Direktlänk till inlägg 11 april 2012

Hen eller den - det är frågan

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 april 2012 11:32

Kära hen-ivrare. Ni har utan tvivel lyckats göra era röster hörda. Det är ingen liten uppgift ni tagit på er, att försöka utöka språket med ytterligare ett personligt pronomen utöver de fyra vi redan har – han, hon, den och det. Ni talar också om att vårt språk skulle vara patriarkaliskt och att det skulle avhjälpas med ordet hen. Därmed kommer frågeställningen även in på genus, verkligt och grammatikaliskt.  Låt oss se vilka chanser ni har att lyckas. Det gör vi bäst genom att se på två språk som haft stort inflytande på svenskan.


Franskan har endast två genus maskulinum och femininum. Vilket av de två som är vanligast vet jag inte. En slagning på de bestämda artiklarna le (mas) och la (fem) på google.fr gav dubbelt så många träffar för la. Att tolka det som att det kvinnliga har dubbelt så mycket att säga till om som det manliga är nog att hårdra det för hårt. Ändå finns inga möjligheter i franskan att undkomma könstillhörighet hur hett eftertraktat det än må vara för den enskilde individen.


Å andra sidan drar de nog inte så höga växlar på genus. Kuken/la bite, la bitte är femininum och vaginan/le vagin är maskulinum.


Tyskan har som de flesta germanska språk tre genus maskulinum, femininum och neutrum. Så har det varit även i svenskan sedan urminnes tider innan ett fjärde genus reale började tillämpas i skriftspråket i mitten på 1700-talet. Förändringarna i talspråket tog längre tid på sig. Ända fram till urbaniseringen på 1900-talet frodades dialekter där alla substantiv var antingen han, hon eller det, men aldrig den. I rikssvenskan lever ännu uttryck som klockan, hon – månen, han – solen, hon. Inkorporeringen av den är ingalunda fullbordad. Jag visar med följande exempel.


Lammet var bara några dagar gammalt. Det tydde sig hela tiden till sin mor.

Hästen var en urusel travare. Igår linkade den i mål flera hästlängder efter de andra.

Barnet gömde sig i busken. Det lekte kurragömma med de andra barnen.

Ungen huttrade i kylan. Den hade tappat bort sin jacka.

Chefen var populär. Den hade god hand med personalen.

Kommunalrådet hade gjort bort sig. Det hade av misstag röstat mot sina partikamrater.


De fyra första utsagorna kändes säkert naturliga medan de två sista inte godtogs lika lätt, även om alla de facto är grammatikaliskt riktiga. Orsaken är att vi inte är så noga med könet på lammet, hästen, barnet och ungen. När det gäller vuxna individer vill vi helst ha reda på könstillhörighet hos dem som omtalas.  Det kommer att ta tid innan vi lär oss att den vetskapen ofta är överflödig.


Vad spelar det för roll om tunnelbaneföraren är man eller kvinna? Könet på kirurgen är väl underordnat om operationen lyckas? Vad vet du om ditt tidningsbud och din brevbärare? Viktigare är väl att du får tidningen och posten i tid?


Oftast skriver vi han eller hon istället för den när vi hänvisar till en vuxen individ, som vi inte känner till könet på, eller då vi söker någon att lösa en uppgift och där könet är underordnat eller oväsentligt. Den som realgenus har inte nått ända fram, trots att den är grammatikaliskt korrekt. Hindret sitter i huvudet på oss. Det känns tryggt att ha en så tung instans som Språkrådet i ryggen när jag uppmanar läsaren att säga och skriva den istället för han eller hon. Har vi väl vant oss så sitter det sedan.


Slutligen kära hen-ivrare; Om ett så etablerat ord som den efter 300 års bruk som realgenus inte har satt sig riktigt i språket, vad tror ni då hen har för chanser, ett ord som inte har någon annan förankring än en viss ljudlikhet med hon och han? Er viktigaste insats kan visa sig vara att ni påskyndar ett utvidgat användande av den.


Gunnar Lund


Artikeln är också publicerad i Kristianstadsbladet i en kortare version och med annan rubrik.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 






 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 juli 08:00


  ...än det fåniga "Stockholm - the Capital of Scandinavia".   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 juli 08:00

En av punkterna i Riskmålsforbundets ståndpunktsdeklaration den 3 maj 2019, som riktade sig till den norska regeringen, var frågan om den nordiska språkgemenskapen:   ”Styrk det nordiske språkfellesskapet: Dette er en stor kulturell ressurs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 17:22

Hej, tack för svar. Men kvar står att centret på Skansen saknar svenskt namn. Skulle det vara så stötande för det internationella samarbetet om centret hette Östersjöcentret/Östersjöakvariet OCH Baltic Sea Science center?  Skansens önskade medlem...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 16:27

P1-programmet Studio ett har haft ett inslag om bruket av engelska i namngivning av offentliga byggnader och evenemang, med frågan om det låter bättre på engelska.  Länk här. När det gäller den 36 våningar höga kontorsbyggnaden Citygate försvaras nam...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 11:34


      I stugbyn där vi bor har de i alla fall vett att skriva på ett ytterligare utrikiskt språk än "det vanliga".   Jag tror att de flesta läsare av dessa rader kan uttyda vilket det är.   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24
25
26 27
28
29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se