Alla inlägg under juni 2012


På Språkrådets Facebook-sida har Michael Andersson skrivit ett upprört inlägg om Språkförsvarets webbomröstning om filmtitlar. För övrigt jobbar han på att ”avskaffa alla religioner utan att någon blir arg eller ledsen”. På Språkrådets Facebook-sida uppmanas han också att vidarebefordra kritiken till Språkförsvaret och att eventuellt föreslå ett nytt svarsalternativ. Så här skriver han:


Språkförsvaret är en intolerant gubbe!

Som vanligt när jag råkar hamna på Språkförsvarets sidor så blir jag besviken. Under några månaders tid har man haft en enkät på bloggsidan, där läsare kan ange hur de tycker att utländska filmer ska namnges när de lanseras på den svenska marknaden.


För en någorlunda vidsynt människa går det inte att välja något av de sex svarsalternativen, eftersom de alla är så kategoriskt utformade. Enkäten avslöjar istället med all önskvärd tydlighet Språkförsvarets totalitära syn på språk, kultur och frihet. Paradoxalt nog hamnar Språkförsvaret nära Orwellsk nyspråksfilosofi i sina försök att bromsa en flertusenårig språkutveckling till att landa i ett perfekt slutstadium någonstans mellan 1950-1980, när nätverkets medlemmar själva lärde sig sitt fulländade språk.”

 

Det vore naturligtvis mycket intressant att få veta hur ett icke-kategoriskt svarsalternativ ser ut, speciellt i detta sammanhang.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2012 16:39

I mina hemtrakter pågår nu en innebandyturnering för utvalda pojkar och flickor i tonåren, som representerar eliten i sin åldersklass med ett lag från respektive län i landet, med undantag för Stockholm som har ett nord- och ett sydlag. Fadern till en av deltagarna sa mig att ett privat företag är arrangör. Vad heter då företaget – jo Selected player.

 

Det stod också på tröjryggen på alla deltagare. Innan jag senare på kvällen gick in på  företagets hemsida undrade jag varför de inte kallar sig Utvalda spelare. En förklaring kan vara att de är verksamma i Norge, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Tjeckien och Schweiz. Men i inget av dessa länderna talas engelska som inhemskt språk. I en annan tid  med ett bredare internationellt perspektiv hade man kanske givit företaget ett annat namn.


Jag fick också reda på att det blir allt vanligare att svenska innebandyföreningar skaffar sig namn i stil med  Floor Ball Club.

 

Om det gör dem till bättre spelare hann jag aldrig utröna.


Gunnar Lund

 

(Denna sida är knuten till nätverket Språkförsvaret



På den här sidan, ”Mistakes in advertising”, hittar man en lista med reklamgrodor på engelska. Ofta är det fråga om företag som inte inser att engelska ord kan ha en helt annan betydelse på andra språk eller så är företaget i fråga inte tillräckligt uppmärksamt när en engelsk slogan översätts. Speciellt problematiskt blir det om tolkningen är ”oanständig”; det kan ha mycket negativa konskevenser för försäljningen.


Två svenska företag, Electrolux och IKEA, finns företrädda på listan. I dessa fall är det fråga om svenska ord, som kan betyda någonting helt annat på engelska. Electrolux använde följande slogan i en kampanj i USA: Nothing sucks like an Eclectrolux. Detta måste vara en gammal bedrift, eftersom ”suger” numera också används nedsättande på svenska. IKEA:s namn, FartFull, på en arbetsbänk för barn, var heller inte så lyckat för försäljning till kunder med engelska som modersmål.


Det är möjligt att det också går att skapa en lista med anknytning till svenska förhållanden. I så fall skulle H & M kvala in, eftersom klädjätten 2006 lanserade jeansmodellen Fit Sliq i Sverige.


Observatör

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 juni 2012 20:57

 

Dansk Sprognævn publicerade  idag ett notat om det danska språkets status 2012.  Det avsnitt som återges här kan ses som en principiell betraktelse.

 

I diskussionen om sprogpolitik og sproglove bringes ofte mange forskellige temaer i spil: modersmålsundervisning, færdigheder i fremmedsprog, sproglig korrekthed, læse- og skrivefærdigheder, engelsk som undervisningssprog og koncernsprog osv.


Det første der derfor skal afklares når man overvejer at lave en sproglov, er hvad loven i givet fald skal dække: Er det en lov om dansk sprog eller en lov om sprog i Danmark? Ønsker man at bedrive statusplanlægning (dvs. at regulere hvor sproget kan eller skal anvendes), korpusplanlægning (dvs. at regulere hvilke stave- eller udtryksmåder der kan eller skal bruges) eller tilegnelsesplanlægning (dvs. at planlægge tilegnelsen af dansk og andre sprog)? Og hvilken effekt forventer man af de forskellige tiltag? En nærmere redegørelse for de forskellige typer af sproglovgivning der anvendes i Europa samt en generel begrebsafklaring for området kan findes sidst i dette dokument: Bilag 1. Begrebsafklaring og bilag 2. Sproglovgivning i andre lande.


Sprognævnet har først og fremmest viden om dansk sprog, og om hvordan udviklingen i samfundet påvirker sproget. Desuden har vi viden om hvordan dansk bliver påvirket af andre sprog – både af de sprog som tales af de mennesker som bor i landet, og af de sprog som tales i landene omkring os. Sidst men ikke mindst har vi viden om hvordan danskundervisningen bedst kan indrettes for at sikre gode sprogkundskaber. Derfor kan vi med rimelighed udtale os om både statusplanlægning, korpusplanlægning og tilegnelsesplanlægning.


Sprog er ikke kun et kommunikationsmiddel. Sprog er grundlaget for det at være menneske. Derfor viser vores sprogbrug hvem vi er. Sprog knytter os sammen i et fællesskab i nutid og fortid. Sprog er grundlaget for at vi kan tilegne os viden og videreudvikle, videregive og reflektere over den. Derfor er det ikke ligegyldigt hvilke sprog vi taler, og hvordan vi tilegner os disse sprog.


Ønsket om at alle skal beherske et globalt kontaktsprog, engelsk, skal afstemmes i forhold til behovet for at kunne et samfundsbærende og historiebærende sprog, dansk. Begge sprog opfylder vigtige funktioner. Samtidig er der brug for at mange danskere behersker mere end blot ét fremmedsprog.


Det er en historisk kendsgerning at man har talt dansk i vores egn i mere end 1000 år, og til trods for at andre sprog som latin, tysk og fransk var dominerende i de toneangivende kredse, dvs. kirke, kongehus, adel og administration, blev dansk det bærende sprog i den demokratiske proces der førte til grundloven og den efterfølgende samfundsudvikling til i dag.


For mange borgere i Danmark er dansk det første og eneste sprog og dermed deres eneste mulighed for at deltage i demokratiet og følge med i samfundsdebatten. Der er derfor brug for at understøtte brugen af dansk på alle områder. Hvis der udelukkende bruges andre sprog på et eller flere samfundsområder, kan dette udvikle sig til et demokratisk problem da store grupper af borgere vil blive udelukket fra at deltage i samfundsdebatten.


På uddannelsesområdet har sproget en central betydning i kraft af sin vidensbærende funktion. Valg af sprog er afgørende for hvor godt man tilegner sig ny viden. Man overser let hvilken betydning undervisningen i fag som matematik, historie og geografi har for at udvikle gode udtryksmuligheder på dansk. I disse fag tilegner man sig ikke kun faktuel viden om tal, begivenheder og steder, men også et sprog til at begribe sammenhængen mellem de faktuelle oplysninger, til at analysere og ræsonnere. Underviser man konsekvent i sådanne fag på andre sprog, uden at man samtidig arbejder parallelt med dansk, vil det medføre at eleverne ikke længere vil kunne udtrykke sig ubesværet inden for disse områder på dansk.


Et sprogs status er tæt knyttet til den status dets sprogbrugere har i samfundet. Hvis de toneangivende grupper i et samfund vælger at tale et bestemt sprog, vil dette smitte af på resten af samfundet og medføre en konvergens hen imod det valg som de toneangivende grupper har truffet. Universiteternes valg af fx engelsk som undervisningssprog er derfor ikke blot en praktisk foranstaltning der skal tiltrække flere udenlandske studerende og styrke de danske studerendes engelskkundskaber. Det er samtidig et signal om at dansk har en lavere status end engelsk. Hvis der kommer mange af den slags signaler, kan det medføre at dansk ikke længere bliver taget alvorligt, og at færre vil gøre sig umage for at tale et klart og udtryksfuldt dansk.


Der er derfor i høj grad brug for at se sproglige tiltag både for dansk og fremmedsprogene i en sammenhæng og at undersøge de virkemidler der kan tages i brug hvis man ønsker en anden udvikling.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2012 18:47

EU-kommissionen har nyligen publicerat en ny vända av Eurobarometern. Den delrapport som är intressant ur språklig synvinkel är betitlad ”Européerna och deras språk”, fast på engelska, tyska och franska.  Detta är samtidigt betecknande för EU:s språkpolitik; mångspråkigheten tillämpas inte fullt ut i praktiken. Inte ens faktabladen är på något av de övriga språken inom EU.


”Européerna och deras språk” är en diger rapport på 147 sidor och bygger på omfattande undersökningar som gjordes den 25/2 – 11/3 2012. Om man inte orkar läsa hela rapporten, kan man läsa sammanfattningen på sidorna 5 – 9. Vill man jämföra svenskarnas inställning till mångspråkighet med övriga européers, kan man läsa faktabladet ”Attitudes towards multilingualism”. Svenskarnas inställning skiljer sig markant från genomsnittseuropén bara på en punkt, nämligen till textade kontra dubbade filmer och tv-program. 96 procent av de tillfrågade svenskarna svarade att de föredrog att se på textade filmer och tv-progam, medan endast 44 procent av alla européer delade denna uppfattning.


Både rapporten och faktabladet kan också laddas ner från Språkförsvarets webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Google skriver i ett nyhetsmeddelande:


I en ständigt mer globaliserad värld hotas en lång rad språks och språkliga varieteters överlevnad.  Nu har Google gett språkintresserade människor, som önskar stödja kampen för språklig mångfald, deras eget högkvarter på nätet: The Endangered Language Project.


The Endangered Language Project är en webbsida för alla dem som är intresserade i att bevara språk och dialekter. Här kan man dela och få tillgång till forskning, ge varandra goda råd och inleda samarbeten. Precis som man kan lägga till dialekter, som man menar är hotade, och gärna vill dokumentera.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2012 23:37


Igår rapporterade nätdagboken om en namninsamling riktad mot planerna på att lägga ned ämnena ryska, italienska, grekiska och fornkyrkoslaviska vid Göteborgs universitet. Den som vill fördjupa sig i frågan kan med fördel ta del av en artikel i “Notes from the North”  av James David Garrabrant, en artikel som dessutom innehåller en förteckning av andra relevanta artiklar och inlägg:


Fler språk försvinner från Göteborgs universitet (SR 20/6 2012)
Kurserna i italienska ställs in – grekiska, fornkyrkoslaviska och ryska utreds vidare (Göteborgs universitet, Pressmeddelande 20/6 2012)
Illa tänkt om språk på Göteborgs universitet (GP 20/6 2012)
Utan språk blir vi torftiga (Corren 20/6 2012)
Språkdöden i Göteborg är en kris för humaniora (DN 19/6 2012)
Fler språk kan tas bort från universitetet (GT 18/6 2012)
Språkundervisning i fara vid Göteborgs universitet (DN Skoljobb 14/6)
Färre språk vid Göteborgs universitet (GP 14/6 2012)
Språkundervisningen bantas i Göteborg (Skoljobb 14/6 2012)
Språk hotas på Göteborgs universitet (UNT 14/6 2012)
Språk hotas på Göteborgs universitet (SvD 14/6 2012)


Blogginlägg

 

Grekiskan i Göteborg (doktoranden Ola Wikander 15/6 2012)

"Brev till Göteborgs universitet" (doktoranden Johanna Dahlin, Blicken mot öster 15/6 2012)
"Brev till Göteborgs universitet angående den förestående nedläggningen av undervisningen i grekiska" (Venanzio - doktoranden Lars Nordgren 14/6 2012)
"Det bidde bara en tumme" (En översättares funderingar 14/6 2012)
Kampen om samhället förs inte alltid där man tror (Flyktlinjer 14/6 2012)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2012 21:39

(Från namninsamlingens brödtext)


Med anledning av den humanistiska fakultetens planer på att lägga ned ämnena ryska, italienska, grekiska och fornkyrkoslaviska vid Göteborgs universitet genomförs en namninsamling för alla oss som ser och förstår dessa språks värde. Namnlistan skall överlämnas till rektor och fakultetsledning.


När detta skrives, har 1408 personer skrivit under. Om du vill skriva under, gå vidare hit!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21 22 23 24
25
26 27 28 29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se