskussion om vi kan använda det eller inte.
På esperanto har man på senare tid konstruerat ordet ŝli, som är en mix av ŝi = hon - li = han
En sådan mix kunde på engelska bli she, men där funkar det ju inte då man redan har she = hon.
På tyska går det ju heller inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 25 sept 08:00


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 24 sept 08:00

Det danske sprog er rigt på udtryk, der betegner forskellige former for ”nedbør”. Det kan ”regne”, det kan ”dryppe”, ”støvregne” “smuske” og “smuskregne”, det kan ”øsreg...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 sept 08:00

EF Education, egentligen ett svenskt företag, organiserar språkresor och språkstudier utomlands, framför allt i engelska, och företaget finns på många ställen i världen. Företaget låter också blivande kursdeltagare genomgå tester i engelska. Den sena...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 22 sept 08:00

”Nabosprog er med i Fælles Mål for alle klassetrin, men der undervises ikke meget i norsk og svensk, siger Thomas Abildsten i sit bachelorprojekt. Det er ærgerligt, for der gode argumenter for nabosprogsundervisning, mener han.”   Läs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 sept 12:00

Bästa Språkförsvaret, besölkte den nya japanska klädbutiken i Kungsträdgården, UNIQLO. Flott, fint, trendigt, häftigt. Klädjätten har installerats i Sverigehuset ritat av Sven Markelius. Kul! Men finns det någon text överhuvudtaget på svenska? T.o...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se