Jag är en så pass aktiv medlem i Språkförsvaret att jag är mer eller mindre bekant med hela styrelsen. Orsaken till att jag gick med för tre år sedan var att jag på något vis hört talas om föreningen och kände att dess verksamhet stämmer överens med mina egna åsikter. Naturligtvis har jag som alla andra i föreningen egna käpphästar att rida på, som ligger utanför föreningens agenda, till exempel

otroligt – detta utnötta adjektiv, som saknar täckning för vad man beskriver, dvs ideliga överdrifter,

helt – för att förstärka adjektiv, som i sig redan innehåller betydelsen av att vara hela, t ex perfekt som betyder fulländat, övertygad – man kan inte bli mer övertygad än övertygad, och är man inte övertygad så är man inte övertygad, med flera,

sportjournalisters oförmåga att hantera kollektivt singular – i dagens tidning skriver man om svenska mästarna Brynäs (plural), men skriver oftast vid andra tillfällen att Brynäs är utspelat eller något annat (i singular). I botten ligger en överdriven strävan efter korrekt svenska – laget är ju singular, ändock är det ofta lättare och korrektare att språkligt behandla det som plural. Om journalisterna följde sin språkliga instinkt istället för en egenkonstruerad grammatik skulle talet och skriften bli ledigare.

Annat som gör mig ledsen är uttryck som

ta tillvara på istället för ta tillvara, tillvarata eller ta vara på, och att de som säger så inte inser vari felet består, och att passiva verbformer med -s så sakteliga blir ovanligare, t ex blev bilen reparerad istället för att bilen reparerades.

Mitt mesta umgänge sker utanför Språkförsvarets kretsar. Jag har med tiden slipat fram en försynt framtoning, som ofta leder fram till ganska trevliga samtal. Alla är i någon mån intresserade av språkfrågor, och ser mig som experten på området, vilket faktiskt vanligtvis svarar mot det verkliga förhållandet där och då – inte för att jag skulle ha så väldans hög bildning inom området, utan av det enkla skälet att jag fördjupar mig mer i språkfrågor än andra.

Ibland går det snett, som när den nyblivne pensionären jublade över mitt engagemang och tyckte att det var på tiden att någon ville lära ungarna, dvs ungdomen, att tala som folk. Där valde jag att så snabbt som möjligt byta samtalsämne, då samme pensionär själv hade ett språk fyllt av klyschor och annat, som jag lätt hade kunnat slå ner på om jag hade velat det.

Vissa bekanta är charmerande i sitt förhållningssätt till mig. De samlar på ord och uttryck som de vill att jag förklarar när vi ses, ungefär som en inköpslista som ska prickas av. Det är ju smickrande. Andra bekanta älskar att beslå mig med språkfel. Ibland hugger de i sten och ibland har de rätt. Konstigt vore det annars.

Jag och kollegorna i Språkförsvarets styrelse är inga docenter, doktorer eller professorer i svenska, men vi har alla det gemensamt att svenskan har varit och är central i vår yrkesutövning. Vårt intresse för svenskan är större än de flestas i samma yrkespositioner. Det är vad som engagerar oss.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret) 

Karlstads universitetet installerade ett konstverk, som egentligen är ett citat hämtad från filmen ”Dirty Dancing”, ovanför universitetsbiblioteket i tisdags. Väl på plats hade konstverket kostat 170000 kronor.

Både Nya Wermlands-Tidningen  och Svenska Dagbladet har uppmärksammat händelsen. På Karlstads universitetets webbplats redogörs också för konstinstallationen. Konstverket har också utlöst en debatt på universitetets Facebook-sida  (77 kommentarer).

Rektor Åsa Bergenheim förklarar på webbplatsen budskapet för dem som inte förstår det:

”’Låt ingen sätta sig på dig! Tro inte på signaler om att du inte duger, att du inte är tillräckligt bra!’ Det är ett budskap som riktar sig till alla människor - inte minst till våra studenter och vår personal. Men det kan också handla om Karlstads universitet, Karlstad som stad, Värmland och Sverige. Det signalerar att vi ska sträcka på ryggen och ge järnet - för att vi är bra. Det ger råg i ryggen, åtminstone till mig. Förhoppningsvis väcker det också skratt, vilket är bra.”

Förklaringen verkar mycket långsökt. Glömde inte rektorn också Europa och världen i sin uppräkning?

Jag har visserligen sett ”Dirty Dancing”, men filmen etsade sig aldrig fast i mitt minne och därför har jag varit tvungen att gå in på Wikipedia för att uppdatera mig. Citatet är en replik, som fälls av den manlige huvudpersonen, Johny Castle (som spelas av Patrik Swayze), när han hämtar Frances ”Baby” Houseman (spelad av Jennifer Grey) vid ett undanskymt bord i hörnet av en lokal (se YouTube-klippet).

Citatet “Nobody puts Baby in a corner” är alltså kopplat till en film från 1987. För att citatet överhuvudtaget ska ge några associationer, måste man alltså ha sett filmen och komma ihåg repliken. Men på vilket sätt har repliken någon allmängiltig innebörd, som går utöver den konkreta? ”Baby” är ju för övrigt ett smeknamn. Dessutom fälls den av den manlige huvudpersonen, som framträder som ”den vite riddaren”, damernas riddare. ”Baby” trotsar sina föräldrar genom att följa med honom till dansgolvet, men det är han som tar initiativet.

Svenska Dagbladet konstaterar i sin kommentar att universitetsledningen inte gick till universitetsbiblioteket för att leta efter kända citat. Det skulle inte ha varit så svårt att hitta allmängiltiga eller tänkvärda citat från tänkare, som verkligen har betytt något i stället för att slänga upp en filmreplik på husfasaden.

Men Karlstads universitetet kanske vill positionera sig som populärkulturens högborg i Sverige?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I torsdags publicerade Dagens Nyheter en artikel av Håkan Boström, ledarskribent, som tog upp den humanvetenskapliga forskningen i Sverige. Skribenten menade att den humanvetenskapliga forskningen visserligen måste vara högkvalitativ men också relevant för det svenska samhället. Speciellt slutklämmen förtjänar att citeras:

"Naturligtvis har också teori- och metodutveckling sin givna plats inom forslningen. Den starka trenden mot större mätbarhet och internationalisering har stärkt konkurrensen, men den har även medfört risker och problem.

Risken är exempelvis stor att den teoretiska inriktningen, i kombination med engelskans allt starkare strällning, i både forskning och undervisning fjärmar akademin från resten av samhället (vår fetstil).

Det är onekligen lite märkvärdigt att det i dag knappt ges några kurser i svensk politik vid de statsvetenskapliga institutionerna i Sverige. Internationell excellens i all ära. Men lite provinsialism skadar inte heller."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars Landström anmälde "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva"  i Örnsköldviks Allehanda den 11/8 2012. Samtliga recensioner och omnämnanden av Språkförsvarets antologi finns samlade i denna sektion.

(Detta nätverk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

I senaste numret av klarspråkstidskriften Clarity skriver två av Språkrådets medarbetare om hur språklagen tagits emot och tillämpats sedan den trädde i kraft.

Att det talas så ofta idag om anglicismer har naturligtvis att göra med att de är så vanliga. Men svenskan har påverkats och påverkas även från andra språk. Är påverkan från ett språk tillräckligt frekvent uppstår gärna ett särskilt ord för den, oftast i form av en ism. Jag har tagit SAOL till hjälp för att se vilka språkliga ismer vi har. Här är vad jag lyckades finna. Texten efter de kursiverade orden är SAOL:s förklaring till dem. Två av orden har man inte ansett sig behöva förklara.

De första sju handlar enbart om språk. Som du ser finns också en ism för påverkan från svenskan.

Anglicism typiskt engelsk uttryck som förekommer i annat språk

Danism dansk språkegenhet, danskt eller danskpåverkat uttryck i annat språk

Finlandism finlandssvensk språkegenhet

Germanism tyskt eller tyskpåverkat ord eller uttryck i annat språk

Norvagism ordform och dylikt (t ex i svenskan) som beror på norskt inflytande

Slavism slavisk kultur; strävan att närma slaviska folk till varandra; slavisk språkegendomlighet

Svecism svensk språkegenhet i annat språk

De här tre kan handla om mer än språk.

Förfranskning

Förtyskning

Russifiera förryska

De sista två har överhuvudtaget inte med språk att göra, även om man kan tro det.

Nordism strävan till nordiskt samarbete

Skandinavism skandinavisk enhetsrörelse under 1800-talet

Jag skriver här för att fråga dig kära läsare om du känner till fler ismer som har med språklig påverkan av svenskan att göra.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten hämtad från nyhetsbrevet Nordiske Nyheder)

Årets nordiska tema på Bokmässan 27–30 september kommer att märkas på många sätt – inte minst genom den nordiska montern som bjuder på ett brett och tankeväckande program.

Det nordiska samarbetet har nu existerat i 60 år, ett jubileum som fungerar som avstamp för samtal och diskussioner om Norden ur ett stort antal aspekter. Vilken betydelse har språket och litteraturen för samhörigheten i Norden? Vilken betydelse har kulturen och media för en ny nordisk identitet? Är kreativitet lösningen på fortsatt nordisk välfärd och tillväxt i framtiden?

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I livsmedelsaffären handlar vi vad vi behöver var och varannan dag. Spik och skruv köper vi i järnaffären. Handla och köpa är så vardagliga företeelser att de inte är stort mer spännande än att diska och dammsuga. Men för att få det att vara en extraupplevelse används orden shop och shoppa. Det finns särskilda shoppingcentra, shoppingresor anordnas och man kan till och med turistshoppa, allt lustfyllt värre är det tänkt.

Shop kom in i svenskan för drygt hundra år sedan från engelskan och betyder mindre butik, handelsbod eller affär. Strax därefter kom ordet sjapp, också från engelskan, som fick betydelsen tarvlig serveringslokal (i synnerhet för öl), "sylta", enklare hotell. Det intressanta är att de båda orden har samma urspung, trots att de nu ger så olika associationer.

Jag roas av tanken att shoppingcentrumet är en samling full av sjapp. Det får en effekt som är diametralt motsatt till vad man tänkt. Så kan det gå när man försöker göra något märkvärdigare än det är. Kaffesjappet och ölshopen låter främmande, men varför inte.

Sjappa i betydelsen smita iväg har andra rötter. Det är en kortform av echappera, som har funnits i svenskan i trehundra år, och kan härleda till tyskan echappieren, franskans échapper och engelskans escape.

Japp

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)