Direktlänk till inlägg 30 juli 2012

Genom sig själv känner man andra


Jag trodde att förespråkarna för det könsneutrala ”hen” hade lagt ner sin kampanj, men Ulrika Milles återkommer till frågan i en artikel, ”Hens rätt att existera”, i Dagens Nyheter den 28/7.


Det är en mycket märklig artikel. Artikeln utgår från Doris Lessings roman ”Det femte barnet”. Romanen handlar om en familj, som så småningom utökas med ett femte barn, Ben, och som visar sig vara ett riktigt missfoster. Efter en längre utläggning av Milles får Ben sedan symbolisera det könsneutrala ”hen”. Mig förefaller kopplingen vara något långsökt; å andra sidan är jag ingen litteraturkritiker med rätt att sväva runt i de högre sfärerna. Ulrika Milles skriver:


Den vrede som många känner mot det lilla ordet ’hen’ som på en gång bestämmer att vi talar om en människa men inte slår fast vilket kön denna människa har, liknar den vrede som Harriet möter. Hon har fött monstret, varför det henne till? Hon får blickar av ’fasa och avsmak för det främmande, det normalas avsky för det som ligger utanför ramarna. Fasa inför Harriet som hade gett liv åt Ben.’

 

Det är det motviljan mot ’hen’ ofta handlar om. Att använda det om någon annan förändrar också oss själva, vår blick. Om någon är hen, vad är då jag, varför blev jag det och hur stabil är min identitet?

 

En stark känsla av ambivalens sätter glömda drömmar i vårt innersta i rörelse: drömmar om vad vi också hade kunnat vara, vad vi en gång en velat bli. ’Ben’ är en gåta utan lösning, ’hen’ är en människohamn som sluppit endan en grundbestämning i samhällsordningen. Vårt förhållningssätt till dem avslöjar mest oss själva.”


Min kritik mot ”hen” kan enkelt sammanfattas i två punkter – se bl.a Behovet av ”hen” är konstruerat  i Newsmill 19/3 2012.


1. Det är ren och skär fantasi  att införandet av hen inte bara skulle leda till att människors, särskilt barns, verklighetsuppfattning utan även att verkligheten skulle förändras. Språk är en spegling av verkligheten, d.v.s ett sätt att beskriva verkligheten med hjälp av symboler. Man kan förändra verkligheten genom att ge en befallning (som eventuellt åtlyds), genom att avge ett löfte eller förkunna en dom. Men om man förändrar beskrivningen, d.v.s genom att byta ut eller lägga till ord, förändras inte verkligheten.


2. Enligt lättversionen skulle ett införande av hen täppa till en lucka i svenska språket. Det påstås att det ibland inte finns ett behov att könsbestämma en person. Detta är i och för sig sant, men svenskan har redan två könsneutrala pronomen i tredje person singularis, nämligen den eller det. Dessutom finns en rad andra sätt att undvika problemet, vilket inte är särskilt stort. Om behovet av ett nytt könsneutralt pronomen i tredje person singularis verkligen hade varit trängande, skulle ett sådant pronomen uppstått naturligt för länge sedan i svenska språket.


Jag har inte gått i taket på grund av ”hen”; helt klart har många som kommenterat förslaget i tidningarnas kommentarsfält slagit över i sin upprördhet, fällt sexistiska kommentarer och odlat rena rama konpirationsteorierna. Jag tycker bara att den ideologiska versionen (punkt 1) är salongsradikal och fånig och att lättversionen (punkt 2) är onödig.


Men vad menar Ulrika Milles i det citerade stycket? Att vi alla egentligen vill vara en ”hen” eller förbannar vårt öde för att vi aldrig tog chansen? Detta är nog bara önsketänkande i hennes fall.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
ANNONS
 
Ingen bild

Ulf

31 juli 2012 17:42

Det är tydligen synnerligen fördelaktigt i dessa dagar att framforska stöd för sådana ord som liksom ”hen” kan bidra till att socialt och politiskt konstruera fram ett mera ”jämställt språk”:

”Språkrådet delade ut språkvårdspriset ´Erik Wellanders pris 2012 för forskning om snippa, hen och jämställt språk´ till docent Karin Milles på Språkrådsdagen.”

http://www.nordiska.su.se/om-oss/nyheter/nyheter-forskning/erik-wellanders-pris-2012-for-forskning-om-snippa-hen-och-jamstallt-sprak-till-karin-milles-1.87215

Karin Milles eventuella släktskap med Ulrika Milles vet jag ingenting om, däremot att Karin är en inflytelserik genuslingvistisk forskare och handledare vid Södertörns högskola. Hennes gärning ifrågasätts aldrig – utom, faktiskt, i en liten kommentar i Tanja Bergkvists välkända blogg:

http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/11/30/gubbslemmet-och-den-kollektiva-genusglomskan/#comment-4827

 
Ingen bild

Maj-Björn

31 juli 2012 21:28

Det är väl inte otänkbart att de är systrar, så jämngamla de är.

Det är förbryllande att Karin överhuvudtaget kan prisbelönas för något så enkelt som två konstruerade ord. Hennes forskning tycks vara synnerligen vinklad. Svenskan har fyra personliga pronomen - han, hon, den och det, något som hon väljer att bortse ifrån. Lättare då att hitta på ett femte att breda ut sig omkring.

Det uttryck för kvinnans könsorgan som har högst stilgrad är väl vagina. Därtill finns en mängd benämningar med lika många stilgrader. Varför då ägna sin forskning enbart åt den nyligen konstruerade benämningen - snippa.

Lyckligtvis inser de flesta kvinnor så väl som de flesta män, att det är just själva skillnaden mellan könen som är själva förutsättningen att vi faktiskt existerar, och som gör livet värt att leva.

Undras hur Karin hanterar ord som manslukerska och förstföderska. Ska det heta manslukare och förstfödare?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 27 feb 15:33


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 26 feb 16:00

Gunnar Wetterberg, också känd från ”På spåret”, skriver i Expressen:   ”Sedan dess har den masspridda skrivkulturen blivit viktigare och viktigare, till en början med böcker, broschyrer och flygblad, från 1800-talets slut också ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 26 feb 11:29

Den förre tillförordnade skolchefen i Vallentuna, Jonas Hård, som var aktiv i det misslyckade försöket att få Internationella Engelska Skolan till Vallentuna, har fått en anställning som "principal" på  –  Internationella Engelska Skolan!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 25 feb 11:54


  Ur dagens DN.   Edith Piaf var fransyska! Jag tror att hon bara hade haft en sak att säga om dessa anglofila men faktiskt även oförskämda svenskar: "Merde!"   Per-Owe Albinsson   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsva...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 24 feb 08:00

(Svar på insändare av kommunalrådet Robin Holmberg (M) i NST 30/1 och Karin Stenholm i NST 10/1):   Det har uppstått en märklig kort debatt mellan kommunalrådet Robin Holmberg (M) och Karin Stenholm i NST/HD den 30/1 och 10/2.   Debatten hand...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

124 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28 29
30 31
<<< Juli 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se