Direktlänk till inlägg 28 augusti 2012

Kan ett språk vara överlägset ett annat?

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2012 21:40

Ett av mina favoritcitat i språkfrågor är ett citat från Ibn Hazm, som jag senast använde i en artikel  i Språktidningen:


Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”


En av myterna kring engelskan är att det är ett ovanligt ordrikt språk och att detta skulle vara en inneboende egenskap i detta språk. I ”Vanliga frågor” (fråga 22) på Språkförsvarets webbplats skriver fyra medlemmar i Språkförsvaret att


Det är egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst, och svenskan har en fantastisk förmåga – som engelskan saknar - att skapa nya uttryck utan att använda sig av prepositioner, genom sam- och särskrivning.”


Engelskans ordrikedom är en myt på samma sätt som att arabiskan är Guds eget språk eller att franska är ett mer  rationellt språk än alla andra. Den egenskap som tillskrivs svenskan i denna mening, nämligen möjligheten att enkelt bilda sammansatta ord är inte unik för svenskan; den tillkommer alla germanska språk (jag har inte kontrollerat afrikaans och jiddisch, men jag antar att afrikaans uppträder som nederländska och jiddisch som tyska) utom engelskan. Många andra språk har också denna förmåga att bilda sammansatta ord, exempelvis finska, som inte är ett indoeuropeiskt språk. Engelskan sammanskriver ord i betydligt mindre utsträckning än andra germanska språk. Om ett ord så småningom sammanskrivs, går det ofta via en mellanfas med bindestreck: ”all-round”. ”Chessplayer” ger 321000 googleträffar, medan ”chess player” ger 2,37 miljoner träffar. Men ”chess player” har naturligtvis samma betydelseinnehåll som schackspelare/Schachspieler/ajedrecista och franskans joueur d´échecs (tre ord!).


Ord går heller inte att räkna. Det enda som är sant i fråga om det engelska ordförrådet är att engelskspråkiga ordböcker är mer omfångsrika än svenska, främst av upplageskäl. Eftersom de sammansatta orden på de övriga germanska språken är genomskinliga, finns det inget större behov att ta med alla. Engelsk-svenska ordböcker brukar också vara mer omfångsrika än svensk-engelska. Men mina tysk-svenska, spansk-svenska och fransk-svenska ordböcker är också mer omfångsrika än motsvarigheterna åt andra hållet. Detta beror inte att dessa språk skulle ha en större vokabulär än svenskan. Det beror på hur ordböcker används. Man har större behov att förstå det främmande språket vid läsning – därav omfånget – än att formulera sig på det främmande språket skriftligt. Det är också därför som de flesta professionella översättare bara översätter till sitt modersmål, inte till det främmande språket.


Jag påstår alltså inte svenska skulle vara överlägset engelska eller något annat språk som språk betraktat, eller i sig, om man vill.


Men kan det inte vara så att ett språk kan vara överlägset ett annat i något bestämt avseende eller i fråga om en viss aspekt? Är det inte uttryck för språklig överlägsenhet om ett språk har ett ord för en företeelse, medan ett annat språk saknar det.


Det finns ett indianspråk, pirahã, som talas av 250 – 380 människor i den brasilianska delen av Amazonas. Det är ett språk som är unikt på många sätt. Det intressanta här är att pirahã saknar ord för tal; de tycks använda  hói för en, några eller färre och hoí för fler eller många. Orsaken? Pirahã är nomadiska jägare-samlare och har inte haft något behov att utveckla ett talsystem. Det har aldrig tidigare varit ett problem. Antingen finns det lite av något eller mycket av något. Däremot har pirahã en extremt rik vokabulär när det gäller allt som rör naturen. På den fronten slår pirahã säkert portugisiskan med hästlängder. Det är först i kontakt med det brasilianska storsamhället som avsaknaden av ett talsystem kan bli ett problem. Pirahãindianerna är redan oroliga för att de blir lurade i handel med brasilianarna. Detta problem kan lösas genom att de utvecklar ett eget talsystem eller lånar in ett.


Alla språk har samma potential att utveckla en rik vokabulär. Det betyder inte de har samma vokabulär vid varje given tidpunkt och på varje område. Idag är engelskan den främsta långivaren när det t.ex gäller data- och internetteknologi. Detta är ett resultat av det försprång som engelskspråkiga länder, främst USA, haft i fråga om data- och internetteknologi, och programmeringsmiljön är fortfarande ofta engelskspråkig. Alla program utvecklas dock inte av engelska modersmålstalare. Linux har utvecklats av en finländare, Skype av en svensk och en dansk och Hotmail av en indier för att ta några exempel. Jag använder ett ryskt översättningsprogram och använde tidigare ett tyskt gästboksprogram till min schacksida. De bästa schackprogrammen och schackdatabaserna har utvecklats av tyskar och ryssar enligt min uppfattning.


I samband med en uppdatering av Schackportalen i juli var jag tvungen att översätta datatermen ”Instant Messenger” till svenska, tyska, spanska och franska. Det var inget problem: direktmeddelandeprogram/ Sofortnachrichtendienst/ programa de mensajería instantánea/ programme de la messagerie instantanée (de tre senare godkändes av de infödda korrekturläsarna). Men hur många artiklar, förutom på engelska, försökte förklara denna term eller ange ett ersättsättningsord på Wikipedia? Bara fyrtioåtta (48)! Det finns 6000 – 7000 språk i världen som bekant. Det första problemet är naturligtvis att bara en tredjedel av jordens befolkning använder internet. Spännvidden i fråga om internetanvändning är mycket stor. 97,8 procent av alla islänningar använder internet, medan bara 0,2 procent av invånarna i Demokratiska Folkrepubliken Kongo gör det. Det andra problemet är att endast 285 språk finns representerade på Wikipedia. Redan där begränsas antalet användare, som kan tänkas skriva en artikel för Wikipedia i nuläget. Det tredje problemet är att många små språk saknar skriftsystem och att många skriftsystem - utöver det latinska och de största icke-latinska som kinesiska, arabiska, kyrilliska etc. -  fortfarande inte fungerar i ordbehandlingsprogram eller på webben.


Om vi återvänder till isländska, så är detta det språk som förmodligen är bäst företrätt på internet i relation till antalet talare och i synnerhet på Wikipedia. Närmaste konkurrent tycks vara letzeburgesch (luxemburgska). 320000 islänningar har producerat 34451 artiklar på Wikipedia, en artikel på var nionde islänning. Som jämförelse kan nämnas av det finns 4037708 artiklar på engelska på Wikipedia. Om vi utgår från att engelskan har 330 miljoner modersmålstalare, betyder det en artikel på var åttioandra modersmålstalare.


Isländskans ställning på internet beror naturligtvis inte på några inneboende egenskaper hos det isländska språket, som så att säga automatiskt skulle generera artiklar på internet. Förklaringen är i stället kulturellt-historisk, socio-ekonomisk och teknologisk. Isländskan har en lång skriftspråks- (men kort jämförd med kinesiskan!) och litterär tradition liksom en tidig läskunnighet; det finns också en väldokumenterad stolthet över det egna språket. Före internets uppkomst var islänningarna ett av världens mest tidnings- och bokläsande folk. Islänningarna tog snabbt till sig datateknologin liksom att uppbyggnaden av den nödvändiga internetinfrastrukturen skedde tidigt på grund av en välutvecklad ekonomi. Utbyggnaden underlättades av att två tredjedelar av alla islänningar bor i Reykjavik.


Om ett språk råkar ha fler begrepp och termer på ett visst område än ett annat, återspeglar detta att det förra språksamfundet för tillfället är mer avancerat än det senare i något avseende, vare sig det gäller ekonomisk, politisk, militär eller teknologisk utvecklingsnivå. Det är inte uttryck för några inneboende egenskaper hos respektive språk. Dessutom kan det språk, som befinner sig i ”underläge” i det nämnda avseendet, lätt låna in det ord som saknas eller konstruera en motsvarighet på det egna språket. Det jämnar alltid ut sig.


Per-Åke Lindblom

 

Anmärkning: Jag har tidigare skrivit inlägget ”Hur räknar man egentligen antalet ord i ett språk?” i denna nätdagbok. Birgitta Lindgren skrev redan 1989 ”Hur många ord finns det i svenskan?” (i PDF-fil på Språkförsvarets webbplats). Mikael Parkvall behandlar myten om att engelska skulle vara mer ordrikt än andra språk i kapitlet ”Engelska har fler ord än svenska” i "Lagom finns bara i Sverige” och i ”Limits of Language” , sid. 189 - 191.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Anna

Anna

28 augusti 2012 23:03

Intressant!

http://entrevligtjej.wordpress.com

 
Ingen bild

Gunnar Lund

29 augusti 2012 13:28

Det viktigaste skälet till att ordböcker på engelska och andra stora språk som t ex spanska och franska är mer omfångsrika än svenska ordböcker är tryckeknomi och inget annat. Den engelsk-, spansk- och fransktalande läsekretsarna är helt enkelt större än de svenska och merkostnaden blir alltmer marginell för varje ytterligare sida.

De som är ansvariga för vårt standardverk SAOL skriver själva, att de mycket väl skulle kunna producera något som är mycket mer omfångsrikt än de dryga elvahundra sidor boken innehåller. Men skulle läsekretsen vara beredd att betala för den i jämförelse med de tidigare nämnda språkens högre merkostnaden.

Vissa språk är mer analytiska än andra, vilket innebär att de delar upp de betydelsebärande språkliga enheterna var för sig. Syntetiska språk sammanför dem istället. För det med sig att analytiska språk har fler ord eller är det tvårtom? Nej, varken det ena eller det andra.

Svenskan är mer syntetisk än engelskan, vilket kan exemplifieras av "morgongudstjänsten" som på engelska delas upp i "den morgon guds tjänst". Fyra ord istället för ett.

Syntetiska språk kan delas in i tre undergrupper, men det ska vi inte fördjupa oss i här. Grönländskan hör till de så kallade polysyntetiska. Ett enda ord kan motsvara en hel mening. Det är så myten har uppstått om att de skulle ha så många ord för snö, vilket de alltså inte har.

Svenskan kan också beskriva snö på många olika sätt, men oftast gör vi det med flera ord. Men för all del, det finns ett antal syntetiska beskrivngar: "Blötsnö, yrsnö, snöblask, snöhinder, snöhög, snökorn och snökristaller" för att nämna några.

Den syntetiska grönländskan skulle hårdraget kunna påstås ha flest ord av alla kända språk i vår närhet eftersom kanske inte varje men ändock många hela meningar hanteras som självständiga ord.

Detta leder in mina tankar på vad jag dels läst om och dels skrivit om gällande krypteringar. Här redovisas de.

Varje språk har sina frekvensfördelningar och regelbundernheter. Det ställer krav på mer avancerade krypteringar om man till exempel i en krigssituation vill hålla texten hemlig för fienden. Amerikanerna hade under andra världskriget turen att inom det här området ha tillgång till en resurs, som tyskar, japaner och italienare saknade - en indianstam, vars språk fienden inte hade hunnit lära sig. Det hade varit möjligt med sioux, chippewa, pima-papago men man valde navajo.

I den officiella rapporten om skälen till valet står bland annat; "Det bör även noteras att navajos stamspråk är fullständigt obegripligt för alla andra stammar och alla andra människor, förutom möjligen de tjugoåtta amerikaner som har studerat detta språk. Det motsvarar till fullo en hemlig kod inför fienden och är synnerligen väl lämpat för snabb och säker kommunikation."

Citatet är hämtat ur Simon Singhs Kodboken, så även det följande och nästa stycke; Navajokodens ogenomtränglighet berodde helt och hållet på de faktum att navajo hör till språkfamiljen na-dene,´som inte har någon som helst anknytning till asiatiska eller europeiska språk. Ett verb böjs till exempel inte bara efter sitt subjekt utan också efter objektet. Verbändelsen beror på vilken kategori objektet hör till: om det är långt (t ex pipa, penna) eller smalt och smidigt (t ex orm, piska) eller består av små korn (socker, salt) eller är trögflytande (gyttja, avföring) med flera. Verbet innefattar också adverben. Ett enda verb kan alltså motsvara en hel mining, vilket i praktiken gör det omöjligt för utomstående att reda ut hela härvan av begrepp."

Chefen för den japanska underrättelsetjänsten medgav efter kriget att de, trots att de lyckades knäcka det amerikanska flygvapnets kod aldrig kom någon vart med navajokoden, som den amerikanska flottan höll sig till.



Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards