Alla inlägg under mars 2012

Jag tankade på en mack utanför Kristianstad. All text på kortautomatens skärm var på engelska. Inget alternativ. Annars är den oftast bara delvis på engelska på biljettautomater etc. I San Francisco, där jag annars bor, är förstås engelska det legitima språket. Men när jag där använder en bankomat, brukar jag mötas med ett val mellan fyra olika språk. Engelska, spanska, kinesiska, ryska, men det varierar förstås beroende på stadsdel. Jag har också sett tagalog och vietnamesiska. Samma sak på bensinmackar.


I Sverige gäller däremot jantelagen: Du ska inte tro att du är något. Förstår du inte det här främmande språket, så stick! Om Sverige vill leva upp till sitt skryt om att vara ett multikulturellt samhälle, kunde de ju börja med att lyfta fram de officiella nationella minoritetsspråken. Det finns mängder av orter och stadsdelar med en stor andel med finska som modersmål. Det vore enkelt att lägga in finska som val på de alltfler kortautomaterna. På platser som Jokkmokk är ju samiska en självklarhet. I stora delar av Norrland finska eller tornedalsfinska. Men engelska är alltså vad som gäller!


Butiksägarna tycks arbeta för högtryck på att avskaffa svenskan. Inte är det väl någon som handlar mer bara för att det står "sale" i stället för "rea"? Eller är det för att få kunderna att känna sig lite mindre och osäkrare? Och mer benägen att plonka ut 399 kronor för den där T-tröjan med sin meningslösa amerikanska text på? Någon borde studera fenomenet. Men i grunden tycks finnas en enorm osäkerhet hos svenskarna vad gäller kultur och identitet.


Bengt


(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Svenska Dagbladet idag kommer Skanska att bebygga ett ett område vid Hammarby Allé i Stockholm. Det kommer att bestå av en kontorsskrapa på 28 våningar och ett antal kontorsbyggnader. Men varför måste området kallas Stockholm new? Råder det brist på svenska beteckningar? Är Stockholm Nya eller Nya Stockholm redan upptagna?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Språkbruk publicerar i sitt första nummer för året en intressant artikel, ”Engelskan som pandemi?”, av Robert Phillipson. Han kritiserar myten om att engelskan är ett neutralt lingua franca, som så att säga har lösgjort sig från sina historiska röster, och att det inte längre finns några aktörer som tjänar på språkets spridning, som därtill ofta sker på andra språks bekostnad. Han skriver bland annat:


British Council förespråkar att barn ska börja lära sig engelska allt tidigare världen över och helst lära sig på engelska också; det kan ses som en neoimperialistisk lingvistisk diskurs. British Council är spjutspetsen i en stor operation för att stärka användningen av brittiskt undervisningsmaterial och pedagogiskt kunnande världen över, från dagisåldern uppåt. Global språkundervisning i engelska är av stor betydelse för den brittiska ekonomin (1,3 miljarder pund plus ytterligare 10 miljarder pund i utbildningsrelaterad export). En enspråkig och enkulturell pedagogik och konsumtionsinriktad världssyn marknadsförs som globalt relevanta. Engelska visas upp inte som ett skolämne utan som en universell ”grundläggande kunskap”. Den här retoriken har tillsammans med andra OECD-mantran som ”livslångt lärande” suddat ut de ekonomiska och politiska baktankarna bakom utbildningsreformerna. Det finns stora likheter mellan logiken bakom att göra engelskan privilegierad i den koloniala utbildningsapparaten för 180 år sedan, först i Indien, och dagens marknadsföring av brittisk expertis.


Språkpolitikforskare från Storbritannien och USA tenderar att argumentera att utvidgningen av engelska tjänar alla parter lika väl. Lögnaktigheten bakom terra nullius, myten att européer hade rätten att bosätta sig varsomhelst på jorden och göra slut på lokalbefolkningen, ersätts av en lika lögnaktig myt om engelska som ett lingua nullius, som om det är ett språk som har lösgjorts från sina angloamerikanska rötter, ett instrument som inte har kopplingar till de företagsekonomiska, finansiella, militära och mediala intressen som finns bakom dess spridning.


Bevarandet av högre utbildning på engelska i forna kolonier (t.ex. Indien, Kenya, Nigeria) har intensifierat klyftan mellan rika och fattiga. Man har inte satsat mycket på att stärka de lokala språken som studiespråk, forskningsspråk och språk på vilka man sprider modern kunskap. När en elitklass fungerar helt på engelska i sina yrkesverksamma liv kapas de som inte är kunniga i språket av från den information som produceras inom den högre utbildningen. Förbättrandet av jordbrukskunskaperna bland de människor som arbetar som jordbrukare måste till exempel ske på de lokala språken. Ingenting i civilsamhället integrerar den engelskkunniga eliten med de fattiga som lever sina liv på lokala språk. Ett sådant samhälle är inte demokratiskt.


Internationella skolor med undervisning på engelska finns världen över och har ökat i antal från cirka 1 700 år 2001 till 5 270 år 2009. Den sektorn är nu värd 18 miljarder dollar globalt sett och med ökning främst i Indien, Mellanöstern och Asien väntas värdet fördubblas fram till år 2020. ”International schools” finns i alla storstäder i Europa. Den ”internationella” IB-examen är enspråkig i grunden, även om något främmande språk ingår. IB-studenter identifierar sig i regel med den globala ekonomin och internationell rörlighet och har svaga rötter i sin egen kultur och sitt ursprungsspråk.


Universitet i USA, Storbritannien och Australien har blivit allt mer beroende av betalande studerande från länder i Asien. De har också etablerat enheter på flera håll i världen och erbjuder då samma innehåll i utbildningen, samma undervisning och tentamina på samma språk som man gör i det engelskspråkiga hemlandet. Det här inkomstbringande företaget är i sig ett neoimperialistiskt företag som förbiser kulturell och språklig diversitet. Det har redan börjat visa sig att personer som tagit sin examen vid ett sådant universitet inte är väl förberedda på att utnyttja sina kunskaper på sådana sätt eller språk som passar in i den lokala verkligheten.


Efter kommunismens fall inom Sovjetblocket marknadsfördes engelskan uttryckligenav brittiska utrikesministrar, tillsammans med amerikansk och brittisk finansiering, som en universalmedicin tillsammans med den så kallade fria marknaden och demokratisering. Västvärldens handel har genomsyrat marknaden och det stärker västvärldens konsumtionssamhällesideologi. Inom utbildningen ersätter förlag från västländerna i stor utsträckning lokala förlag, vilket är en tvivelaktig utveckling i vissa centraleuropeiska länder som har en stark tradition av framgångsrik inlärning av andra språk.


I universitet världen över påverkas akademikers ”produktivitet” och deras utsikter till befordran av om de publicerar sina fynd på engelska eller på sitt nationalspråk. Det är rent av så att bibliometrisk kvantifikation ersätter kvalitet, begränsar den akademiska friheten och skapar en falsk rangordning: material som publiceras på engelska antas vara av högre kvalitet.


Den enorma mängden av vetenskapliga publikationer på engelska stärker den hierarkiska indelningen av språk. Arbete som har utförts på annat språk marginaliseras när utgivarna av handböcker kräver att hänvisningar till källor på andra språk än engelska utelämnas. Vetenskaplig sanning existerar i allt högre grad endast om den publiceras på engelska. De monopoliserande tendenserna av värderingar och vetenskaplig ”sanning” som bygger på engelskans dominans inom forskning har en parallell inom globaliseringen i affärsvärlden och de kulturella och militära sfärerna.


De många exempel och sammanhang som sammanfattas här visar något om hur projektet att etablera engelska som ett ”globalt” språk backas upp genom språklig imperialism i samråd med kommersiella och politiska intressen. Det målar upp en tydlig bild av hur socioekonomiskt engagemang passar elitens intressen. Trycket att gå med i projektet är så stort att engelskans expansion ofta sker till priset av rätten till en lokal kulturell och språklig identitet.


Läs hela artikeln i Språkbruk!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 


I dagens Göteborgs Posten kan man läsa bifogad annons från Alingsås kommun. Tydligen måste alla kommuner idag marknadsföra sig på engelska. Denna annons, som är helt på engelska, är dock enligt min mening ett riktigt bottennapp. Man försöker nog vara lustig men intrycket blir pinsamt.


Tord Gyllenhammar


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Resumé berättar i en nyhetsartikel att reklambyrån Gyro Scandinavia, som efter mycken svett och möda utarbetade varumärket ”Stockholm – the capital of Scandinavia”, har fått förnyat förtroende. Samma reklambyrå stod också bakom ”Sigtuna – where Sweden begins”.


Nu har byrån fått förnyat förtroende med avsändaren, Stockholm Business Region.
Upphandlingen gällde kommunikationstjänster för Stockholm Business Region och dess dotterbolag Stockholm Visitors Board och Stockholm Business Region Development.

Målet är att fortsätta marknadsföra huvudstaden under varumärket ”Stockholm – the Capital of Scandinavia”.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2012 20:05

Det blev inget beslut om att döpa om det regionala marknadsbolaget Fjärde Storstadsregionen till East Sweden på kommunfullmäktiges möte i går kväll. Det blev återremiss en gång till. Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2012 16:13

(Denna text har hämtats från Språkrådets webbplats)


Språkrådets myndighet, Institutet för språk och folkminnen, har ett regeringsuppdrag att föreslå hur en språklig infrastruktur ska byggas upp i Sverige. Förslaget har arbetats fram av Språkrådet och finns nu som rapport.



Språkrådet har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till nationell språkinfrastruktur. Syftet är att se till att vi i Sverige får samma möjligheter att använda våra språk i digitala sammanhang som i engelskspråkiga länder. Förslaget innebär i korthet att en nationell språkinfrastruktur stegvis etableras med utgångspunkt i behovet av direkttextning i tv med hjälp av automatisk tal till text-överföring. Förslaget innebär dessutom att Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att samordna och följa upp arbetet med språklig infrastruktur på nationell nivå.


Hela förslaget presenteras i rapporten ”Infrastruktur för språken i Sverige – förslag till språkinfrastruktur för det digitala samhället”. Rapporten lämnades till regeringen den 29 februari.


Läs mer och ladda ner rapporten på våra sidor om en nationell språkdatabank. Där finns även en sammanfattning av rapporten.


(Detta nätverk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Local har tagit fram en lista på tio sådana ord. Observera att det inte är fråga om de redan söndertjatade orden "fika" och "lagom".


P.S Det dröjer ytterligare 24 timmar innan vi kan uppdatera webbplatsen som vanligt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5 6 7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17 18
19 20 21 22 23 24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se