Alla inlägg under juli 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 juli 2012 15:31

(Texten är hämtad från ett nyhetsmeddelande från Eurolang – lätt redigerad)


Den baskiska regeringen presenterade sin Femte sociolingvistiska undersökning om baskiska i Euskal Herria (d.v.s i det traditionellt baskisktalande området på båda sidor om den spansk-franska gränsen) den 16/7 med relativt goda nyheter för språket. Tvåspråkigheten har ökat i Euskadi (starkt) och Nafarroa (lätt). Men i Iparralde (under fransk jurisdiktion) fortsätter språket att gå tillbaka, trots att “antalet och andelen tvåspråkiga har ökat bland unga människor”, sade Lurdes Auzmendi, minister för språkpolitik. Hon tillade att "bland invånare fr.o.m 16 års ålder, finns det 185600 fler tvåspråkiga 2011 än 1991 (27%)”. Enligt Auzemendi “har inte bara kunskaperna i euskara (baskiska) ökat, utan även dess användning, särskilt i formella sammanhang. Den ökade användningen av euskara är särskilt tydlig bland unga människor. Beviset för det är att antalet människor under 35 som idag använder euskara för att kommunicera är större än för tjugo år sedan i de tre territorierna, speciellt i Euskadi." Totalt talar 710000 människor euskara.


****


Baskiska har talats mycket länge i detta hörn av Biscayabukten, långt före spanskan, franskan och andra romanska språk i området ens var påtänkta.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Jag trodde att förespråkarna för det könsneutrala ”hen” hade lagt ner sin kampanj, men Ulrika Milles återkommer till frågan i en artikel, ”Hens rätt att existera”, i Dagens Nyheter den 28/7.


Det är en mycket märklig artikel. Artikeln utgår från Doris Lessings roman ”Det femte barnet”. Romanen handlar om en familj, som så småningom utökas med ett femte barn, Ben, och som visar sig vara ett riktigt missfoster. Efter en längre utläggning av Milles får Ben sedan symbolisera det könsneutrala ”hen”. Mig förefaller kopplingen vara något långsökt; å andra sidan är jag ingen litteraturkritiker med rätt att sväva runt i de högre sfärerna. Ulrika Milles skriver:


Den vrede som många känner mot det lilla ordet ’hen’ som på en gång bestämmer att vi talar om en människa men inte slår fast vilket kön denna människa har, liknar den vrede som Harriet möter. Hon har fött monstret, varför det henne till? Hon får blickar av ’fasa och avsmak för det främmande, det normalas avsky för det som ligger utanför ramarna. Fasa inför Harriet som hade gett liv åt Ben.’

 

Det är det motviljan mot ’hen’ ofta handlar om. Att använda det om någon annan förändrar också oss själva, vår blick. Om någon är hen, vad är då jag, varför blev jag det och hur stabil är min identitet?

 

En stark känsla av ambivalens sätter glömda drömmar i vårt innersta i rörelse: drömmar om vad vi också hade kunnat vara, vad vi en gång en velat bli. ’Ben’ är en gåta utan lösning, ’hen’ är en människohamn som sluppit endan en grundbestämning i samhällsordningen. Vårt förhållningssätt till dem avslöjar mest oss själva.”


Min kritik mot ”hen” kan enkelt sammanfattas i två punkter – se bl.a Behovet av ”hen” är konstruerat  i Newsmill 19/3 2012.


1. Det är ren och skär fantasi  att införandet av hen inte bara skulle leda till att människors, särskilt barns, verklighetsuppfattning utan även att verkligheten skulle förändras. Språk är en spegling av verkligheten, d.v.s ett sätt att beskriva verkligheten med hjälp av symboler. Man kan förändra verkligheten genom att ge en befallning (som eventuellt åtlyds), genom att avge ett löfte eller förkunna en dom. Men om man förändrar beskrivningen, d.v.s genom att byta ut eller lägga till ord, förändras inte verkligheten.


2. Enligt lättversionen skulle ett införande av hen täppa till en lucka i svenska språket. Det påstås att det ibland inte finns ett behov att könsbestämma en person. Detta är i och för sig sant, men svenskan har redan två könsneutrala pronomen i tredje person singularis, nämligen den eller det. Dessutom finns en rad andra sätt att undvika problemet, vilket inte är särskilt stort. Om behovet av ett nytt könsneutralt pronomen i tredje person singularis verkligen hade varit trängande, skulle ett sådant pronomen uppstått naturligt för länge sedan i svenska språket.


Jag har inte gått i taket på grund av ”hen”; helt klart har många som kommenterat förslaget i tidningarnas kommentarsfält slagit över i sin upprördhet, fällt sexistiska kommentarer och odlat rena rama konpirationsteorierna. Jag tycker bara att den ideologiska versionen (punkt 1) är salongsradikal och fånig och att lättversionen (punkt 2) är onödig.


Men vad menar Ulrika Milles i det citerade stycket? Att vi alla egentligen vill vara en ”hen” eller förbannar vårt öde för att vi aldrig tog chansen? Detta är nog bara önsketänkande i hennes fall.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juli 2012 21:14

I dagens DN skriver ledningen för Stockholms universitet att regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning och bryta den ensidiga inriktningen mot medicin och teknik. Författarna efterlyser satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Angående språkundervisningen skriver debattörerna:


Globalisering och ökande invandring kräver såväl större kunskaper i språk som en ökad förmåga till interkulturell kommunikation. Samtidigt kommer larmrapporter om nedläggnings av utbildning och forskning inom en rad språk på flera stora universitet. Här krävs aktiva insatser för att motverka språkdöden vid universiteten, i en situation där inte bara engelska, utan även arabiska, hindi, kinesiska, japanska, ryska, spanska och portugisiska får allt större samhällelig betydelse.


De flesta insiktsfulla bedömare, oavsett politisk kulör, menar att vi går mot en allt mer multipolär värld, vilket annorlunda uttryckt betyder att USA: s ekonomiska och politiska ställning relativt sett kommer att försvagas – och därmed också engelskans relativa betydelse. Detta betyder inte att engelskans ställning som lingua franca på kort sikt kommer att gå förlorad. Västeuropas och Japans relativa ekonomiska styrka kommer också att försvagas.


The Economist har nyligen utkommit med ”Megachange The world in 2050”, som diskuterar utvecklingstendenserna fram till 2050 och innehåller flera intressanta prognoser. USA:s och Västeuropas andel av världens BNP (köpkraftsviktad), som 2010 uppgick 40,2 procent, beräknas 2050 ha fallit till 21,2 procent. Vinnaren är i stället ”Developing Asia” (Asien i utveckling), alltså Asien minus Mellanöstern och Japan, vars andel beräknas öka från 27,9 procent till 48,1 procent 2050. Kina svarar för merparten av denna ökning. Detta är egentligen bara en historisk ”återställare”. Så sent som i början av 1800-talet stod Asien för omkring hälften av världens BNP (köpkraftsviktad), medan Västeuropa stod för en dryg femtedel. Samtidigt måste man ha i minnet att Kinas köpkraftsviktade BNP per capita 2050 beräknas uppgå till knappt 60 procent av USA:s.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Niklas Natt och Dag har skrivit en läsvärd artikel i modemagasinet King (för män) om föreställningen att utländska ord, huvudsakligen engelska, antas ha en magisk innebörd i motsats till svenska. Han skriver bl.a.:


För att ett i sig inte speciellt nytt fenomen ska få uppleva en nyrenässans i Sverige krävs korrekt marknadsföring. Detta innebär i regel att det byter namn till ett utländskt sådant, oftast men inte nödvändigtvis en anglicism… Att referera till något med främmande ord antyder att fenomenet ifråga är sanktionerat av aktörer med långt större trovärdighet – kanske från New York, Los Angeles, Tokyo – samtidigt som dess nyhetsvärde betonas genom att termen inledningsvis inte är allmänt förstådd.”

 

Ofta är det inte heller meningen att en engelskspråkig term ska förstås utan att den valts för att den är luddig. På det seminarium om engelskan i reklamen, som Språkförsvaret arrangerade våren 2010, berättade en representant för Preem att uttrycket ”Fresh Food” för ett av deras produktsortiment hade valts för att det motsvarande svenska uttrycket riskerade att tolkas som att det övriga sortimentet inte var – färskt.


Niklas fortsätter:


Främmande ord – committa, mainstreama, pinpointa – antyder att talaren har internationell erfarenhet och kanske rentav utländska investerares välsignelse. Funkar även för att höja statusen i mer formella sammanhang. Personalavdelningen – menar du human resources?”


På min sista arbetsplats föreslog rektorn att en ny inriktning vid gymnasieskolan skulle heta Career Academy. På personalmötet frågade jag varför det inte i så fall kunde heta karriärakademi. Det gick inte, menade rektorn, eftersom career academy betydde något mer än karriärakademi. Men vad mer det betydde, fick jag aldrig något svar på. Jag gjorde mig till och med besväret att skicka ut en rundförfrågan till engelskspråkiga schackspelare (ett kontaktnät, som jag har tack vare min privata schacksida, Schackportalen).


Bara en (5,9 %) av 17 svarande kände till begreppet/varumärket. Tio svarande associerade till yrkesskolor, som formellt avskaffades på 50-talet i USA och 1969 i Storbritannien. Resten hade ingen aning eller kom med långsökta förklaringar. I en undersökning, som ChrisM (den ende som var insatt i frågan, eftersom han tillhörde ”skolsvängen”) refererade till, hade 40 procent av de tillfrågade svarat att ”career academy” var ”a place that teaches you stuff in order to enable you to get a job in a certain field”.  Dessa fyrtio procent var på rätt väg, men ChrisM konstaterade också att ”very few ’career academies’ are structured in a way that the 40 % would expect”. Alltså: 60 procent visste inte vad career academy var och av resterande 40 procent hade säkert många ganska dimmiga begrepp.


ChrisM menade också att career academies representerar en återgång till gamla yrkesskolorna, Polytechnics, på samma sätt den borgerliga regeringen i Sverige försöker sära på yrkesutbildningen och den högskoleförberedande utbildningen. I Storbritannien använder nästan alla career academies lärlingsmodellen, medan det i USA faktiskt finns tre olika typer. Chris M avslutar med att konstatera: ”So the term ’career academy’ fails in that most people think Academic + Apprenticeship + Single Career and most Career Academies are not following the model.” Det hör till saken att den lokala, svenska modellen, som rektorn föreslog, inte hade mycket med den amerikanska skolformen att göra. Rektorn trodde bara att en engelskspråkig beteckning skulle locka elever till inriktningen i fråga.


Och som slutkläm:


Är jag kategoriskt negativ till låneord, i egenskap av reaktionär, konservativ och trångsynt? Absolut inte. Jag gillar svenskans fantastiska förmåga att assimilera och verbifiera ... Det fascinerar mig dock hur sakers värde i grunden kan förändras genom omdöpning, som genom en sorts magi. Det om något bekräftar hur stor del av begreppet kvalitet som ligger i betraktarens ögon. Å andra sidan har jag svårt för folk som hellre säger diskrepans än skillnad, prioriterar akademiskt skimmer framför begriplighet och därmed ofrivilligt antyder att argumentet blir svagare ju fler som förstår det."

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Varje år på födelsedagen den 14 juli (för övrigt den franska nationaldagen) hyllas vår svenska kronprinsessa Victoria, som sig bör, på Öland. Gratulationsprogrammet visas i tv.


En insändarskribent i DN, Nils Eriksson i Halmstad, har reagerat mot att sångtexterna är på engelska. Nils skriver ”att det är förunderligt att svensk tv vid firande av Sveriges tronföljare med svenska artister på en svensk ö inte kan åstadkomma ett svenskt program på svenska språket utan måste bjuda på engelska texter.


Det är rent löjligt.

Om det är så att man vill vara internationell — och det vore inte alls fel — då borde man bjuda in artister som sjunger på ryska, mandarin, japanska, tyska, arabiska, spanska, serbiska, hindi med flera språk.


Låt inte engelskan utrota vårt svenska språk!


Nils Eriksson har så rätt. Jag instämmer av hela mitt hjärta! Själv har jag för flera år sedan slutat se födelseprogrammet från Borgholm, just på grund av den så kallade sångunderhållningen. Jag har också slutat se Allsång på Skansen och undviker en del av sångerna på nationaldagen: nationalsång och kungssång är förstås rätt liksom andra nationella sånger — men övriga ”sånger” … !


Björn I Ohlson




(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Facebookgruppen "Bruk skandinavisk!" rapporterar att låten "Flytta på dej", som sjungs av Alina Devercerski, ligger på förstaplats på de svenska och norska topplistorna och på tredje plats på den danska. Smaken tycks alltså vara ganska lika i Danmark, Norge och Sverige. Texten är inte alltför avancerad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om besöksnäringen vore ett mått på vilka språk, som i första hand borde läras ut i svenska skolor, då skulle studieinriktningen vara en annan än idag. Jag har tittat närmare på statistik över övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter förra året. I statistiken ingår inte fritidshus som ägs av i första hand, norrmän, danskar, tyskar och holländare, som vi i dagligt tal kallar nederländarna.


De flesta gästnätterna i landet svarar svenskarna själva för. Därefter kommer norrmännen, som statistiskt sett är här så ofta att varje norrman har tillbringat en natt i Sverige på ett år och ett kvartal. Danskarna, som kommer på tredje plats bland utländska besökare, är inte här oftare än att de statistiskt sett tillbringar en natt i Sverige på tre år.


Det språkliga förhållandet mellan de tre länderna är lite lurigt. Svenskar och norrmän förstår varandra oftast väl i det talade språket med undantag för vissa ord. Gentemot den talade danskan måste både svenskar och norrmän skärpa sig för att förstå och vice versa. Det är så illa att ungdomar ibland väljer att tala engelska sinsemellan. Den skrivna danskan och den skrivna norskan är ömsesidigt lätt för danskar och norrmän att förstå. Där har båda större besvär med den skrivna svenskan. Och svenskarna behöver träning för att läsa deras texter obehindrat.


Tydligt är att mer undervisning av nordiska språk måste till redan i grundskolan.


På andra plats kommer tyskar, vars språk borde vara obligatorisk redan på grundskolenivån. När ska vi upphöra med stigmatiseringen av tyskarna, som började gro i och med andra världskriget? Ingen av dagens tyskar kan lastas för vad som skedde då, lika lite som dagens svenskar kan lastas för svenskarnas härjningar på kontinenten tidigare i historien. Mer tyska i skolan är min uppmaning.


Holland kommer på fjärde plats. Att kräva obligatorisk undervisning av holländska är väl att ta i. Men jag tycker mig ha iakttagit att det inte finns något främmande språk som är så lätt för svenskar att lära sig som holländska. Holländarna lär sig också svenska lätt. Språken har nog mer gemensamt än vad som är allmänt känt.


Finland kommer på sjätte plats. Vad som inte framgår är hur många av dem som har svenska som första eller andra språk. Å andra sidan finns gott om svenskar som har finska som förstaspråk.


Först på femte och sjunde plats kommer Storbritannien och USA. Om man skulle går efter engelskan status skulle man kunna inbilla sig att de två länderna svarar för uppåt 90% av besöksnäringen. Men så är det inte. De kommer inte ens upp i 10%. Med besöksnäringen som guide borde engelskan väljas först efter tyskan i grundskolan.


Därefter kommer i tur och ordning besökarna från följande länder: Frankrike, Italien, Schweiz, Ryssland, Polen, Spanien, övriga världen utom Asien och Europa, Kina, Österrike, övriga Asien, Belgien, Japan och övriga Europa.


Sammanfattningsvis bör språkvalen i skolan vara först svenska, sedan nordiska språk, därefter tyska och som fjärde språk engelska. Därutöver gäller individuella val beroende på intresseinriktning.


Gästgivaren


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta berättas i Dagens Nyheter idag. Vi önskar lycka till.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28 29
30 31
<<< Juli 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards