Idag dominerar engelskan helt i vetenskapliga publikationer, men det har inte alltid varit så. Fram till första halvan av 1800-talet dominerade latinet, de europeiska universitetens första lärdomsspråk. Latinet avlöstes av de olika statsbärande språken.

I ”Deutsch als Wissenschaftssprache: die Entwickling im 20. Jahrhundert, und die Zukunftsperspektive” presenterar Ulrich Ammon intressant statistik (1) om publikationsspråk i naturvetenskaperna för perioden 1890 – 1980.

Engelskans andel 1890 uppgick till 35 procent, franskans till 28 procent och tyskans till 23 procent. Det intressanta är att tyskan gick förbi engelskan 1910 och att tyskans andel 1920 uppgick till drygt 40 procent. 1930 hade dock engelskan passerat tyskan och ökade därefter oavbrutet till 1980. Tyskans andel minskade till 10 procent 1980, medan engelskans andel samma år uppgick till runt 60 procent. Franskans nedgång inleddes redan 1910. Ryskan nådde en topp 1970 på runt 20 procent, varefter dess andel minskade.

Tyska språkets frammarsch som vetenskapligt språk bröts alltså av nazismens framväxt på 1930-talet, vilket fick konsekvenser för den vetenskapliga produktionen. När Hitler kom till makten 1933, avskedade han en tredjedel av alla professorer. Efter 1933 flydde runt 300000 tyskar, varav många av vetenskapsmän och akademiker. De som flydde till USA och Storbritannien bytte naturligtvis språk.  Utgången av andra världskriget och nazismens nederlag diskrediterade ytterligare tyska språket.

Ett språk kan alltså fort förlora sin ställning som vetenskapligt språk eller lingua franca; i det här fallet var det dessutom självförvållat. Det finns exempel från språkhistorien, där ett språk har avskaffats som administrativt språk genom ett penndrag.

Per-Åke Lindblom

1) Statistiken avser engelska, franska, tyska, ryska och japanska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)