Alla inlägg under juni 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2012 18:38

Anders Eklund omtalar Språkförsvarets senaste pressmeddelande och antologin "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" på ledarplats i Hela Hälsingland den 2/6. Han skriver bland annat:


"Efter min förra krönika fick jag ett tips av en läsare att läsa Språkförsvarets antologi Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva. Vilket jag naturligtvis gjorde.


Det är en antologi som ser språket som vår största naturtillgång som måste vårdas. Annars hotas det av utplåning.

 

Att slå vakt om det svenska språket har ingenting med storsvenskhet att göra. Tvärt om ser antologin positivt på invandringen som har berikat landet med nya språk. Och stärkt behovet av den gemensamma svenskan."


Samtliga recensioner och omnämnanden av antologin återfinns i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet har idag ett heluppslag om landets bästa näringslivsjournalister. Bakom utnämningarna står företagen Hallvarsson & Halvarsson AB och Svensk Image AB. Deltagare i tävlingen är svenska näringslivsjournalister som skriver på svenska i svenska tidningar. Då borde det vara självklart att priset också är svenskt - men icke!

Best Financial Journalist

Om nu de två företagen vill belöna svensk journalistik på svenska borde de upphöra med att devalvera svenskan till förmån för engelskan så snart ett pris ska namnges.

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I finska Österbotten använder ungdomar gärna sin speciella svenska dialekt, både i tal och i sms- och chattspråk. Det rapporterar dagens Språket i P1.


De svenska dialekterna i Finland är gamla, och flera av dem är bättre bevarade än dialekterna i Sverige. Och många, även unga, är stolta över sin dialekt och använder den gärna, även i skrivet språk. Viveca Rabb, dialektforskare vid Åbo akademi, forskar på de svenska dialekterna i Österbotten. Hon intervjuas i dagens Språket i P1.

Även förra veckans program, från den 12 juni, handlade om dialekterna i Österbotten. Programmet kan avlyssnas i efterhand. Gå till Språket i P1 på webben.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvaret!


Jag skulle behöva lite assistens i en liten dispyt jag har med en vän. Den handlar om att han påstår att svenskan vi (och alla andra) pratar har fel, då vi benämner språket som talas i ett specifikt land. Exempel: I Filippinerna talar dom inte filippinska, dom talar tagalog, filippinska är en kvinna från Filippinerna, inte ett språk, säger han. I Persien talar dom farsi, inte persiska. Persiska är en kvinna från Persien.


 I Holland pratas det inte holländska, som är en kvinna från Holland, där pratas det flamländska enligt honom, och så fortsätter det för land efter land, och några motargument köper han inte: I fallet Holland är han faktiskt ute och cyklar (!), flamländska talas i Belgien och i det franska Flandern, Holland som land finns inte ens, det heter Nederländerna enligt honom, men även där har han fel, Holland är ju den norra och nordvästra biten av det landet, och har hetat så sedan 800-talet, Nederländerna tillkom under medeltiden, och det hela fick heta Holland, så nog existerar Holland, även om språket som talas där är nederländska, och hollänskan har reducerats till en urgammal dialekt, som talas av ett fåtal än idag. Persien kom till vår kännedom då den äldre varianten av farsi, nämligen parsi talades, det arabiska uttalet förmodar jag var "pärsi", men det är bara min gissning, men det fick oss att benämna landet det talades i - Persien. Hade farsi talats vid den tidpunkten, hade väl landet hetat Fersien idag?


Det jag vill ha fram är hur gammalt systemet med att benämna ett lands språk med början på landets namn och avsluta ordet med ändelsen -ska i de flesta fallen, avvikelser från regeln finns ju (Finland-finska, Ungern-ungerska, Tyskland-tyska, England-engelska). Jag vill ha fram att det inte är fel på svenskan och dess nomenklaturregler, och varför de ser ut som de gör, hur länge de har tillämpats, är det en tillfällighet att benämningen på ett lands språk sammanfaller med benämningen på en kvinna från aktuellt land, varför vi inte använder landets egna benämning på deras språk. Jag vill ge min vän en logisk örfil! För mig är det självklart att man talar filippinska i Filippinierna, indiska i Indien etc.


Mvh,

Lasse

Riksbanken kommer att introducera nya sedlar, däribland en femhundrakronorssedel, i oktober 2015. Språkförsvaret fick idag ett brev, som kritiserar skrivsättet:


"Kan jag intressera Språkförsvaret för uppgiften att försöka påverka Riksbanken i en språkfråga inför den slutliga utformningen av Sveriges nya sedlar? Det gäller något som i mina ögon är en första rangens skandal - att sedlarna, som alltid har räknats in bland de allra viktigaste symbolerna för statsmakten i varje suverän stat, i Sveriges fall inte längre har texten på korrekt svenska. 500 skrivs ju på svenska 'femhundra', inte som på engelska 'fem hundra'. Men så står det på sedlarna och så kommer det säkerligen att stå på de nya sedlarna också, om inte någon klarar att leva rövare tillräckligt om saken för att Riksbanken ska tvingas ändra sig."


Även om riksbankens nya sedlar är beskurna i bild på Riksbankens webbplats, framgår det att 500  skrivs "fem hundra" i stället för "femhundra", som många föredrar. Enligt SAOL används båda skrivsätten.



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av grannortens Folkets Park återstår idag endast utomhusscenen. Där har frugan och jag varit närvarande vid barnbarnets skolavslutningar de senaste sex åren. Skolans låg- och mellanstadier har den trevliga traditionen att marschera dit för ett timslångt program med musikaliska uppträdanden av respektive klass.


I år blev jag försenad, så jag missade lågstadieelevernas framföranden. Jag fick nöjda mig med mellanstadieelevernas. Vilket språk tror du att de väljer att sjunga på? Engelska, vad annars! Man kan inte utan fog påstå att vi förlorat en domän i svenskan – populärmusiken. Musikerna uppfattar svenska texter som töntiga och barnen tar efter. Så enkelt är det, dessvärre.


Den avslutande sången hade inte barnen valt själva. Där hade lärarna hjälpt dem att tänka i traditioner.


Den blomstertid nu kommer


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 juni 2012 13:27

(Ur programpresentationen )


I veckans Kino undersöks den svenska biomarknaden. Hur har SF:s dominans på marknaden påverkat utbudet av film? Vilka har gynnats och vem har förlorat när biografmonopolet är ett faktum?  Bland annat intervjuas Sture Johansson på SF Bio – den man som är ytterst ansvarig för utbudet på deras biografer.


Dessutom fördjupar sig Kino i det eviga mysteriet med filmtitlar. Varför heter den danska filmen En kongelig affære plötsligt A Royal Affair när den kommer till Sverige? Och vilka är de mest legendariska svenska omdöpningarna av utländska filmer?


Radioprogrammet sänds kl. 18.15 i kväll – se också Språkförsvarets pressmeddelande om just En kongelig affære.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I en artikel i Politiken skriver Bjarne Schilling om att man ska akta sig för att slarva med översättningar. Svenska, norska och danska är närbesläktade språk, men det finns falska vänner i språken: ord som skrivs likadant, men som betyder olika på de respektive språken. Därför kan en barnmorska på svenska bli en barnamörderska på danska; ”rar” på norska betyder ”underlig” på danska och svenska:


I denne uge optrådte en barnemorderske i tv-oversigten for Sverige 1. Hun viste sig dog ikke at være en kvinde, der bringer børn ud af denne verden, men det modsatte: Barnmorska betyder jordemoder.

Knap så muntert var det, da vi beskrev de forfærdelige hændelser på Utøya og citerede en norsk kilde for, at ’ingen vidste, hvad der var sket. Det var rart’. Det udsagn kunne vi med fordel have studset over – og have brugt en ordbog. Så ville vi have opdaget, at ’rar’ betyder ’underlig’ på norsk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21 22 23 24
25
26 27 28 29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se