Direktlänk till inlägg 8 augusti 2012

Vilka språkliga förändringar ska accepteras och vilka ska motarbetas?

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 augusti 2012 22:01

En läsare av Språkförsvarets nyhetsbrev nr 3/2012 har blivit besviken på en formulering i brevet, nämligen ”81 % av de som röstade”. Det är underförstått att denna formulering är felaktig och att det borde ha stått ”81% av dem som röstade”.


Men är det verkligen fel? Vem säger att det är fel?


Det närmaste vi har av språkliga auktoriteter i Sverige är Språkrådet och Svenska Akademien. Svenska Akademien ger – bortsett från SAOL - ingen löpande språklig rådgivning, men väl Språkrådet.  Självklart är ingendera av dessa institutioner felfri utan kan naturligtvis begå misstag. I ”Språkriktighetsboken” utarbetad av Svenska språknämnden (Språkrådets föregångare) 2006 heter det:


”I de flesta fall är valet mellan de och dem inte så svårt, men när pronomenet konstrueras med en efterföljande som-sats blir situationen mindre klar. Traditionellt gäller samma förhållande här att de som används om frasen är subjekt och dem som om den är objekt eller styrs av preposition. Det har dock blivit allt vanligare att de som används även i de senare fallen:

a)      Vi arbetar intensivt på att informera de/dem som står utanför facket.

b)      Det är svårt att rekommendera en särskild produkt bland de/dem som finns på marknaden idag (sid. 209).”


Redan Åke Åkermalm konstaterar i ”Modern svenska” (1979) att språkbruket är vacklande i detta avseende. Han skriver (sid. 179) att förklaringarna kan vara flera: ”en är kanske osäkerheten att i skrift återge talspråkets dom, en annan (som troligen är den väsentligaste) är att determinativet och relativsatsen känns som en enhet, ett komplex. (Det kan nämnas att de i detta fall är den brukliga formen i norskan.)”


En sökning på Google ger 35,9 miljoner träffar (70 %) för frasen av dem som och 15,5 miljoner (30 %) för av de som.


Språkriktighetsboken påpekar också att det inte är så enkelt som att de som beror på oförmåga att överföra talspråkets dom till skriftspråket. Såväl finlandssvenskar, som skiljer mellan di/dem i talspråket, och danskar som skiljer mellan de/dem i tal uppvisar en liknande vacklan i språkbruket.


Tre typer av förklaringar till användningen av de som har föreslagits. Den första är att konstruktionen innehåller ett underförstått subjekt. Uttrycket i exempel 7 kan tolkas som ”de produkter som finns på marknaden i dag”. Den andra förklaringen  tar fasta på att de/dem är korrelat till som-bisatsen och motsvarar ett satsled i den. Den tredje förklaringen går ut på att de som utgör en sammanhållen konstruktion (se även Åkermalm tidigare).


Språkriktighetsboken konstaterar att ”det har hävdats att fler blir störda av de som än dem som, och så har det nog varit, men numera kan det lika gärna hända att redigerare ändrar till de som. Om man inte ska gå in och finreglera enligt någon av principerna ovan, blir den enda rimliga slutsatsen att både de som och dem som är acceptabla i dessa fall.”


Jag delar helt Språkriktighetsbokens bedömning och använder själv båda konstruktionerna om vartannat.


Normativ språkvård utgår från det faktiska språkbruket, och som också fixeras vid givna tillfällen i form av grammatikor och språkläror. Det är inte så att först slogs språkets grammatik fast och därefter har språkbruket att rätta sig efter grammatiken. Ett språk förändras hela tiden, vilket också innebär att beskrivningen, grammatiken, förändras liksom vad som betraktas som bildat språkbruk.  Den genomsnittlige modersmålstalaren av svenska, norska och danska har stora svårigheter att läsa texter på sina språk från 1200-talet, medan de som har isländska som modersmål inte har några större svårigheter att läsa en text på isländska från 1200-talet. De tre förstnämnda språken har alltså förändrats radikalt på 800 år. Går man längre tillbaka, till exempelvis de första runinskrifterna i Norden på 200-talet, får även den nutida islänningen stora problem.


Vissa språkliga förändringar är ofrånkomliga. Vad vi kan göra i nutid är att motarbeta vissa språkliga förändringar, som vi anser vara icke-önskvärda. Men vad gäller de som/dem som är språkbruket vacklande och ingen kan heller hävda att användningen av de som i stället för dem som skulle kunna leda till missförstånd. De båda konstruktionerna är inte betydelseskiljande. Samma sak gäller även den klassiska käpphästen större än jag kontra större än mig. Under de 25 år jag arbetade som lärare i svenska, satte jag aldrig en bock för större än mig.


Jag anser dock att man bör inta en så konservativ attityd som möjligt till språkliga förändringar (utom till import- eller nyord, som behövs i språket). Ett skäl är att bevara kontinuiten till språket i äldre texter. Till exempel anser jag att distinktionen mellan de/dem och var/vart bör bevaras i skriftspråket – och var/vart även i talspråk – eftersom annars en fin nyans i svenskan går förlorad. Jag sörjer också konjunktivens nästan fullständiga försvinnande i rikssvenskan, speciellt eftersom jag är uppfödd med konjunktiv i min dialekt.


Det är en ständig balansgång mellan vilka språkliga förändringar som man måste acceptera och vilka som måste motarbetas, kanske in i det sista. Det finns absolut ingen facit, absolut heller ingen högre makt att åberopa i språkfrågor. Ingen sitter inne med den slutgiltiga sanningen.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Klas

8 augusti 2012 22:35

Min åsikt är att Språkförsvaret över huvud taget inte ska ägna sig åt den här sortens frågor. Läs på http://www.språkförsvaret.se/sf/ vad språkförsvaret arbetar för.
Vill man arbeta med språkvård av annat slag får man söka sig till föreningar som ägnar sig åt det. Eller starta en egen.
Att hålla Språkförsvarets verksamhet rent från språkpolisiär verksamhet och språkpurism är viktigt, inte minst för att vissa meningsmotståndare felaktigt avfärdar oss som just bakåtsträvande språkpoliser och purister.

 
Ingen bild

Fredrik Vrang

8 augusti 2012 23:44

Tack, Per-Åke, för denna utförliga redogörelse, som säkert uppskattas av alla de som ... dem som ... ähmm.

Kan bara inte låta bli att kommentera att du skriver "ingen facit" på slutet. Där vill både jag och SAOL ha t-genus!

 
Ingen bild

Bosse Steiner

9 augusti 2012 10:22

Kan man då också skriva "De arbetar intensivt på att informera vi som står utanför facket."?

 
Ingen bild

Janviktor Wahlgren

9 augusti 2012 10:36

Den näst sista satsen håller jag helt med om, i synnerhet var/vart och konjunktiv!

 
Ingen bild

Jag

9 augusti 2012 12:00

Språkförsvarets nyhetsbrev 1/8 2012: "81 % av de". Man blir besviken.

Så löd det mejl Per-Åke svarat på. Att uttrycka sig så lakoniskt har sina risker. Missförstånd kan uppstå. Skribenten kanske hoppades på 100 % eller tyckte att 81 % var för mycket.

Per-Åke har valt att tolka det som en anmärkning av "de" istället för "dem". Själv har jag svårt att förstå att valet mellan "de" och "dem" kan vålla några tveksamheter. I osäkra fall räcker det med att prova med "vi" och "oss". Där "vi" passar där passar "de", och där "oss" passar där passar "dem". Svårare är så är det inte.

Det är lätt för mig som sörmlänning att tycka, men Per-Åke är uppväxt i en del av landet, där man kommit längre med utfasningen av objektsformer av personliga pronomen. Den har vi kommit så långt med när det gäller opersonliga substantiv, att de i motsats till vad som gällde i äldre svenska inte längre har någon särskild dativ- eller ackusativform. Eller som det heter i modern grammatik indirekt respektive direkt objekt.

Frågan man bör ställa sig är varför vi ska hålla fast vid dem just när det gäller personliga pronomen? En ytterligare fråga är vad som ska gälla som rikssvensk norm? Den man finner är inte slutgiltig, utan måste tillåtas innehålla dialektala inslag.

Den verkliga språkgrodan svarar skribenten själv för - den att tala om sig själv i tredje person. "Man" antyder att besvikelsen är ett allmänt tillstånd, när det egentligen endast är skribenten som uttrycker sin personliga åsikt. "Jag" är det korrekta subjektet.

 
Ingen bild

Sara

9 augusti 2012 13:55

Jag håller helt med dig om att man bör bevara distinktionen var/vart i skriftspråk. Däremot tycker jag att det känns högst tveksamt att generellt säga att man ska göra distinktionen i talspråket, eftersom det finns dialekter, inklusive min, där den distinktionen inte görs. Har man en sådan dialekt bör man följa den, enligt min åsikt. Annars börjar vi komma in på en snårig argumentation, där det går att hävda att alla dialektdrag bör motarbetas, i alla fall om de potentiellt inte använder något som någon tycker är en "fin nyans".

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

9 augusti 2012 14:47

Fredrik,
jag har inget emot att du och SAOL vill ha t-genus på ”facit”. Norstedts svenska ordbok (2006) skriver ”ibland n-genus”. I SAOB framgår det att både t- och n-genus har används omväxlande om ”facit” ända sedan 1620, även om det är övervikt för t-genus i SAOB:s exempelsamling. Det finns ju exempel på substantiv i svenskan som har dubbla genus: en/ett apelsin, borr och test m.fl

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

9 augusti 2012 14:51

Sara,

jag ändrar mig till "vårdat rikstalspråk". Vilken dialekt, som saknar denna distinktion, talar du?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

9 augusti 2012 14:54

Bosse,

jag skulle skriva ""De arbetar intensivt på att informera oss som står utanför facket." Det känns inte som att "vi som" utgör en sammanhållen konstruktion.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

9 augusti 2012 15:25

Apropå Klas inlägg

Så här det stod det i nyhetsbrevet:

”Det har publicerats få artiklar denna sommar om svenska språkets status visavi engelskan och onödig inlåning av engelska ord. Två artiklar förtjänar dock att omnämnas. Det gäller Leif V. Erixells artikel ”Anglofieringen har nått löjets gräns” i Resumé den 9/7 2012. Det är särskilt intresseväckande att han är reklamman, att artikeln har publicerats i reklambranschens tidning och att 81 % av de som röstade om artikeln, gillade den. En annan läsvärd artikel är Niklas Natt och Dags självkritiska debattartikel om det mondäna språkbruket i modemagasinet King 10/7.”
Visst kan man diskutera språkbruk, men huvudfrågan när det gäller denna text måste väl ändå vara de två artiklar som rekommenderas. Är dessa intressanta och läsvärda eller inte?
Språkförsvaret fokuserar på försvaret av svenska språkets ställning och onödig inlåning av engelska, speciellt i statussammanhang. Ägnar man sig i stället åt språkvårdsfrågor leder det lätt till att man förlorar perspektivet. Två ideella organisationer med språkvård som huvudinriktning har redan lagts ner efter 2000.

 
Ingen bild

Anders Lotsson

9 augusti 2012 15:45

I "81 procent av de som röstade" är "de" inte ett personligt pronomen, utan ett determinativt pronomen. Det är skillnad. Om man anser att det bör stå "de som röstade", anser man då också att det borde heta "81 procent av DEM röstande"?

 
Bengt Bernström

Bengt Bernström

9 augusti 2012 21:48

Det allra viktigaste är ATT svenska används - inte HUR. Det är trevligare att kallas språkkramare än att bli kallad språkpolis. Ungefär samma tankegångar som Klas har i sin inledande kommentar. Det har gått så långt att det numera finns unga svenskar - i Sverige - som berättar att de t o m tänker på engelska. Men som språkkramare kan man - och bör man nog - reagera mot de allra värsta formerna av fel i vårt språk. Men stanna där. Vad som är allra värst är förvisso något subjektivt. Själv ser jag exempelvis all särskrivning och att veckodagar/månader mycket ofta skrivs som egennamn (med stor begynnelsebokstav) som allra värst. Och den gemensamma nämnaren för de grövsta felen i vårt språk beror på? Just det. Engelskans extrema påverkan.

http://bengtbernstrom.blogspot.com

 
Ingen bild

Bosse Steiner

10 augusti 2012 14:14

Per-Åke!
Självklart jag också. Jag ville bara visa det orimliga i att det kan heta "de som" i detta exempel. Jag/mig, du/dig, vi/oss, ni/er de/dem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards