Direktlänk till inlägg 17 augusti 2012
(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)
I senaste numret av klarspråkstidskriften Clarity skriver två av Språkrådets medarbetare om hur språklagen tagits emot och tillämpats sedan den trädde i kraft.
Clarity är en välansedd internationell tidskrift om klarspråk. Det senaste numret, som gavs ut i maj, innehåller flera intressanta artiklar. En av dem handlar om språklagens effekter och är skriven av Eva Olovsson och Jennie Spetz på Språkrådet. Nedan följer en kort sammanfattning av artikeln.
Under de tre år som språklagen varit i kraft står det klart att lagen har haft betydelse för språket i offentlig sektor. Bland annat har vi på Språkrådet märkt att lagen gynnat och gett tyngd åt myndigheternas klarspråksarbete, men den har också gett högre status och uppmärksamhet åt det svenska teckenspråket.
I allmänhetens ögon har lagen till stor del uppfattats som en lag som stödjer myndigheternas användning av svenska på bekostnad av engelska, åtminstone att döma av de fall som anmälts till JO. Hittills har språklagen dock inte prövats i särskilt stor utsträckning i mer komplicerade fall, till exempel inom högskole- och universitetssektorn.
Hur stor betydelse språklagen kommer att ha i framtiden kommer att avgöras av vilken vikt man lägger vid de språkpolitiska principerna när det stiftas nya lagar och förordningar som rör myndigheternas språkanvändning.
Läs hela artikeln (på engelska, sid 22–26) i senaste Clarity (pdf).
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Den 25/4 skickade Språkförsvarets styrelse iväg ett brev till Kulturdepartementet, Kulturutskottet och SR/SVT:s styrelse, i vilket Granskningsnämnden för radio och tv kritiserades för att den inte hade behandlat ett antal anmälningar och i stället ti...
Föreningens syfte är att som ideell förening främja finlandssvenskarnas gemensamma och allmänna intressen samt att stärka den finlandssvenska identiteten och samhörigheten. Föreningen skall bevaka finlandssvenskarnas grundläggande rättigheter. Webbpl...
För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem): http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...
(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats) När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”. Skiljeteckensboken...
Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 | 9 |
10 | 11 | 12 | |||
| 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
| 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
| 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
| |||||||||
Den som vill föreslå - eller efterfrågar - ett ersättningsord för ett onödigt engelsk låneord, gå till avdelningen "Säg hellre!" Språkförsvarets webbplats!
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se