Alla inlägg den 24 mars 2012


Den frågan diskuterar Robert Butler, nätredaktör för Intelligent Life, i denna artikel . Han skriver:


Men drömmen om esperanto som ett andra språk, som saknar andra språks kulturella bagage, har aldrig uppnått en kritisk massa, och nu är chansen god att drömmen för alltid punkteras, tack vare datorn.


Robert Lane Greene, som skrev introduktionen till vår Big Question, har en essä om kulturella revolutioner i The Economists new book "Megachange: The World in 2050". Han låter förstå att det största hotet mot engelskans globala dominans kommer från de snabba framstegen hos maskinöversättningsprogrammen. Google Translate, till exempel, ’producerar mycket bättre resultat än till och med det bästa ’’smarta’’ programmet för tio år sedan’.


Lane Greene citerar forskaren Nicholas Ostler, en expert på språks uppgång och fall (han talar 26 av dem). Hans argument är att engelskan kommer att förlora sin status som det språk som folk behöver kunna: med Ostlers ord är engelskan ’det sista lingua francat’. Datorer kommer att bespara människor det ömsesidiga besväret att kommunicera genom ett andra språk. Och det var poängen med esperanto (min översättning).” (1)


Jag är inte helt överens med författarna. Den viktigaste faktorn är fortfarande språkbärarnas (d.v.s. de stater, där ett visst språk är huvudspråk och som följaktligen oftast gynnas, omedvetet och medvetet) ekonomiska, politiska, militära och kulturella styrka. Av dessa är den ekonomiska styrkan viktigast. Det förhållande att Kina inom en snar framtid, runt 2025, kommer att uppnå samma BNP som USA kommer att få vittgående konsekvenser på alla plan, inklusive det språkliga. Däremot går det inte att göra några förutsägelser om att Kina någonsin kommer att uppnå samma BNP per capita som USA. Inte heller går det att göra några förutsägelser om att kinesiskan kommer att ersätta engelska som globalt lingua franca. Men kinesiskans betydelse växer för varje dag, därtill understödd av den kinesiska regeringen.


Fenomenet maskinöversättningsprogram är emellertid viktigt. Det kommer förmodligen att visa sig vara lika epokgörande som den gutenbergska tryckerirevolutionen på 1400-talet, som hade en enorm betydelse för framväxten av skriftspråk på nationalspråkens grund. Det tog ändå omkring 400 år att ersätta latinet som huvudsakligt lärdomsspråk i Europa. Peter Englund tog också upp denna fråga i samband med Svenska Akademiens högtidssammankomst  december 2011:


"För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan."


Det finns två typer av översättningsprogram, statistikbaserade som Google Translate, och sådana som tillämpar transferöversättning (regelbaserad översättning). Statistikbaserad översättning är en form av direktöversättning utan särskilda översättningsregler. Det utmärkande med metoden är att översättningslexikonet skapas automatiskt genom datamaskinell bearbetning av stora mängder översatt text. Transferöversättningar grundar sig på satsanalys, som identifierar subjekt, verb, objekt, ordföljd och andra grammatiska funktioner. Jag tror att utvecklingen i framtiden kommer att gå mot hybridprogram, som förenar båda dessa metoder.


Översättningsprogram har redan idag stora fördelar. Genom att låta Google översätta en webbsida från exempelvis ryska får man en uppfattning om det huvudsakliga innehållet. Google Translates översättning från ryska till engelska är naturligtvis bättre än den från ryska till svenska, helt enkelt därför att större textmängder har bearbetats i det förra fallet. Ju större textmängder som kommer att hanteras av Google Translate, desto tillförlitligare kommer också översättningarna att bli.


Översättningar till ett annat språk är dock fortfarande problematiska. Sådana kan inte publiceras utan mänsklig språkgranskning. Jag använder själv ett regelbaserat, kommersiellt översättningsprogram för översättningar till tyska, spanska och franska (från engelska). Det avgörande skälet är den tidsvinst man gör; den text som produceras är i huvudsak korrekt. Med tiden lär man sig också vilka fel ett översättningsprogram gör. Jag gör själv en första språkgranskning innan jag skickar vidare översättningarna till modersmålstalare för korrektur. Däremot gör jag ingen tidsvinst, om jag skulle använda översättningsprogram för översättningar från svenska till engelska. Jag skriver fortfarande bättre engelska än ett översättningsprogram.


Den verkligt problematiska delen i detta sammanhang är att ett språk inte bara används som skriftspråk utan också som talspråk i vardagssituationer, exempelvis vid turistbesök utomlands. Om översättningsprogram ska kunna slå ut engelskan som lingua franca i dessa situationer, måste översättningsprogrammen kunna användas på ett enkelt sätt. Det är omständligt att låta översätta en text via en medhavd portföljdator, surfplatta eller mobiltelefon och sedan visa upp denna text för samtalspartnern. Förmodligen måste man utveckla dataprogram, som bygger på röstigenkänning, och som sekundsnabbt kan översätta en intalad text till målspråket. Dessa program installeras antingen i en surfplatta, smartphone och mobil eller i särskild elektronisk apparatur. Det bedrivs säkert redan forskning på detta område; hur långt den har kommit vet jag inte.


Per-Åke Lindblom



1) But the dream of Esperanto as a second language with none of the cultural baggage of other ones has never gained critical mass, and now there's a fair chance that the dream may be killed off forever, thanks to the computer.

Robert Lane Greene, who wrote the introduction to our Big Question, has an essay on cultural revolutions in The Economist's new book "Megachange: The World in 2050". He suggests the biggest threat to the global dominance of English comes from the rapid advances in computer translation programs. Google Translate, for example, "produces much better results than even the best 'smart' program of ten years ago."  
 
Lane Greene cites the scholar Nicholas Ostler, an expert in the rise and fall of languages (he speaks 26 of them). His argument is that English will lose its status as the language people need to know: in Ostler's words, English is "the last lingua franca". Computers are going to save people the hassle of two sides having to communicate through a second language. And that was the point of Esperanto. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5 6 7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17 18
19 20 21 22 23 24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se