Språkförvaret bildades 2005. Själv fick jag inte kännedom om nätverkets existens förrän nyligen. Insikten om att det finns så många som tänker som jag om det svenska språket och att det till och med finns en aktiv och kämpande organisation vid namn Språkförsvaret, gjorde mig överlycklig!

Jag har länge känt sorg, irritation och vrede över det djupt fåniga sätt på vilket engelskan vinner terräng i Sverige. Redan i början på 1980-talet gjordes jag uppmärksam på företeelsen av min lärare i stilistik på Journalisthögskolan i Göteborg, Lars Alfvegren. Än idag minns jag hur han fnös åt 7-Elevenbutikerna! ”Har de inte tänkt på alla äldre människor som inte kan engelska och som måste undra väldigt mycket över butiksnamnet Den sjunde eleven”, sa han uppbragt.

Numera går det inte en dag utan att man som värnare av det svenska språket blir irriterad eller upprörd! Klädaffären nära där jag bor skickar återkommande sms där de berättar att de nu minsann har Crazy Days med extra låga priser. I inredningsaffären ”Feel at home” annonserade man för ett tag sen med att man säljer ut både details, lampor och möbler. Hos Clas Ohlson, ett ursvenskt gammalt företag, kan men köpa både en key finder och en ryggsäck med två fack, där det ena facket har en organizer. För kids finns på samma ställe elektriska tandborstar.

De oöversatta engelska begreppen kan man kanske överleva om man bara regelbundet kan få förfasa sig tillsammans med likasinnade – muntligt eller genom ett besök på Språkförsvarets webbplats. Det är värre med de vetenskapliga ord och begrepp, där vi i Sverige rätt av använder det engelska ordet istället för att skapa ett svensk ord eller begrepp. Detta innebär ju i sin förlängning att vissa, mera högtstående diskussioner i den vetenskapliga världen inte längre kan föras på svenska! Och detta att fler och fler doktorsavhandlingar skrivs på engelska är, i sanning, sorgligt. Just i den sortens texter kan ju annars nyskapade och nydanande svenska ord lanseras! Sen finns också varianten med sanslösa direktöversättningar från engelskan och även dessa är, som jag ser det, en vederstygglighet! På nyheterna i TV nyligen, talade en ung kvinna om att en utbildning skulle ta plats på Linköpings universitet – ett i mina öron mycket märkligt sätt att uttrycka sig men om var sättet att tala kommer ifrån, behöver man ju knappast tveka…

Idag i världen finns det fortfarande människor som av en förtryckande regim inte tillåts att tala sitt modersmål och ännu värre var det under kolonialismens storhetstid. Om inte annat, så av respekt för alla som har riskerat sina liv för att få tala det språk de har lärt sig som små, måste alla tänkande människor tillsammans försöka att bekämpa den språkliga våldtäkt som just nu pågår i Sverige. Och då menar jag inte att inte ett och annat lånord ska få komma in i svenskan! Alla språk lever och förändras men om vi inte på allvar börjar vara åtminstone lite rädda om vårt språk, så går det kanske förlorat!

Elisabet Hilding Awla

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

3 april 2012 23:46

Sedan när då är lånord och kodväxling ett problem? Inflytande från andra språk berikar svenskan. Om du vill att språket för evigt ska vara som när du gick i skolan så får du nog byta till klassisk grekiska eller något annat dött språk som knappt används och därmed inte utveckas.

Nåja jag kan hålla med om att alla dessa onödiga lånord är irriterande, och att användandet av pseudoengelska namn på svenska företag m.m. är kulturellt förkastligt. Men de utgör knappast något större hot mot svenskan. Det stora problemet är domänförluster, som gör svenskan till ett andra klassens språk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Föreningens syfte är att som ideell förening främja finlandssvenskarnas gemensamma och allmänna intressen samt att stärka den finlandssvenska identiteten och samhörigheten. Föreningen skall bevaka finlandssvenskarnas grundläggande rättigheter. Webbpl...

För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem):   http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”.   Skiljeteckensboken...

Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...

Detta är ett utdrag från ”Språkrådets omvärldsrapport 2012”. Avsnittet är speciellt intressant för Språkförsvarets följare, eftersom Språkförsvaret har stått bakom många av de JO-anmälningar som omnämns. Fotnoter i den ursprungliga rappor...