Direktlänk till inlägg 28 juli 2012

Som genom en sorts magi


Niklas Natt och Dag har skrivit en läsvärd artikel i modemagasinet King (för män) om föreställningen att utländska ord, huvudsakligen engelska, antas ha en magisk innebörd i motsats till svenska. Han skriver bl.a.:


För att ett i sig inte speciellt nytt fenomen ska få uppleva en nyrenässans i Sverige krävs korrekt marknadsföring. Detta innebär i regel att det byter namn till ett utländskt sådant, oftast men inte nödvändigtvis en anglicism… Att referera till något med främmande ord antyder att fenomenet ifråga är sanktionerat av aktörer med långt större trovärdighet – kanske från New York, Los Angeles, Tokyo – samtidigt som dess nyhetsvärde betonas genom att termen inledningsvis inte är allmänt förstådd.”

 

Ofta är det inte heller meningen att en engelskspråkig term ska förstås utan att den valts för att den är luddig. På det seminarium om engelskan i reklamen, som Språkförsvaret arrangerade våren 2010, berättade en representant för Preem att uttrycket ”Fresh Food” för ett av deras produktsortiment hade valts för att det motsvarande svenska uttrycket riskerade att tolkas som att det övriga sortimentet inte var – färskt.


Niklas fortsätter:


Främmande ord – committa, mainstreama, pinpointa – antyder att talaren har internationell erfarenhet och kanske rentav utländska investerares välsignelse. Funkar även för att höja statusen i mer formella sammanhang. Personalavdelningen – menar du human resources?”


På min sista arbetsplats föreslog rektorn att en ny inriktning vid gymnasieskolan skulle heta Career Academy. På personalmötet frågade jag varför det inte i så fall kunde heta karriärakademi. Det gick inte, menade rektorn, eftersom career academy betydde något mer än karriärakademi. Men vad mer det betydde, fick jag aldrig något svar på. Jag gjorde mig till och med besväret att skicka ut en rundförfrågan till engelskspråkiga schackspelare (ett kontaktnät, som jag har tack vare min privata schacksida, Schackportalen).


Bara en (5,9 %) av 17 svarande kände till begreppet/varumärket. Tio svarande associerade till yrkesskolor, som formellt avskaffades på 50-talet i USA och 1969 i Storbritannien. Resten hade ingen aning eller kom med långsökta förklaringar. I en undersökning, som ChrisM (den ende som var insatt i frågan, eftersom han tillhörde ”skolsvängen”) refererade till, hade 40 procent av de tillfrågade svarat att ”career academy” var ”a place that teaches you stuff in order to enable you to get a job in a certain field”.  Dessa fyrtio procent var på rätt väg, men ChrisM konstaterade också att ”very few ’career academies’ are structured in a way that the 40 % would expect”. Alltså: 60 procent visste inte vad career academy var och av resterande 40 procent hade säkert många ganska dimmiga begrepp.


ChrisM menade också att career academies representerar en återgång till gamla yrkesskolorna, Polytechnics, på samma sätt den borgerliga regeringen i Sverige försöker sära på yrkesutbildningen och den högskoleförberedande utbildningen. I Storbritannien använder nästan alla career academies lärlingsmodellen, medan det i USA faktiskt finns tre olika typer. Chris M avslutar med att konstatera: ”So the term ’career academy’ fails in that most people think Academic + Apprenticeship + Single Career and most Career Academies are not following the model.” Det hör till saken att den lokala, svenska modellen, som rektorn föreslog, inte hade mycket med den amerikanska skolformen att göra. Rektorn trodde bara att en engelskspråkig beteckning skulle locka elever till inriktningen i fråga.


Och som slutkläm:


Är jag kategoriskt negativ till låneord, i egenskap av reaktionär, konservativ och trångsynt? Absolut inte. Jag gillar svenskans fantastiska förmåga att assimilera och verbifiera ... Det fascinerar mig dock hur sakers värde i grunden kan förändras genom omdöpning, som genom en sorts magi. Det om något bekräftar hur stor del av begreppet kvalitet som ligger i betraktarens ögon. Å andra sidan har jag svårt för folk som hellre säger diskrepans än skillnad, prioriterar akademiskt skimmer framför begriplighet och därmed ofrivilligt antyder att argumentet blir svagare ju fler som förstår det."

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Herr Flicka

29 juli 2012 11:22

Man slänger sig med främmande termer för att ge sig själv eller det man uttrycker en högre nimbus. Det går hem om lyssnaren är dum nog att låta sig imponeras. Det faller platt om lyssnaren genomskådar det hela, och konstaterar att den som uttalar sig söker effekter som den inte behärskar.

Men vissa ord och ordsammansättningar låter sig inte översättas. Mr Bean, som alla tror betyder Herr Böna, är en engelsk ordlek, som kan översättas men kanske inte låter lika kul då.

Bean är ett vardagligt uttryck för "rött öre" och även för "skalle". Den fjärde vardagliga betydelsen är nog vad man spelat med vid namngivning av karaktären - "gosse". "Herr Gosse" stämmer ju bra in på hur rollfiguren beter sig.

Hade rollfiguren ursprungligen varit svensk med namnet "Herr Böna", hade översättningar till andra språk vållat problem. "Böna" på svenska är ju även vardagligt för "flicka".

Budskapen går fram bäst om man håller sig till det språk man behärskar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28 29
30 31
<<< Juli 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards