Direktlänk till inlägg 15 september 2012

Pronomen

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2012 21:41

Jag har vant mig vid att konsultera Wikipedia, som oftast är överaskande vederhäftig med tanke på att artiklarna i den produceras av fria skribenter, sådan som du och jag. Men just i dessa dagar har min tilltro fått sig en rejäl törn. Jag har googlat på pronomen, personliga pronomen respektive könsneutrala pronomen. De två första förefaller så vederhäftiga som man kan begära.


Den sistnämnda är mer än lovligt vinklad. Svenskan har två könsbestämda pronomen han och hon samt två könsneutrala den och det. Man och en används också ibland, men dem lämnar jag utanför resonemanget här, då de är av en mer speciell karaktär. Att artikeln har författats av hen-ivrare är uppenbart. Man låtsas som om den endast existerar i de böjda formerna denna och denne. Det berör man inte alls.


Att han, hon, det och den har sina rötter i fornsvenskan nämner man inte ett ord om, men gör ett nummer av att hen har varit på tapeten sedan tre år tillbaka.  Att han, hon och det även fungerat som personliga pronomen sedan fornsvenskan och den sedan 1700-talet borde väga tyngre, vill man bortse ifrån.


Jag gick in och korrigerade två av styckena i artikeln, och undrade hur länge de skulle få stå kvar orörda. Ytterligare ett antal stycken hade behövt korrigeras, men jag ville konsultera en kollega innan jag gjorde det. De korrigerade styckena visade sig få gälla över natten. Varför inte längre? Jo, i botten ligger att frågan om hen än så länge är politisk.


Det kan ändras i en framtid, då studenter idag gärna använder ordet för att respektera den som identifierar sig som hörande varken till det ena eller andra könet. Så här kan det låta. Kommer Lukas, Maria och Mattias? Ja han, hon och hen kommer. Men jag är inte lika säker på att de kallar registratorn, författaren eller skribenten för annat än den, om de inte känner till könet. Eller tidningsbudet, stadsrådet eller affärsbiträdet för det om de inte känner till könet.


Det var så nyligen som sent 1800-tal som alla utrumord (den-ord) som vi fortfarande har kvar i svenskan, då var antingen maskulinum eller femininum, dvs han eller hon. Det kan förklara en viss tröghet med att språkligen anamma den eller det som personligt pronomen för individer, som vi vet är könsmogna.


Vi kan gladeligen tala om skoleleven, hingsten, märren, tjuren och kon som den. När det gäller skoleleven för att den inte är vuxen än och för djuren för att vi inte har kontakt med  dem så som lantbefolkningen hade förr. Då skulle man aldrig drömma om att kalla hingsten och tjuren för annar att än han, och märren och kon för annat än hon. På samma sätt förhåller det sig med busfröet och fåret. Det är det inga problem med.


Men när det gäller vuxna och vad vi vet könsmogna individer finns hos många en mental spärr att kalla dem den eller det, när man talar om t ex lokföraren och språkröret. Släpp den spärren! Den finns ingen anledning till att låta den utgöra ett hinder.


Vad hen-ivrarna anbelangar skulle det vara hederligare om de först presenterar de fyra etablerade personliga pronomen han, hon, den, det och de inte fullt så etablerade man och en innan de börjar resonera om det endast delvis etablerade hen.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johanson

16 september 2012 15:37

Jag förstår inte varför man inte kan låna ordet "hän" från finskan och stava det med "ä". Jag tycker det ät fegt att stava det "hen" och sedan ha en tramsig diskussion om vi kan använda det eller inte.
På esperanto har man på senare tid konstruerat ordet ŝli, som är en mix av ŝi = hon - li = han
En sådan mix kunde på engelska bli she, men där funkar det ju inte då man redan har she = hon.
På tyska går det ju heller inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)   Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober.    Jag håller helt och hållet med Kristian ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande) Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste. I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:   ”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)   Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Dä...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se