(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

I senaste numret av klarspråkstidskriften Clarity skriver två av Språkrådets medarbetare om hur språklagen tagits emot och tillämpats sedan den trädde i kraft.

Att det talas så ofta idag om anglicismer har naturligtvis att göra med att de är så vanliga. Men svenskan har påverkats och påverkas även från andra språk. Är påverkan från ett språk tillräckligt frekvent uppstår gärna ett särskilt ord för den, oftast i form av en ism. Jag har tagit SAOL till hjälp för att se vilka språkliga ismer vi har. Här är vad jag lyckades finna. Texten efter de kursiverade orden är SAOL:s förklaring till dem. Två av orden har man inte ansett sig behöva förklara.

De första sju handlar enbart om språk. Som du ser finns också en ism för påverkan från svenskan.

Anglicism typiskt engelsk uttryck som förekommer i annat språk

Danism dansk språkegenhet, danskt eller danskpåverkat uttryck i annat språk

Finlandism finlandssvensk språkegenhet

Germanism tyskt eller tyskpåverkat ord eller uttryck i annat språk

Norvagism ordform och dylikt (t ex i svenskan) som beror på norskt inflytande

Slavism slavisk kultur; strävan att närma slaviska folk till varandra; slavisk språkegendomlighet

Svecism svensk språkegenhet i annat språk

De här tre kan handla om mer än språk.

Förfranskning

Förtyskning

Russifiera förryska

De sista två har överhuvudtaget inte med språk att göra, även om man kan tro det.

Nordism strävan till nordiskt samarbete

Skandinavism skandinavisk enhetsrörelse under 1800-talet

Jag skriver här för att fråga dig kära läsare om du känner till fler ismer som har med språklig påverkan av svenskan att göra.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)