Alla inlägg under september 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2012 15:42

Expressen genomför i anslutning till nyhetsartikeln, "MP:s nya program är fyllt med 'hen'", en webbomröstning om "hen". När detta skrives, är ställningen 4 procent för "hen" och 96 procent emot. 3471 personer hade röstat.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2012 14:43

(Texten är hämtad från förlaget Prodictas webbplats)


Om du någon gång tyckt att det är problematiskt när du måste kommunicera med danskar och norrmän på jobbet eller privat, så är det här boken för dig. Den ger användbara tips och råd oavsett om du som svensk jobbar i Danmark eller Norge, eller bara är nyfiken på danska och norska. Här får du veta det viktigaste när det gäller våra skandinaviska grannspråk och lära dig ord att se upp med.


Snacka skandinaviska pekar också ut några kulturella skillnader som är bra att känna till. Du kan till exempel sluta att undra varför dina norska vänner skruvar på sig när du använder ordet pula, och varför din danska kollega inte hänger på när du vill gå och fika?


Boken är skriven av Birgitta Lindgren och Anitha Havaas, båda med lång erfarenhet av skandinavisk kommunikation. Birgitta har arbetat med nordiskt språksamarbete i snart 40 år och Anitha, som flyttade från Norge till Sverige som ung, vet hur det känns att möta ett grannspråk i vardagen.


Läs ett provkapitel

Beställ Snacka skandinaviska direkt från oss.

Pris 363 kronor (342 exklusive moms).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2012 13:56

Denna text är inte en regelrätt artikel utan mer att likna vid ett antal anteckningar eller ett slags råmanuskript)

 

(kapitelmarkeringar och sidangivelser gäller betänkandet ”Nationella patent på engelska?”)


Bakgrund

 

Utredaren föreslår att det ska bli möjligt att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och endast patentkraven översatta till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan.


I Danmark anses frågan om ändringar i patentspråkregimen och inrättande av en patendomstol innebära att Danmark frånhänder sig suveränitet, vilket gör det till en grundlagsfråga. För att tillstyrka grundlagsändringen krävs femsjättedelars majoritet i folketinget. Denna majoritet finns inte i dag på grund av att två partier är emot. Det betyder att frågan måste gå till folkomröstning. Det är oklart om detta är en grundlagsfråga också i Sverige eller om det räcker med enkel majoritet för beslut i riksdagen.


Den europeiska patentdomstolen ska förläggas till Paris med lokalkontor i London och München. Handläggningsspråk är engelska, franska och tyska. Den senaste överenskommelsen i EU-kommissionen, som inte accepterats av Spanien (Italien har vikt sig), har inte godkänts av Europaparlamentet av olika skäl. Europadomstolen har också haft invändningar.


Det finns idag tre sätt att inge patentansökningar:


  1. Nationella
  2. Europeiska (via EPO) – 38 länder anslutna. Ansökan kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till antingen engelska, franska eller tyska.
  3. Internationella (via WIPO) – 10 publiceringsspråk (sid. 63)

 

Vad föreslår betänkandet?

 

Observera att en patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10 – 20 sidor), patentkrav (1 – 3 sidor) och sammandrag (1/2 sida).


  • 10.2 Utredarens huvudförslag: Möjligt att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och endast patentkraven översatta till svenska.
  • 10.3.1 Om en patentsansökan skrivs på engelska, måste patentkraven översättas till svenska. Utredaren går emot dem som vill slopa detta krav. Det nederländska parlamentet avslog ett liknande krav.
  • 10.3.2 Om patentansökan är på engelska, får endast den engelska versionen av patentkraven rättslig verkan. Det betyder att Sverige avhänder sig suveränitet, eftersom svenska är huvudspråk i Sverige. En dubbel uppsättning av patentkrav med rättslig verkan tillämpas idag vad gäller europeiska patent – sid. 113). Observera att Londonöverenskommelsen har upprättats i ett enda originalexemplar på tre språk och att de ”tre texterna äger lika vitsord”.
  • 10.3.3 Om patentansökan är på engelska, ska en svensk översättning av patentkraven inlämnas, när patentmyndigheten (PRV) bedömer att patent kan meddelas. Nederländerna kräver att patentkraven ska översättas till nederländska innan ansökan görs. Island kräver att patentkrav, ritningar och sammanfattning ska finnas på isländska, innan ansökningen offentliggörs. Samma sak i Finland.
  • 10.3.5 Det provisoriska skyddet inträder först när sökanden lämnar in en översättning av patentkraven och denna översättning offentliggörs.
  • 10.3.7 Om ansökan är skriven på engelska har PRV rätt att skriva förelägganden och beslut på engelska. Detta är märkligt; PRV:s beslut borde vara på svenska med rätt att dessutom skriva dem på engelska. Förslaget innebär att allmänna handlingar inte kommer att finnas på svenska – se sid. 167 i betänkandet. I Finland meddelas beslut om patent på finska eller svenska! – sid 118)
  • 10.3.8 Allmän domstol bör (!) i tvistemål kunna förelägga patenthavaren att ge in en översättning till svenska av patentskriften (på samma sätt som gäller idag för europeiska patent).
  • 10.3.9 Om patent meddelats på engelska, får PRV i ett invändningsärende förelägga patenthavaren att översätta patentskriften till svenska. Annars översätter PRV patentskriften på patenthavarens bekostnad. I Finland upphör rätten att använda engelska när patent har meddelats och förfarandet i besvärsinstanserna sker alltså på finska eller svenska – sid. 19 – 20 i den finländska propositionen.
  • 10.3.10.Om sökande vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, godtas en översättning till engelska. Idag måste hela patentansökan översättas till svenska.
  • 10.3.11 I samband med en ansökan om omvandling av europeisk patentansökan till ansökan om svensk patent, ska den engelska versionen godtas. Enligt den finländska patentlagen kan ett patent på tyska eller franska inte valideras förrän en översättning till finska eller engelska ingetts.
  • 10.3.12  Ansökan om tilläggskydd eller förlängd giltighetstid ska kunna skrivas på engelska.
  • 10.3.13 Den föreslagna lagändringen träder i kraft 1 juli 2013.

 

Kostnadsbesparingarna överdrivs

 

Huvudargumentet för förslaget om en ny språkregim är kostnadsbesparingar. Dessa är förmodligen överdrivna och representerar heller inte de största utgiftsposterna.


Enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005, uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om ett europeiskt patent och att hålla det i kraft i tio år i Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Tyskland till 32000 euro.  Översättningskostnaderna för patentkrav stod för 600 euro och översättningskostnaderna vid ikraftsättandet för 3600 euro, d.v.s drygt 13 procent.


Olle Bäcklund, expert på validering av patent, i samband med Londonöverenskommelsen:


Det man alltid missar i diskussionen är att det faktiskt inte är dyrt att översätta eller lämna in; det är alla mellanhänderna som är dyra. Ofta överstiger mellanhändernas pålägg de faktiska kostnaderna för översättning.”


Utredaren redogör själv för argumenten att kostnaderna kan komma att förskjutas – se sid. 128 och 163.

97000 patent var i kraft i Sverige 2010, varav 83 procent europeiska.10000 patent blev gällande i Sverige 2010. PRV beviljade 1400 nationella patent 2010, EPO 58000, varav 1500 från svenska sökanden. 8800 europeiska patent validerades samtidigt.


Svenska patentansökningar har minskat drastiskt. På 70-talet inkom c:a 15000 patentansökningar om året.  År 2000 inkom knappt 5000 nationella patentansökningar och idag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige tillträtt EPC- och PCT-överenskommelsen. 3500 ansökningar lämnades in till EPO av svenska sökanden. Man kan naturligtvis även i fortsättningen inge patentansökningar helt på svenska; det nya är att patentansökningar ska kunna inges helt på engelska, behandlas på engelska och vara juridiskt giltiga endast på engelska.


Även patentkrav på tyska och franska i patentansökningar, som inlämnas till den nya patentmyndigheten i Europa, kommer att bli giltiga under en övergångsperiod (på 10 år?)


Norge och Estland har inte tillträtt Londonöverenskommelse, vilket Lettland och Litauen däremot har gjort. Det går inte att behandla och bevilja patentansökningar på engelska i Norge och de baltiska staterna.


Ungefär 2 % av patent som beviljats leder till ett invändningsförfarande eller tvist i allmän domstol.


Slutord

 

Det är helt klart att det faktum att allt färre patentansökningar skrivs på svenska, från 15000 per år på 1970-talet till dagens 2500,  innebär att denna domän krymper. Den finländska regeringspropositionen (RP 175/210 rd, sid. 26) erkänner att översättning av europeiska patent till ett inhemskt språk (d.v.s. finska eller svenska) främjar utvecklingen av dess teknologiska terminologi. Kompletta patentansökningar på ett nationalspråk speglar alltså inte bara det existerande fackspråket. Det är en begränsad tröst att patentkraven skall finnas översatta till svenska. Terminologin i patentkrav och patentbeskrivningar är nämligen inte helt synkroniserade med varandra, eftersom dessa i en patentansökan fyller olika funktion. Den föreslagna språkregimen ökar risken för att svenskan urholkas som komplett och samhällsbärande språk.


Den avgörande bristen med utredarens förslag är att patentkrav på svenska inte längre ska ha rättsverkan i Sverige. Detta har även uppmärksammats av Advokatsamfundet i deras remissvar liksom av Svenska Patentombudsföreningen (SPOF).


Advokatsamfundet skriver:


Det är i dag möjligt att i Sverige validera europeiska patent på engelska, i vilka endast patentkraven har översatts till svenska (82 § patentlagen). Om den svenska översättningen av patentkraven inte överensstämmer med patentkraven på engelska, omfattar patent- skyddet endast vad som framgår av båda lydelserna (90 § patentlagen). Tredje man som läser patentkraven på svenska i ett validerat europeiskt patent, kan därmed alltid förlita sig på att patentets skyddsomfång inte är bredare än vad som framgår av patentkraven på svenska.

 

Den ordning som föreslås i betänkandet vid bristande överensstämmelse mellan patentkrav på svenska och engelska, är att patentkraven på engelska alltid ska äga företräde. Detta skulle medföra att tredje man som läser patentkraven i ett nationellt svenskt patent (i motsats till vad som gäller för validerade europeiska patent), inte skulle kunna förlita sig på patentkraven i svensk lydelse för att klarlägga patentets skyddsomfång.

 

En sådan skillnad mellan vad som gäller vid bristande överensstämmelse mellan olika språkversioner i europeiska patent validerade i Sverige respektive i nationella svenska patent, måste anses överraskande och framstår som olämplig.

 

Det ska hållas i minnet att patentintrång är straffsanktionerat och att rättssäkerhetsskäl därför gör sig särskilt gällande i detta sammanhang, även om de subjektiva rekvisiten kan mildra problemen. Vitesförbud och andra sanktioner kan riktas mot godtroende intrångs- görare, som förlitat sig på patentkravens lydelse på svenska eller misstagit sig med utgångspunkt från den engelska lydelsen. Hänvisningen i betänkandet (10.3.6) till övervägandena inför implementeringen av Londonöverenskommelsen beträffande dessa frågeställningar kan inte utan vidare anses adekvata för det lagda förslaget, eftersom Londonöverenskommelsen utgår från att den svenska lydelsen av patentkraven har rättsverkan.

 

Det får även antas att nationella patent på engelska, som granskas av handläggare med svenska som modersmål, stundtals kan komma att uppvisa en något lägre grad av språklig kvalitet, vilket i sig kan medföra ökad osäkerhet vid bedömningen av patents skydds- omfång. Motsvarande problematik kan uppkomma även vid patentprocesser i allmän domstol, med domare som i allmänhet inte har erfarenhet av att det avgörande process- materialet är avfattat på engelska.”

 

SPOF skriver:


Eftersom huvudargumentet för att införa möjligheten att behandla och bevilja patent på engelska är att detta redan görs för europeiska patent, enligt Londonöverenskommelsen, är det mest logiskt att ha samma språkarrangemang för nationella svenska patent, det vill säga obligatorisk översättning av patentkraven till svenska, samt att rättsverkan för den svenska lydelsen bibehålles.

 

Inget grannland har gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Detta behöver i och för sig inte betyda att Sverige måste falla in i ledet men är, tillsammans med ovan nämnda Londonöverenskommelse för validering av europeiska patent ett starkt vägande skäl för att även de svenska patentkraven ska ges rättsverkan.”

 

Om patentkraven på svenska fortsatt har rättsverkan i Sverige, följer automatiskt att de kommer att hålla en hög språklig kvalitet.


Språkförsvarets remissvar  fokuserar på att endast patentkrav på svenska ska ha rättsverkan i Sverige och att helsvenska patentansökningar kostnadsmässigt ska gynnas av PRV för att dels uppmuntra att patentansökningar överhuvudtaget formuleras på svenska och dels kompensera för de olägenheter som uppstår med nationella patentansökningar helt eller delvis på engelska.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2012 12:02

Som ett ljus i tunneln kan jag påpeka att den kommande filmtrilogin baserad på boken Bilbo, faktiskt har svenska namn. Till en början stod det att de skulle heta The Hobbit: En oväntad resa, så jag skrev till dem och frågade varför hälften av titeln var på engelska och hälften på svenska och fick svaret att den bara skulle heta ”Hobbit”. Nu heter de tre filmerna ”Hobbit: En oväntad resa”, ”Hobbit: Smaugs ödemark” och ”Hobbit: Bort och hem igen”. ”Hobbiten” är ju namnet på boken i nyöversättning. Kul att höra att de har fått svenska namn, tycker jag i alla fall.


Olof


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 september 2012 18:46

I morgon torsdag startar en ny tv-serie i Kunskapskanalen i SVT om det mänskliga språkets ursprung och utveckling. Språket särskiljer människan från planetens övriga arter. Under en resa som tar honom runt omkring vår jord undersöker ordkonstnären Stephen Fry det mänskliga språkets ursprung.


I det första avsnittet, som sänds kl. 20.00 i morgon, diskuteras det mänskliga språkets ursprung. De följande programmen behandlar teman som nationella språk, dialekter och sociolekter, svordomar och slang liksom skriftspråkets utveckling.

Programmen kommer att sändas i repris i Kunskapskanalen och även kunna ses i SVT Play. Läs mer om serien hos SVT.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2012 20:31


Enligt SVT Text och Aftonbladet använder Miljöpartiet ”hen” på flera ställen i sitt nya förslag till partiprogram. Om människan heter det:


Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verkligheten.”

 

Har månne svenska män mangrant påstått att de diskrimineras på grund av att människa traditionellt omtalas som en hon? Har Miljöpartiets partiprogramarbetgrupp medkännande lyssnat på denna kritik, som ändå måste komma som en fullständig överraskning för de flesta? Stackars män som kategoriseras som feminina i detta sammanhang.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2012 13:57

I boken ”Talar Norden med KLUVEN tunga?” intervjuas drottning Margrethe av Danmark om språksituationen i Norden, varför följande textutdrag kan vara på sin plats:


Drottningen är protektor för nordiskt samarbete, och  är mycket mån  om  att  vår täta kontakt mellan länderna ska fortsätta. Där menar hon  att  språket är centralt.

–  Vi danskar slarvar  med uttalet och  det gör  svenskarna också, vilket gör  det svårt  för oss  att  förstå varandra. Det  är ju faktiskt  helt  fantastiskt att  vi kan förstå varandra, anser hon  och  lovprisar den fantastiska rikedom som  det är att  kunna tala  sitt eget språk, i stället för att  vara hänvisad till ett främmande språk. Hon kommer också in på Finlands speciella situation, där  allt färre lär sig svenska i skolan.

–  Svenskan betyder ju att  Finland får tillgång till resten av Norden. Jag tror att man  bör  vara varsam med att  skära  ned på  svenskan i Finland, anser drottningen. Att använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna, det  avvisar hon helt och fullt.

–  Jag  betecknar det  som ett misslyckande om vi skulle börja använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna. Rätt språk på rätt plats,  konstaterar drottningen. Engelskan  är mycket viktig, men i det  nordiska  samarbetet hör den  inte hemma. Hon anser  också att vi alltför lätt tar in engelska låneord i de nordiska  språken. Och där har Sverige  varit tidigt  ute, menar  drottningen, och minns att man införde  låneorden tejp och att tejpa långt tidigare i Sverige  äni Danmark.

Drottning Margrethe var liksom  sin morfar, den svenske kungen Gustaf VI Adolf, mycket aktivt intresserad av arkeologi. Hon  åkte  tillsammans med morfar till Italien  där  de deltog i utgrävningar av etruskiska lämningar som  utfördes av svenska arkeologer. Här som  tonåring lärde hon  sig ”vuxen” svenska; att  kunna tala  om  allvarliga saker  och  använda vetenskapliga termer utanför vardagens begränsade rum.  I dag anser drottningen att  hennes svenska stannat kvar i det sextiotalsspråk som  hon  lärde sig då.  Det  får nog anses vara en  sanning med modifikation.

–  De nordiska språken har verkligen helt  skilda  tonfall, menar Margrethe. Det  är till exempel mycket olika klanger i svenskan och  danskan. Framför allt handlar det om  modulationen, det påpekade förresten redan min mamma. Svenskan har ett mycket högt tonläge, svenskarna lägger upp rösten i diskanten, medan danskarna talar  närmare basläget. Dessutom så går  svenskan upp och  ned närmast likt en  berg-och-dalbana, medan danskan ligger mer  stabilt. Andra skillnader är uttalet av olika bokstäver.

–  Danskarna skorrar på  r:en  i halsen om  de alls uttalar dem, säger Margrethe. R:en rullas aldrig på  tungan i danskan förutom i några enstaka dialekter. Andra ljud som på  svenska uttalas helt  annorlunda är bokstaven u som  ju blir ett o på  danska. Men  svårast för alla danskar som  vill tala  bra  svenska är förstås de svenska sje-ljuden. Inte  många danskar klarar den gamla ramsan: ”Försök sköta sjuhundrasjuttiosju sjösjuka sjuksköterskor på  sjön”!  Min svenska bakgrund har faktiskt  smittat av sig på  den övriga danska kungafamiljen, som  uttalar sje-ljuden lite annorlunda än dansken i gemen, menar drottningen.

–  Samma  ord i svenska,  norska och danska  kan ju också ha vitt skilda betydelser. Ordet rar betyder på svenska snäll eller sällsynt, på danska  betyder det  vänlig eller trivsam och på norska att man är lite konstig.  Därför utesluter jag för säkerhets skull oftast  det  ordet när jag besöker Norge, ler drottningen.

Norge är annars  ett av hennes favoritresmål och hon är nära vän med  drottning Sonja. Tillsammans brukar de gå på tur och göra  skidutflykter i den  norska fjällvärlden. Vad talar då drottningen för språk i Norge? Norskans  bokmål  och danska  är ganska  lika i skriftspråket, men uttalet är annorlunda. Drottning Margrethe löser problemet med  att tala en sorts tillämpad danska:

–  Danska går utmärkt,  bara  jag gör mig mödan att säga  femti  och seksti och inte halvtreds  och tres, skrattar  drottningen och beskriver livligt de förvirrade miner som alltid uppstår när man säger  de svårförståeliga danska  räkneorden.


Boken kan laddas ner från denna webbplats


(Denna webbplats är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 september 2012 17:15

(Texten är hämtad från webbplatsen norden)


med undertiteln Drottningen, ministern och alla vi andra om den nordiska språkgemenskapen

 

Varför kan man inte prata svenska i korvkön en fredagsnatt i Helsingfors utan att få på käften, trots att svenskan är ett officiellt språk i Finland?


Drottningen, ministern, nobelpristagaren och den unga chefredaktören har alla ett intensivt förhållande till språket. I den här boken berättar de – tillsammans med en rad andra språkentusiaster – om hur språket format deras liv, både privat och yrkesmässigt.


Språk berör, engagerar och provocerar. Och makten ligger i språket. I dag har islänningar och finnar enbart tillgång till översatt och tolkat material om de inte lärt ett skandinaviskt språk. Innebär språkhanteringen i det nordiska samarbetet att vi får ett demokratiskt underskott?


Och hur påverkas vi i dag av alla traditioner och av den accelererande förändringen – globaliseringen? Är det en fråga om generationsgränser – vill de unga i Norden hellre tala engelska än norska? Det är några av frågorna som denna bok kommer in på.


Bokens författare har ett förflutet som journalist i den svenska medievärlden och har tidigare varit kommunikationschef vid Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.



Språkversioner



Ladda ner publikation (gratis)


1636Kb

 

Publikationsdatum 2012-09-24

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se