(Denna text har också skickats direkt som mejl till SR P1 Lyssnarservice)

Hela morgonen har radions P1 tjatat om "så kallat batchnummer", detta med anledning av vaccinet mot svininfluensa, där partinumret är viktigt för att spåra en möjlig felkälla i produktionen som orsak till biverkningar.

Ingenjörer och produktionsfolk av den gamla stammen vet ju, att satstillverkning av viktiga produkter är försedda med ett satsnummer eller partinummer, individuellt för varje avgränsad tillverkningssats eller tillverkningsparti.

Skillnaden kan noteras mot serietillverkning, vilket är ett fortlöpande och obrutet skeende, där viktiga produkter förses med serienummer, ett unikt nummer för varje individuell produkt.

Det är tydligt att industrin anglifieras i en rasande takt, men journalister, som har språket som verktyg borde lära sig att hålla emot.

Språkförsvarets styrelse

genom Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bilaga till dagens Svenska Dagbladet berättas om Stockholm maraton, som sponsras av er. Den redaktionella texten är på svenska,men era fyra helsidesannonser är alla på engelska. Varför? Blir man en snabbare och uthålligare löpare om produkterna presenteras på engelska eller är det meningen att man inte ska förstå vad man köper.

Så skrev jag nyss i ett mejl till sportskotillverkaren Asics.

En vidare reflektion är varför man väljer att stava maraton med ett h, dvs. marathon. Därför googlade jag på 25 av Europas huvudstäder för att se vad de kallar sina maratonlopp. Den stavning som kom upp på samtliga var den engelska marathon. Bara i åtta fall förekom även en nationell stavning - Maratona di Roma, Maraton de Madrid, Maratona de Lisboa, Maraton warszawski, Oslo maraton, Tallina maraton, Rigas maratons och Vilniaus maratonas. 

Vad ska man dra för slutsatser av detta, tycker du?

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets senaste pressmeddelande uppmärksammas i dagens DN, i kulturdelen sidan 2. Pressmeddelandet citeras först:

"Många har velat dödförklara bokstäverna, å, ä och ö på grund av Internets utveckling. Tvärtom har alltså frågan lösts."

Sedan skriver DN: Nätverket Språkförsvaret gör oss uppmärksamma på att det nu går att använda å, ö och ö i www-adresser. Språkförsvaret har själv både å och ö i sin.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)