Direktlänk till inlägg 24 juli 2012
Om besöksnäringen vore ett mått på vilka språk, som i första hand borde läras ut i svenska skolor, då skulle studieinriktningen vara en annan än idag. Jag har tittat närmare på statistik över övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter förra året. I statistiken ingår inte fritidshus som ägs av i första hand, norrmän, danskar, tyskar och holländare, som vi i dagligt tal kallar nederländarna.
De flesta gästnätterna i landet svarar svenskarna själva för. Därefter kommer norrmännen, som statistiskt sett är här så ofta att varje norrman har tillbringat en natt i Sverige på ett år och ett kvartal. Danskarna, som kommer på tredje plats bland utländska besökare, är inte här oftare än att de statistiskt sett tillbringar en natt i Sverige på tre år.
Det språkliga förhållandet mellan de tre länderna är lite lurigt. Svenskar och norrmän förstår varandra oftast väl i det talade språket med undantag för vissa ord. Gentemot den talade danskan måste både svenskar och norrmän skärpa sig för att förstå och vice versa. Det är så illa att ungdomar ibland väljer att tala engelska sinsemellan. Den skrivna danskan och den skrivna norskan är ömsesidigt lätt för danskar och norrmän att förstå. Där har båda större besvär med den skrivna svenskan. Och svenskarna behöver träning för att läsa deras texter obehindrat.
Tydligt är att mer undervisning av nordiska språk måste till redan i grundskolan.
På andra plats kommer tyskar, vars språk borde vara obligatorisk redan på grundskolenivån. När ska vi upphöra med stigmatiseringen av tyskarna, som började gro i och med andra världskriget? Ingen av dagens tyskar kan lastas för vad som skedde då, lika lite som dagens svenskar kan lastas för svenskarnas härjningar på kontinenten tidigare i historien. Mer tyska i skolan är min uppmaning.
Holland kommer på fjärde plats. Att kräva obligatorisk undervisning av holländska är väl att ta i. Men jag tycker mig ha iakttagit att det inte finns något främmande språk som är så lätt för svenskar att lära sig som holländska. Holländarna lär sig också svenska lätt. Språken har nog mer gemensamt än vad som är allmänt känt.
Finland kommer på sjätte plats. Vad som inte framgår är hur många av dem som har svenska som första eller andra språk. Å andra sidan finns gott om svenskar som har finska som förstaspråk.
Först på femte och sjunde plats kommer Storbritannien och USA. Om man skulle går efter engelskan status skulle man kunna inbilla sig att de två länderna svarar för uppåt 90% av besöksnäringen. Men så är det inte. De kommer inte ens upp i 10%. Med besöksnäringen som guide borde engelskan väljas först efter tyskan i grundskolan.
Därefter kommer i tur och ordning besökarna från följande länder: Frankrike, Italien, Schweiz, Ryssland, Polen, Spanien, övriga världen utom Asien och Europa, Kina, Österrike, övriga Asien, Belgien, Japan och övriga Europa.
Sammanfattningsvis bör språkvalen i skolan vara först svenska, sedan nordiska språk, därefter tyska och som fjärde språk engelska. Därutöver gäller individuella val beroende på intresseinriktning.
Gästgivaren
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...
Söndagens svenskspråkiga sång Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea Söndagens svenskspråkiga dikt Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...
På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan! Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...
Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare) inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till? Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 |
5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"