Alla inlägg under februari 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 februari 2012 13:01

Privata Affärer och läsarna har utsett 2011 års mest minnesvärda floskler från börsbolagen i samband med en floskelgala. Konkurrensen var som vanligt hård även detta år. Flera dråpliga - och intetsägande - floskler redovisas, men denna förtjänar onekligen sitt pris:


"Floskelgalans troligen tyngsta pris går till Trelleborg, som lade om sina lån på ett helt obegripligt vis:


'Trelleborg AB (publ) och Trelleborg Treasury AB (publ) har idag slutit avtal om en ny syndikerad multicurrency revolverande kreditfacilitet om 750 miljoner EUR respektive 625 miljoner USD, totalt motsvarande cirka 10,6 miljarder SEK.'


Juryns motivering: Istället för att skriva på vanlig svenska valde Trelleborg att dra till med det svengelska 'syndikerad multicurrency revolverande kreditfacilitet'. Mer svårtuggad finansfloskel får man leta efter."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2012 12:25

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I dag, 21 februari, är det internationella modersmålsdagen. Det uppmärksammas på olika sätt runtom i Sverige och världen.


I Sverige talas kanske mellan 150 och 200 modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst störst finskan med ca 300 000 talare. Många modersmål har bara ett par hundra talare i Sverige, som de afrikanska språken woolof eller mandinka.

Det är viktigt för varje människa att få möjlighet att använda och bli bra på sitt modersmål – en rättighet som är självklar för många, men långt ifrån för alla. Forskningen visar dessutom att invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan, och de blir ofta också bättre på svenska. Läs mer under Ord i almanackan.


Årets tema för modersmålsdagen är modersmål som en del av rätten till utbildning: ”This year the theme of the International Mother Language day is Mother tongue instruction and inclusive education. UNESCO highlights the importance of mother tongue as part of the right to education and encourages its member states to promote instruction and education in the mother tongue.Läs mer på Unescos webbplats (på engelska).

Det pågår en mängd aktiviteter för modersmålsdagen och för hela veckan i olika kommuner i Sverige. Någon samlad information om aktiviteter finns inte, men du hittar många uppslag på den svenska Facebooksidan för modersmålsdagen. Passa på att fira den språkliga mångfalden i Sverige och i världen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2012 11:48


PRESSMEDDELANDE/LEHDISTÖTIEDOTE 21.2.2012


Lehdistötiedote on ruotsinkielinen. Yhdistyksen puheenjohtaja antaa tarvittaessa tietoja suomeksi. Pressmeddelandet är på svenska. Föreningens ordförande ger vid behov information på finska.


Partiledarna ser samband mellan språk och strukturer


Finlandssvensk samling har frågat riksdagspartiernas partiledare om deras syn på sambandet mellan kommunstruktur och Europarådets språkstadga. Resultatet med kommentarer har publicerats på föreningens hemsida idag den 21 februari 2012. Den 21 februari firas även som Unescos internationella modersmålsdagen.


Det är glädjande att partierna ser samband mellan språk och strukturer. Särskilt positivt är det stora stödet för språkkonsekvensbedömningar innan beslut om ändrade förvaltningsstrukturer fattas, konstaterar Finlandssvensk samlings ordförande Anna Ritamäki-Sjöstrand som på hemsidan också lyft ut guldkorn ur partiledarnas svar och kommenterat dem.


Finland har förbundit sig att, bl.a gällande svenskan, följa den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, vars artikel 7:1b ålägger staterna att bygga sin politik, lagstiftning och praxis på "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller nya administrativ indelning inte utgör hinder för främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk".


Finlandssvensk samling frågade hur partierna vill bidra till att tidigare kommunsammanslagningar utvärderas utgående från språkstadgan och hur  man bör gå tillväga för att säkerställa att den framtida kommunstrukturen är förenlig med Finlands förpliktelser.


- Vi hade inte så höga förväntningar eftersom Europarådets språkstadga är ganska okänd i Finland. Därför är vi inte förvånade över att partiledarna i flera fall undviker att svara rakt på våra frågor, utan talar om svenskans ställning i mera allmänna ordalag. Grundinställningen är ändå positiv. Partierna ser ett klart samband mellan svenskans geografiska område och förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Inget parti förnekar att svenskans ställning är en internationell angelägenhet.


Finlandssvensk samling anser att språkliga skäl är tillräckliga skäl att inte förverkliga sammanslagningar. Om befolkningsproportionerna ändras till minoritetens nackdel är en ändring i förvaltningsgränser inte godtagbar. Det kan vara möjligt att bygga upp förvaltning på språklig grund inom alla områden i enlighet med funktionella autonomiprinciper. Finlandssvensk samling anser att sådana lösningar för kommunerna i så fall kräver lagstiftningsåtgärder eftersom arrangemang för tryggande av de språkliga rättigheterna som endast baserar sig på samgångsavtal och skrivningar i förvaltningsstadgan inte kan förväntas fungera stabilt på lång sikt om kommunerna är fria att besluta att förändra dem till minoritetens nackdel.


Finlands fjärde rapport om tillämpningen av språkstadgan behandlas nu i Europarådet. Expertkommittén för språkstadgan har godkänt sin rapport, men den blir offentlig först då Europarådets högsta organ, ministerkommittén, har godkänt sina rekommendationer till Finland, vilket förväntas ske den 14 mars 2012.


Mera information: Ordförande Anna Ritamäki-Sjöstrand, Mariehamn, tel. 050-379 3146, anna.ritamaki@kolumbus.fi (kan även intervjuas på finska), styrelsesuppleant Stig Björkman, Kronoby, tel. -343 3615, bjorkman.stig@gmail.com


Partiledarnas fullständiga svar, guldkorn kommenterade av ordföranden, en allmän analys av svaren, samt den ursprunliga enkäten, finns i det bifogade dokumentet och på föreningens hemsida , Information om internationella modersmålsdagen (Unesco) finns här.


Finlandssvensk samling rf är den finlandssvenska medborgarrättsliga icke-statliga organisationen som bevakar finlandssvenskarnas rättigheter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)








Av Nätverket Språkförsvaret - 20 februari 2012 20:51


Den 17/2 2011 behandlade Reklamombudsmannen en anmälan mot Tele2:s reklamfilm med fåret Frank som huvudperson.  I uttalandet återger Reklamombudsmannen innehållet i reklamfilmen:


Filmen visar ett mörkt sovrum med en sovande man i en säng. En telefon ringer och mannen svarar. Det är ett engelsktalande får vid namn Frank som ringer och följande dialog utspelar sig:

– Ja, det är Sonny.

– Well hello there Sony Ericsson, this is Frank. I really love your latest phone, I would like 50 000 of them.

– Wait wait wait, wrong number, I’m Sonny Eriksson.

– Anyway just get me those mobilephones and… okey, gotta go!

Frank lägger på och mannen i sängen suckar och lägger sig ner. I nästa scen syns Frank på ett kontor. Han säger 'What a great guy, what a great phone… I’d love to have my name on a phone'. Sedan visas en produkt­bild på två mobiltelefoner och ett abonnemangspaket, samt texten 'Just nu: Sony Ericsson X10 med kompis: 1 kr'. Filmen avslutas med Tele2:s logotyp och under den texten 'born to be cheap'.


Anmälan
Anmälaren skriver att Tele2 har flera reklamfilmer som är på engelska och inte textas på svenska. Anmälaren vet många som inte kan engelska så bra att de förstår vad de pratar om. Anmälaren tycker att det är skräm­mande att dessa människor ska känna sig exkluderade i sitt eget land och att Tele2 måste börja texta sin reklam.”


Reklamombudsmannen finner dock att reklamen är utformad i enlighet med god affärssed, så som detta formuleras i artikel 1 i Internationella Handelskammarens (ICC:s ) regler för reklam och marknadskommunikation:


Marknadskommunikation skall vara laglig, hederlig och vederhäftig samt får ej utformas på ett stötande sätt. Marknadskommunikation skall utformas med vederbörlig känsla av socialt och yrkesmässigt ansvar. Den skall vidare vara förenlig med vad som inom näringslivet allmänt uppfattas som god affärssed. Ingen kommunikation får vara utformad så att allmänhetens förtroende för marknadsföringen skadas.”


Det är uppenbart att anmälaren anser att reklamen är stötande, eftersom den sker på engelska. Anmälaren är absolut inte ensam om denna reaktion. Det är heller inte fråga om en engelska vilken som helst utan om en amerikansk engelska, som så att säga artikuleras av ett får.


I  sitt yttrande skriver annonsören att reklamfilmerna med det engelsktalande svarta fåret Frank under en längre tid har använts i marknadsföringen av Tele2. Till följd av vår tids globalisering och internationalisering möts vi dagligen av det engelska språket även i svensk media.


Det hör till saken att Tele2 oss veterligen enbart använder fåret Frank i sina reklamfilmer i Sverige, Norge och Holland, men inte i de tre baltiska republikerna, Ryssland, Kazakstan och Kroatien, där Tele2 också verkar som mobiloperatör.


Opinionsnämnden, som fattade beslutet skriver:


Opinionsnämnden kan konstatera att det i ICC:s regler inte finns någon särskild bestämmelse som anger att reklam måste kunna förstås av alla. Det opinionsnämnden ska ta ställning till är om det kan anses strida mot god affärssed att det i en reklamfilm talas huvudsakligen ett språk som inte är ett lands officiella språk och som det kan antas att ett större antal människor inte förstår.”

 

Det är i och för sig sant, att det inte finns någon särskild bestämmelse i ICC:s regler, som anger att reklam måste förstås av alla. Men är det god affärssed? Frågan om god affärssed tas upp i artikel 2 i reglerna:


Marknadskommunikation får inte innehålla framställning i ord, ljud eller bild som strider mot vad goda seder anses kräva i det aktuella landet och kulturen.”


Menar Reklamombudsmannen att det är god sed i Sverige att ett reklambudskap, som riktar sig till allmänheten, inte ska förstås av alla? Man räknar med att 85 – 90 % av svenskarna förstår engelska, men i detta konkreta fall förstår betydligt färre den gutturala amerikanska engelskan. Dessutom är svenska Sveriges huvudspråk enligt lag. Engelska har inte ens status av minoritetsspråk.


I artikel 4 i ICC:s regler heter det:


Marknadskommunikation skall respektera mänsklig värdighet. Marknadskommunikation får

inte uppamma eller överse med någon form av diskriminering, inbegripet sådan som hänför sig till ras, nationalitet, härkomst, religion, kön, ålder, handikapp eller sexuell läggning.”

 

Tele2:s marknadskommunikation diskriminerar helt klart dem som inte förstår engelska


Enligt artikel 4  i ICC:s regler får heller inte ”marknadskommunikation …vädja till övertro eller vidskepelse.” Genom att använda engelska i reklamen i Sverige vädjar faktiskt Tele2 till övertro och vidskepelse. Det finns inget språk så beskaffat att det kan utföra gärningar. Självklart finns det inget språk, som har några inneboende egenskaper, som gör det mer förträffligt än andra och dessutom kan överföras till icke-språkliga företeelser. Det finns inget språk, som är mer ordrikt och uttrycksfullt än andra språk, inget som är mer logiskt och rationellt än andra. Inga utomjordiska krafter har heller förlänat något språk en särställning på jorden.


Sista ordet är inte sagt vad gäller Tele2:s reklamfilmer med fåret Frank.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 februari 2012 19:10

Jonathan Smiths mycket uppskattade artikel "Språk att äga, älska och ärva", som ingår i Språkförsvarets antologi och som också gett antologin dess namn, har citerats av Anna-Lena Bucher i ett inlägg i Terminologicentrums blogg.


Språkförsvarets antologi finns att beställa hos AdLibris, Aniara, Bibliotekstjänst, Bokia, Bokliv, Bokrondellen, Bokus, LäroMedia, Ord & Bok, Skivlagret, Svensk Bokhandel liksom enskilda bokhandlare. En knapp tredjedel av upplagan återstår.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 februari 2012 19:01

Språkrådet har publicerat inskickade ord under 2011, en lista för egna ord och  en för ord som man sett eller hört. Dessa finns sammanställda på här. Hittills har Språkrådet haft två separata listor, men under 2012 kommer Språkrådet dock att samla alla inskickade ord i samma lista.


Ingrid Herbert har granskat vad som hänt med alla nyord som funnits med på Språkrådets nyordslistor i ett inlägg på bloggen "Pratbubblor". Många nyord fastnar inte.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 februari 2012 18:27










Programmet "Språket" genomför just nu en svordomsenkät på nätet:






"Alla människor har åsikter om språk; hur det ska vara och hur det inte ska vara. Svordomar hör till de fenomen som många har åsikter om, och åsikterna skiljer sig åt. Det vi är intresserade av är just dina åsikter om svordomar, inte vad du tror att andra tycker.  Även om du inte har speciellt starka åsikter åt något håll, är vi intresserade. Det är också en intressant inställning. Alla människor har åsikter om språk; hur det ska vara och hur det inte ska vara. Svordomar hör till de fenomen som många har åsikter om, och åsikterna skiljer sig åt. Det vi är intresserade av är just dina åsikter om svordomar, inte vad du tror att andra tycker. Även om du inte har speciellt starka åsikter åt något håll, är vi intresserade. Det är också en intressant inställning."


hit om du vill delta!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 februari 2012 15:44

Charlotta af Hällström-Reijonen har skrivit en avhandling med denna titel. Syftet med avhandlingen har varit


"...att undersöka den faktiska användningen av finlandismer över tid, synen på dem från mitten av 1800-talet till i dag samt språkvårdens inverkan på bruket av finlandismer. I undersökningen tas olika aspekter på den finlandssvenska språkvården och språksynen upp. Den gemensamma nämnaren för de olika studierna i undersökningen är finlandismer, dvs. språkliga särdrag som bara används i finlandssvenskan och i finlandssvenska regionalspråk, eller som i dem används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. I undersökningen diskuteras finlandssvenskan i förhållande till standardsvenskan och de regionala standardspråken. Olika typer av finlandismer diskuteras ingående. Därtill ges en översiktlig bild av språkvårdsideologins framväxt och utveckling från mitten av 1800-talet till i dag. I undersökningen presenteras en teoretisk modell för korpusvård och korpusvårdens inverkan på språklig praxis."


Resten av sammanfattningen kan läsas här, varifrån avhandlingen också kan laddas ner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6 7
8
9
10
11 12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards