Alla inlägg under maj 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 maj 2012 11:45

(Texten har hämtats från Språkrådets webbplats)


Lena Ekberg avgår som chef för Språkrådet. Hon ersätts av en tillfällig ledningsgrupp. Christian Mattsson blir ny tillförordnad chef för Språkrådet från och med i dag den 15 maj. Han bildar tillsammans med Eva Olovsson (samordningsansvarig för svenska) och Raija Kangassalo (samordningsansvarig minoritetsspråk) en ledningsgrupp som formellt ansvarar för verksamheten på rådet fram till dess att en ny chef utsetts. Du hittar kontaktuppgifter till Christian Mattsson och ledningsgruppen under våra kontaktuppgifter.

Lena Ekberg avgår som chef för Språkrådet på grund av meningsskiljaktigheter mellan Språkrådet och  generaldirektören för Institutet för språk och folkminnen. Lena återgår till sin tjänst som professor vid Lunds universitet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom Karin Bojs omnämnde David W.Anthonys ”The horse, the wheel and language” i Dagens Nyheter den 13/5, vill jag faktiskt passa på att slå ett slag för den boken. Boken utkom redan 2007, men det är första gången jag har sett den omnämnas i svensk press.


Anthony, som är professor i arkeologi, placerar de indoeuropeiska språkens urhem till området strax norr om Svarta havet och Kaspiska havet liksom före honom bl.a Marija Gimbutas, men Anthony står på säkrare empirisk grund.


Enkelt uttryckt: Kan man tidsbestämma och lokalisera uppkomsten av boskapsskötseln, tämjandet av hästen, inkl. ridandet av hästar, uppfinningar som hjulet, vagnar och stridsvagnar, ullberedning och kopparhantering med mera och om de flesta ord för dessa företeelser i alla indoeuropeiska språk, från Indien i öst till Irland i väst, har gemensamma språkliga rötter, talar det mesta för att det också går att bestämma ett urhem för de indoeuropeiska språken.


Språk sprids i huvudsak genom folkförflyttning, som kan ske till såväl redan bebodda som till obebodda områden. Jordbruket i all ära; det leder till ökad produktivitet och till en ständig befolkningsökning, men innebär inga militärteknologiska fördelar i sig. Det är inget problem att utvandra till obebodda områden – se till exempel polynesiernas expansion till öarna i Stilla havet, som inleddes omkring 2000 före vår tideräkning (f.v.t) från Taiwan och som nådde Nya Zeeland först 1100 e.v.t (efter vår tideräkning).


Det är annan sak om områden redan är bebodda. Det är inte alls säkert att nykomlingarna hälsas med öppna armar. Jägare och samlare kan pressas tillbaka av de nyanländas numerära och ekonomiska styrka, medan en jordbruksbefolkning eller nomader förmodligen enbart låter sig betvingas med militära medel. Alltsedan hästen tämjdes på de sydryska slätterna omkring 4200 – 4000 f.v.t har den haft en avgörande militär fördel. Först i och med introduktionen av eldvapnen började hästens betydelse att dala, men användningen av hästen i militära sammanhang var viktig ända fram till 1800-talets slut. Aztekerna, som var numerärt fullständigt överlägsna de spanska conquistadorerna, tvingades i början av 1500-talet ge upp inför kombinationen eldvapen och hästar.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 maj 2012 23:59

Jag har just kommit hem från ett besök i England där jag till min förvåning och förtjusning konstaterade att allt skandinaviskt verkade vara inne just nu. Design, IKEA, den svenska versionen av Wallander och inte den engelska och i synnerhet danska TV-serier. Det intressanta är att den serie som på danska heter Borgen har fått behålla sitt namn i Storbritannien! Detta medan vi får stå ut med danska titlar översatta till engelska. Det tog ett tag innan jag fattade vad Bågen var för ett ord. En uppskattande artikel hade rubriken Sex, death and subtitles. Jag som trodde att textade filmer var omöjliga att saluföra i engelskspråkiga länder.


Kristina Svensson

Hedemora


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2012 23:26

För två år sedan rapporterade vi om internetanvändningen i världen  i denna nätdagbok.  Nu har det kommit en ny rapport från Internet World Stats. Den visar att det finns 2,27 miljarder användare i världen, vilket utgör 32,7 procent av jordens befolkning.


Bland de tio länder i världen som har högst penetrationsgrad, d.v.s andel användare av befolkningen, återfinns samtliga fem nordiska stater och ett självstyrande område, Grönland. Island har högst penetrationsgrad med 97,8 procent – därefter följer Norge och Sverige med 97,2 respektive 92,9 procent.


Nästa rapport från Internet World Stats kommer att handla om språkanvändningen på internet, vilket naturligtvis är mer intressant ur en rent språklig synvinkel.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag kom till att se en dokumentär om George Formby på nätet. I den talades om de populära George Formby-konventen på Imperial Hotel i Blackpool. Ett sådan måste jag besöka någon gång och gick därför in på nätet för att skaffa information. Till min glädje ser jag att konventet gjort sig besväret att erbjuda en svensk översättning. Den kunde ha gjorts bättre, men ändå. Hotellet hade lyckats bättre med sin.


Det verkligt intressanta är att engelsmän till skillnad mot många svenskar, dels har klart för sig att engelska inte är det allenarådande språket i världen och dels är artiga nog att bjuda till på gästernas språk. Många privata och offentliga svenska företag borde ta efter även i den delen av vad England kan erbjuda.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kom nyligen hem från en liten utflykt till det spanska vindistriktet Rioja - ni vet där man gjorde de där röda, runda, vaniljstinna vinerna, som lärde svenska folket dricka rödvin på 1970-talet; när alla hade fått nog av sura, sträva och taggiga bulk-Bordeauxer (som bara rödvinsvänstern kunde älska). Några av er är säkert gamla nog för att minnas ...


Nu skulle en grupp entusiaster lära sig om de nya Rioja-vinerna - strama, eleganta och fruktiga. Och det gjorde vi. Men vi lärde oss också någonting annat: I Spanien pratar man inte engelska!


Vi började i Bilbao, denna fantastiska stad, som likt en fågel Fenix har rest sig från sunkigt och bortglömt skräckexempel på hur det kan gå när viktiga industrier läggs ner, till ett centrum för kultur och stil, med Frank Gehrys Guggenheimmuseum som det spektakulära navet.


Visst - våra (tyska) museiguider talade bra engelska, och det gjorde även någon enstaka hotellperson, men i butiker, på restauranger och färdmedel var man som utböling tämligen ensam om att tala detta "världsspråk".


I Rioja-distriktet besöktes ett antal vinproducenter, och naturligtvis fördes vi runt på anläggningarna av (mestadels kvinnliga) medarbetare som talade, om än mycket svårförstådd, engelska. Bäst var återigen en tysk ung man, som uppenbarligen hade studerat i USA (efter hans uttal att döma).


Den allra mest häpnadsväckande bristen på engelskkunskaper uppvisade presidenten för Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja, dvs den statliga klassificeringsmyndigheten. Då ska man komma ihåg att USA är det viktigaste mottagarlandet för Rioja-viner.


Vad lärde vi oss nu av detta? Jo - det finns faktiskt hörn i världen, och somliga inte helt obetydliga, där engelskan inte öppnar dörrar och famnar, hur mycket alla angliseringsivrare än vill hävda motsatsen.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 maj 2012 20:10

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I Språkkollen svarar språkvårdaren Tove Andersson på lyssnarnas frågor om språk. Programmet sänds varannan måndag i programblocket ”Eftermiddag”, och i en något nedkortad version i ”Förmiddag” följande måndag.


Programmet blandar allehanda språkfrågor och språkfenomen: nyord, modeord och språkriktighetsfrågor, blandat med dialektala, värmländska ord och uttryck. I de senaste programmen har Tove bland annat diskuterat ord som nördrasa, skämskudde och nobbning, talat om användning av bindestreck och särskrivningar och rett ut värmländsk användning av jämt och dragit.


Gå till Språkkollen på nätet och lyssna på de senaste programmen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


En polsk medborgare klagade på att Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (KHIM), ett EU-organ, besvarade hans brev som var skrivet på polska, på engelska, och att KHIM:s webbplats bara var tillgängligt på KHIM:s arbetsspråk (engelska, franska, tyska, spanska och italienska). Han fann detta olagligt och vände sig till ombudsmannen.


Ombudsmannen beslöt i december 2011 till förmån för klaganden – se denna redogörelse (Sammanfattning av beslut om klagomål 2413/2010/MHZ mot Kontoret för harmonisering i den inre marknaden):


Ombudsmannen inledde en undersökning och lyckades övertala kontoret att ändra sin språkpolicy. Han delade inte kontorets ursprungliga uppfattning att dess grundförordning tillsammans med domen i målet Kik mot harmoniseringskontoret utgör rättslig grund för dess praxis att endast använda engelska, franska, tyska, spanska och italienska på webbplatsen. Vidare kunde han inte utesluta att denna praxis skulle kunna vara till nackdel för juridiska och fysiska personer från andra medlemsländer än Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket, Italien och Spanien jämfört med personer från dessa länder. Han framhöll att det vore mycket lättare att hitta på kontorets webbplats första gången man besökte den om den fanns på samtliga språk. Han hävdade att god förvaltningssed kräver att EU:s institutioner, organ, kontor och byråer så långt som möjligt ger information till medborgarna på deras eget språk. Han ansåg dessutom att administrativa olägenheter inte är ett giltigt skäl för att en EU-förvaltning med god tillgång till tekniska resurser och personal inte ska ha en webbplats på samtliga EU-språk.



Till följd av ombudsmannens undersökning införde kontoret viktiga förändringar. För det första bestämde det sig för att godta skriftliga frågor från alla unionsmedborgare på något av de språk som nämns i artikel 55.1 i EU-fördraget och att svara på samma språk. För det andra godtog kontoret ombudsmannens förslag till vänskaplig förlikning. Kontoret gjorde därmed ingångssidan på sin webbplats tillgänglig på samtliga EU-språk och redogjorde för sin språkpolicy för webbplatsen. Ombudsmannen lovordade kontoret för detta.”


KHIM  använder dock fortfarande bara de fem arbetsspråken, d.v.s engelska, franska, tyska, spanska och italienska, på sin webbplats. Det betyder som ombudsmannen konstaterar att medborgare som har andra språk som modersmål än de fem nämnda arbetsspråken hamnar i ett visst underläge och det strider dessutom formellt mot EU:s språkpolitik.


(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14 15 16
17
18 19
20
21 22 23 24 25
26
27
28
29
30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se